Snabb reaktionsförmåga bland fondspararna

Ibland hävdas det att småsparare är sena på att reagera på händelser på börsen. Oftast, menas det, vaknar privatsparare till först när det är för sent. Ett exempel är IT-bubblan runt millennieskiftet, där det sägs att många småsparare gick in på börsen i slutet av uppgången och sedan satt kvar alldeles för länge. 

Nog stämmer säkert detta i många fall. Men det finns färska exempel på när spararna är ypperligt snabba på att reagera på en händelse - det senaste året och den senaste månaden, till exempel.

Jag skrev i bloggen för några veckor sedan att Skandias sparkunder har koll på börsen. När börsen vände upp i mars i fjol var spararna snabba på att köpa fonder med hög avkastning och sälja dem med låg avkastning. Och de reagerade snabbt, snabbare än jag...

Den senaste månaden har vi återigen sett exempel på snabb reaktionsförmåga bland våra sparkunder. I april var Europafonder den mest nettosålda fondkategorin bland Skandias sparkunder. Min tolkning är att spararna reagerar på krisen i Grekland och minskar sitt innehav av Europafonder. I denna kategori ser vi oftast inte särskilt stor aktivitet, så att Europafonder seglar upp som mest nettosåld under den senaste månaden torde tyda på att spararna har reagerat på nyhetsrapporteringen om den grekiska ekonomins svårigheter.

Spararna har även reagerat på den politiska oron i Thailand. Den näst mest sålda fonden i april var en Thailandfond. När media rapporterar om den tilltagande politiska oron i vårt kanske mest populära semesterland, så säljer spararna sina Thailandfonder, snabbt dessutom.

Jag tycker att det är imponerande att se hur snabbt Skandias sparkunder reagerar. Nu är det förvisso långt ifrån alla sparare som är aktiva. Men de som sitter stilla i båten år efter år behöver ju inte vara de som drar det kortaste strået. De aktier och fonder som sjönk mest 2008 var ju i de flesta fall de som steg mest 2009....

Hur resonerar du? Reagerar du på händelser som kan påverka dina fonder eller har du is i magen?  

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Spararna har koll på börsen!

Inför varje månadsskifte tar vi fram statistik över hur sparkundernas fondaffärer har sett ut. Den statistiken har det senaste året varit spännande läsning. Så gott som varje månad har aktiefonder med hög risk tagit en större plats i spararnas portföljer samtidigt som räntefonder successivt bytts ut. Resultatet från våra kunders fondbyten är att många har fått en högre avkastning då aktiefonder hade ett rekordår i fjol.

Det visar, tycker jag, att våra kunder har bra koll på börsutvecklingen. I februari, när börsen gick trögt, sålde våra kunder aktiefonder och gick in i räntefonder. Och i mars, när börsen gav mycket hög avkastning, åkte räntefonderna ur portföljen och aktiefonder tillbaka in.

En viktig sak att poängtera här är att Skandias sparkunder låter större delen av fondportföljen ligga still, det är endast en mindre del av sparandet som används till snabba omflyttningar. Det är en klok strategi eftersom det är mycket svårt att tajma marknaden.

Hur ser du på ditt sparande? Hur stor del har du placerat långsiktigt och hur stor del används för vad många i branschen kallar taktisk allokering, dvs. kortsiktig handel?

Hälsningar

Jim Rotsman
Chef, Skandias investeringserbjudande

Svängig eller lugn resa?

Jösses, de senaste veckorna har varit fartfyllda. Börsen åker bergochdalbana, valutamarknaderna påminner om hela havet stormar och spararna flyr riskfyllda tillgångar: www.privataaffarer.se/fonder/201005/sparare-flyr-riskfonder/index.xml

Många frågar sig om man ska köpa eller sälja. Jag erkänner: jag tycker detta är förvirrande, och jag arbetar med investeringar. Så jag kan föreställa mig hur det är för alla som inte har detta som jobb och som kanske inte är så insatta. Så vad ska man tro om börsen? Innan man frågar sig vad man ska tro, bör man kanske fundera på hur mycket man ska tro.

Den legendariske investeraren Warren Buffet, en av världens rikaste män, är känd för sina tänkvärda och många gånger underhållande citat. Ett som kanske passar sig extra bra i dessa tider är "Sluta försök förutspå riktningen på aktiemarknaden, ekonomin, räntorna eller val". Ett annat citat från samma "finansguru" är "Investera alltid långsiktigt".  

