Förr gången diskuterade vi vad som avgör om en aktie är köpvärd, (klicka här för att läsa förra delen). Denna gång ska vi tala om något mycket viktigt för alla sparare och förvaltare: riskspridning. Nyckeln är att skapa en portfölj med flera olika aktier. Då kan risknivån sänkas utan att det behöver gå ut över avkastningen. Metoden faller tillbaka på den gamla beprövade sanningen: Lägg inte alla ägg i samma korg.
Alla går på minor
I den förra delen av aktieskolan gick vi igenom hur man kan värdera en aktie. Att hitta en aktie som ser undervärderad ut är drömscenariot för en investerare. Då finns chansen till en riktigt bra affär. Det är dock få förunnat att alltid träffa rätt i sin analys av en aktie. Förr eller senare går man som aktieplacerare på en rejäl mina oavsett om man är proffs eller nybörjare. Har då hela sparkapitalet placerats i den aktuella aktien så kan förlusten svida ordentligt. Det är därför viktigt att tänka i termer av riskspridning.
En portfölj sänker risken
Genom att fördela sitt sparkapital på flera olika aktier, att skapa en aktieportfölj, minskar risken för att en förlust i en enskild aktie får för stort genomslag. Samtidigt blir naturligtvis avkastningen lägre i de fall då en aktie utvecklas väldigt bra och den bara utgör en mindre del av portföljen.
Det som gör att en portfölj trots det är att föredra framför att bara äga enskilda aktier är att du kan sänka risknivån utan att ge avkall på den förväntade avkastningen, genom en kombination av aktier i din portfölj. Det är innebörden i den så kallade portföljteorin, som Harry Markowitz fick Ekonomipriset till Alfred Nobels minne för år 1990.
Att mäta risk
För att mäta risk på aktiemarknaden används oftast begreppet standardavvikelse* (*=se ordlistan). Standardavvikelse är ett mått på hur stor variationen är - i det här fallet med hur mycket aktiekursen svänger upp och ned. Ju större svängningar, desto högre är standardavvikelsen och därmed risken i den aktuella aktien.
Huvudpoängen med Markowitz portföljteori är att en portfölj med flera olika aktier har lägre risk (standardavvikelse) än genomsnittet av de enskilda aktier som ingår i portföljen. Det innebär som vi nämnde ovan att risknivån kan sänkas genom att kombinera flera olika aktier utan att den förväntade avkastningen minskar. Förklaringen till det ligger i att olika aktier har olika avkastningsmönster beroende på till exempel branschtillhörighet och konjunkturfas. Ju mer olika aktiernas avkastningsmönster är desto mer kan portföljens risknivå sänkas. För att skapa bra riskspridning bör därför en aktieportfölj innehålla aktier i flera olika branscher. Det brukar kallas att man diversifierar* portföljen.
Marknadsrisk och företagsspecifik risk
Det krävs inte många aktier för att uppnå en markant lägre risknivå i en portfölj. Redan vid 5-7 aktier har risken sänkts kraftigt, under förutsättning att aktierna har ungefär lika fördelning i portföljen. Om en aktie är värd väsentligt mer än de andra ökar risken och det kan då bli aktuellt att "vikta" om portföljen för att få balans. När antalet aktier närmar sig 15-20 är nyttan med ytterligare aktier begränsad ur risksynpunkt. Det är viktigt att komma ihåg att en väldiversifierad aktieportfölj aldrig kan eliminera all risk. I det här sammanhanget finns det nämligen två typer av risk: företagsspecifik risk* och marknadsrisk*. Det är den företagsspecifika risken som kan minskas genom diversifiering medan marknadsrisken inte sjunker på grund av att antalet aktier i portföljen ökar. Marknadsrisken beror på att vissa yttre ekonomiska faktorer påverkar alla aktier oavsett bransch.
Nästa gång ska vi prata om strategier och hjälpmedel för att göra bättre aktieaffärer.
*Ordlista:
Diversifieria: Att äga flera olika aktier för att uppnå en bättre riskspridning. En portfölj med flera olika aktier i olika branscher brukar benämnas väldiversifierad.
Företagsspecifik risk: Riskfaktorer som är direkt kopplade till ett enskilt företag eller en bransch.
Marknadsrisk: Riskfaktorer som påverkar alla företag oavsett bransch.
Standardavvikelse: Vanligt sätt att mäta risk på aktiemarknaden. Visar hur stora svängningarna är i en tidsserie, exempelvis hur mycket avkastningen svängt i en aktie.