Buffets ord är värda att tänka på. Man behöver inte göra det så svårt och det är framförallt två saker man ska komma ihåg: när man behöver pengarna och vilken risk man vill ha.

Häromkvällen pratade jag med en kompis gällande hans aktieinvesteringar. Vi kunde snabbt konstatera att pengarna skulle användas om någon månad och INTE fick minska i värde. Beslutet att lämna aktiemarknaden var med andra ord ganska lätt.

Att börsen sedan någon dag senare rusade och pengarna hade varit mer värda om han inte hade sålt sina aktier kom självklart som ett brev på posten. Men återigen, dessa pengar skulle användas inom kort tid och då är inte aktiemarknaden rätt ställe.

Det är alltid tråkigt när börsen faller men det viktiga är att man är medveten om hur stor risk man tar. Om man tycker att det känns mycket obehagligt när börsen sjunker, eller blir besviken när börsen stiger ger det en indikation på att man har fel risk i portföljen.

Så hur agerar jag då själv? Jag försöker leva som jag lär. Självklart finns det eviga samtalsämnet om börsens riktning, och ingen är gladare än jag när aktieköpen blir vältajmade. Men jag försöker att separera mina placeringar utifrån min tidshorisont. Med andra ord: det långsiktiga sparkapitalet, där jag har ett månadssparande har jag inte rört. Däremot för den mindre delen, som är för spekulation, inom Skandia benämner vi det som "krydda", sitter jag nu och väntar på att ta klivet tillbaka in i aktiemarknaden.

Hälsningar

Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Schlagigt i backen

Maj månad har varit en prövning! Akut grekisk kris, europeisk valutaoro och statsfinansiella problem i många av Europas stater. Naturligtvis har detta spillt över på börsen. Kraftiga fall och höjd volatilitet, dvs stora svängningar, har karakteriserat den gångna månaden. Som sparare är det lätt att dras med. Det är lätt att läsa rubrikerna på löpsedlarna, instinktivt tänka att "rädda vad som räddas kan" - och placera om alla aktiefonder i räntebärande papper.

Det är just i de här stunderna vi tror att en långsiktig sparstrategi är som mest värdefull. En orolig börs är bland det svåraste som finns att handskas med. Fallgroparna är många - och när uppgången kommer är det lätt att missa tåget. En placering i räntebärande papper som känns trygg idag skall ju omplaceras till något som är mer följsamt med börsutvecklingen den dag det vänder.

Vi har tagit fram SKALA-familjen för att du som kund skall slippa att fundera över hur man bäst "tajmar" börsen, som det heter. Vi tror helt enkelt på att det är bra att vara långsiktig i sitt långsiktiga sparande. Trygghet på lång sikt hör för de allra flesta rätt dåligt ihop med att försöka hoppa från räntebärande till aktier och tillbaka till räntebärande. Bättre att fundera över vilken långsiktig risknivå som passar just din riskaptit och vilken tidshorisont du har i ditt sparande. För att göra det lätt för dig att hitta rätt långsiktigt sparande har vi tagit fram något vi kallar för Matchmaker. Gå in och kika på www.matchmaker.nu. Och sov lite bättre om natten!

Hälsningar

Jeanette Hauff, Sparekonom

^* För er som är födda efter 1980 kan det vara värt att påminna om Ingemar Stenmarks lika klassiska som korthuggna beskrivning av genomfört slalomåk: "det är schlagigt i backen..." 

Ibland ser man inte träden för all skog

Vart är vi på väg egentligen? För ett år sedan kändes det som att de flesta var överrens. Finanskrisen var över och vi gick mot bättre tider. Den ekonomiska statistiken förbättrades, börsen pekade spikrakt uppåt och de flesta ekonomer verkade positiva.

Sedan började frågetecknen komma i form av tråkiga nyheter. Först från Dubai och senare från Grekland och flera andra europeiska länder. Oron gjorde att vi såg utflöden ur tillväxtmarknadsfonder i linje med när Lehman gick under.Frågan är bara om vi baserar våra investeringsbeslut på rätt information? Är vi för snabba på att agera? Och framförallt går det att få en rättvisande bild?

Förra veckan lyssnade jag på Merrill Lynch chefsekonom, Dr Holger Shmieding. Enligt honom pekar trenden uppåt trots kreditkris, och han poängterade att flera av de stora ekonomierna levererar starka resultat.

Med tanke på den kris som målats upp i Sverige känns detta självklart långt bort. Grekland, Spanien, Irland och Portugal utgör 18 procent av Europas BNP. Greklands skulder är i det totala sammanhanget en liten del.

Så vad innebär då detta? Ja, vi vet aldrig vem som har rätt och specialister är duktiga på att argumentera för sin sak. Men det är tydligt att det ibland är svårt att ta beslut när man sitter mitt i skottlinjen. När en svart bild av verkligheten målas upp samtidigt som börsen faller kraftigt är det svårt att ta ett steg tillbaka och lätt att ta förhastade beslut.

Härom dagen var den franska portföljförvaltaren Didier Le Menestrel från Financière de lÉchiquier på besök i Sverige. Han är en av de 10 förvaltare som förvaltar Skandia European Best Ideas. Didier lägger inget större fokus på makrobedömningar när han gör investeringar.

"Jag gillar inte makro. Ena dagen ser du en ekonom på TV som säger att ekonomin ska gå upp och nästa dag ser du en annan som säger att ekonomin ska gå ned." Didier menar att man inte ska bry sig om makro, ingen kan förutsäga vad som ska hända nästa år. Fokusera på bolagen istället, är hans råd.

Med andra ord kanske det kan vara en god idé att inte stirra sig blind på skogen utan att försöka att se träden istället.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Alla pratar om Afrika...

Afrika är hett just nu. Veckans Affärer hade ett Afrika-tema i sin senaste upplaga och Aktuellt har haft en serie om "Det nya Afrika". Dessutom hörde jag en entusiastisk kollega säga häromdagen att "Afrika är det nya Kina". Kanske är det en tillfällighet, men mycket handlar om Afrika och som alltid i denna blogg ser vi på det utifrån ett investeringsperspektiv.

Afrika är onekligen spännande. Vissa länder i Afrika växer i samma takt som Kina, med en växande medelklass som tjänar pengar som ska konsumeras. Flera av länderna har stora råvarutillgångar och utländska investeringar har börjat hitta dit. Ja, självklart låter det som en lockande region att placera lite pengar i. Men det är svårt att komma åt de mindre snabbväxande länderna.

Utbudet av Afrikafonder är väldigt begränsat och i vanliga Afrikafonder är innehaven till största del placerade i Sydafrika; vanligtvis brukar omkring två tredjedelar utgöras av Sydafrika.

Det finns även fonder som endast investerar i Afrika exklusive Sydafrika. Problemet är att de afrikanska börserna är små och har låg likviditet, så dessa fonder är sällan dagligt handlade och du kan få vänta ett bra tag på att få sälja ditt innehav om du bestämmer dig för det.

Nu behöver det ju inte vara något fel att investera i Sydafrika. De senaste åren har det till och med varit en fördel att ha med Sydafrika i portföljen. Grafen nedan visar hur Afrika inklusive Sydafrika (grå kurva) har gått jämfört med Afrika exklusive Sydafrika (svart kurva).

Oron i Nordafrika då? Ja, den finns där och påminner om alla risker som är förknippade med att spara i Afrikafonder. Men de nordafrikanska länderna utgör trots allt en väldigt liten del av dessa fonder. I Carnegie Afrika står Egypten för ca 6 procent av innehavet och det finns inget innehav i Libyen, Tunisien eller Marocko.

 
Framöver kommer vi att rikta in oss på Afrika i några blogginlägg. Vad vill du läsa mer om? Några funderingar eller tips? Skriv en kommentar.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Stormigt på marknaderna

Ville bara tipsa om månadens marknadsbrev (som du alltid hittar här till höger). Vi har samlat intressanta artiklar där några av de vassaste ekonomihjärnorna skriver om aktuella händelser. Läs till exempel om konjunkturläget, oron i Mellanöstern, spännande fonder, djupdykning på USA-börsen och mycket mer. 

Marknadsbrevet för mars

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Tidpunkten spelar roll

I onsdags var det två år sedan börsen vände i USA (i Sverige nåddes den lägsta nivån drygt tre månader tidigare). Nu, två år senare, har de flesta börser återhämtat det mesta, och i flera fall med råge. De som gick emot strömmen och köpte aktier eller fonder där i mars 2009, när det såg nattsvart ut, är förmodligen rätt glada idag. Både Stockholms- och USA-börsen har nämligen gått upp omkring 100 % under de senaste två åren (beroende på vilket index man tittar på).  Dubbla sina pengar på två år - inte fel.

Men om man istället hade gått in på börsen sommaren 2007 så hade man nätt och jämt fått tillbaka sina pengar idag. Inte lika kul.

Alla ekonomer "vet" att aktier har varit den överlägset bästa sparformen på lång sikt. Samtidigt har Stockholmsbörsen "bara" gått upp med 50 % under den senaste 10-årsperioden. Men det är ju faktiskt inte så konstigt. Anledningen är att vi under denna period får med både stora delar av IT-kraschen och finanskrisen.

Som med all statistik kan man såklart få väldigt olika svar beroende på vilken tidsperiod man väljer. Hade vi istället spolat fram bandet till när börsen hade vänt upp efter IT-kraschen, och tittar på de senaste sju åren har börsen stigit 120 %. Eller om vi backar några år för att få med lite av uppgången i slutet på 1990-talet är siffran 110 %.

Oavsett kan vi väl konstatera att det spelar roll vid vilken tidpunkt man köper sina aktier eller fonder. Men man vet ju aldrig om det är rätt tillfälle förrän efteråt. Om du inte vill hålla på och följa börsens svängningar är det nog bäst att investera efter en riskprofil som passar en själv och inte jaga de rätta tillfällena.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet
 

Hur påverkar jordbävningen ditt sparande?

Under fredagen kablades de obehagliga scenerna på flodvågor som sköljer in över Japan ut i media. Under helgen stod det klart att ett av landets kärnkraftverk har drabbats av problem och att det finns risk för en härdsmälta. Detta är en ohygglig katastrof för det japanska folket och vi vet i dagsläget inte hur situationen kommer att utvecklas kommande dagar.

Vid sådana här händelser påverkas även marknaderna på ett eller annat sätt. Nyheten nådde marknaden en kvart före stängning i fredags. Den stora påverkan på börsen kom inatt/morse. Fallet blev drygt 6 procent. Med tanke på katastrofens omfattning är det ett litet ras, men det beror på att Japans centralbank har pumpat in massiva mängder pengar i det finansiella systemet. 

Hur katastrofen påverkar vårt sparande är ännu för tidigt att ge svar på. Vissa gör jämförelser med jordbävningen i Kobe 1995. Denna fick endast en kortvarig effekt på marknaderna. Industriproduktionen och tillväxten återhämtade sig snabbt. Men jag tycker att man ska vara försiktig med sådana jämförelser, de två händelserna är inte fullt jämförbara.

Jag har svårt att se att den japanska börsen ska vända upp så länge det pratas om härdsmälta och de ekonomiska konsekvenserna är oklara. Historiskt har det varit skakigt på marknaderna under ett par veckor efter större händelser som denna har inträffat. Samtidigt kan det vända upp snabbt om de ekonomiska följderna blir mindre än väntat och centralbanken fortsättet att pumpa in pengar i systemet. Även om det känns fel att prata om positiva saker i allt detta, ska man komma ihåg att allt som har förstörts av jordbävningen och tsunamin måste byggas upp igen. På lite längre sikt kan det sätta fart på hjulen i den olycksdrabbade japanska ekonomin.

Skandias sparkunder har knappt 1 procent av sitt sparande i Japanfonder och den procentuella del av globalfonder som Japan utgör. Alltså väldigt lite, men man ska komma ihåg att Japan är världens tredje största ekonomi, och flera länder har stora handelsförbindelser med landet. Om problemen förvärras kommer även andra fonder att drabbas.

Vi följer naturligtvis utvecklingen noga, och kommer att guida er kring hur situationen kommer att påverka ert sparande. I nuläget är det viktigt att påpeka att osäkerheten än så länge är stor. Vi återkommer under veckan med fler kommentarer.  

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Fortsatt osäkert i Japan

Efter en (efter omständigheterna) någorlunda lugn natt i Japan vände kurserna upp i natt efter gårdagens breda ras. Mitt i allt kaos och elände försöker ekonomer och investerare skapa sig en bild av hur katastrofen har slagit och kommer att slå mot Japans ekonomi.

Igår överöstes jag av analyser på hur katastrofen kommer att påverka den japanska ekonomin och börsen. De flesta tonade ned riskerna och argumenterar för att katastrofen på ett paradoxalt sätt till och med kan sätta fart på ekonomin...

På sikt kanske det är fallet, men innan vi vet omfattningen av de materiella skadorna, hur länge fabrikerna kommer stå stilla och framförallt hur situationen kring Japans kärnkraftverk utvecklas så vet vi faktiskt mycket lite. Jag är därför väldigt försiktig med att ge råd eller ha för mycket åsikter kring hur situationen kan påverka ekonomin och börsen.

En huvudfråga just nu är elförsörjningen och kärnkraftverken och vilka följder som kan uppstå. En förvaltare jag pratade med på morgonen underströk att om till exempel japanska företag som tillverkar datachip inte har el till att producera, så kan exempelvis svenska Ericsson inte producera vissa av sina varor, och då kan inte deras underleverantörer producera sina varor, och lika så för deras underleverantörer osv. Med andra ord kan man räkna med spridningseffekter om situationen inte förbättras snart.

Om du funderar kring hur du ska göra med ditt sparande rekommenderar jag dig att utgå från när du behöver dina pengar. Om du har tänkt använda dig av ditt sparkapital inom de närmaste månaderna, och det är placerat på aktiemarknaden (Japan eller tillväxtmarknader i synnerhet) bör man se över sina placeringar.

Men för majoriteten av oss som placerar långsiktigt är det viktigt att fundera över hur aktiv man vill vara och vilken risk man är beredd att ta. Vad vi vet just nu är framförallt att osäkerheten är stor. Oavsett om du är aktiv eller passiv är risken att sälja av i en nedgång och sedan köpa tillbaka när allting har gått upp igen väldigt stor.

PS. Sådana här saker kan över natten förändras till en ännu större katastrof eller gå i positiv riktning. Vi fortsätter därför att skriva om Japan under veckan.
 

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Dags att satsa på Japan?

Börsen kommer att stiga i år!

 ... åtminstone om man ska tro fem av Sveriges ledande förvaltare. Vi tyckte att det kunde vara passande att bjuda in några toppförvaltare och tanka av dem lite åsikter på allt som händer. Och det har vi gjort, och vi filmade det dessutom.

Här hittar du videon till Skandias börspanel där fem av Sveriges främsta förvaltare diskuterar omvärlden, börsen, Japan, olja, bostadspriser, räntan och annat intressant.  
 
Dessutom ger de sina bästa aktietips och tipsar också om vilka aktier man inte ska köpa. De är inte eniga om allt, men en sak har de gemensamt: 2011 kommer börsen att stiga.
 
Ta chansen att lära känna förvaltarna på Skandias fondplattform. Men ge oss gärna en kommentar på hur du tyckte paneldebatten var. Är filmen ett bra sätt att få den här typen av information på?
  
Och om du vill gräva ännu djupare inom börs och sparande kan du bläddra i vårt färska marknadsbrev!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Varför går Sverige dåligt när det går bra?

Jag tog en titt på fondlistan för den senaste månaden och kunde konstatera att Sverigefonder är överlägset sämst. Det kan ju tyckas lite märkligt med tanke på att det går riktigt bra för Sverige just nu (det har varit tillväxtmarknadsklass på tillväxtsiffrorna de senaste kvartalen).

Det finns olika faktorer som spökar just nu men den tydligaste är oron kring den grekiska ekonomin.
 
Hur kommer det sig då att Greklands problem drabbar vår börs på det här sättet? Ta följande exempel: franska och tyska banker äger massor av grekiska obligationer. Om Grekland skulle tvingas ställa in sina betalningar skulle dessa banker få det tufft. Vissa skulle kanske hotas av konkurs och staterna skulle behöva gripa in. Kreditgivningen skulle hotas, tyska och franska konsumenter skulle kunna få det besvärligare och eftersom Tyskland är Sveriges största exportmarknad skulle det oundvikligen drabba oss.

Det är ett exempel på varför vår börs sjunker när Grekland har det tufft. Men framförallt handlar det om en sak: osäkerhet. Ni som läste mitt förra inlägg kommer säkert ihåg att jag skrev om all osäkerhet som finns, och Grekland utgör det största osäkerhetsmomentet just nu. Vi vet helt enkelt inte vad som skulle kunna hända om politikerna vägrade Grekland mer pengar och landet skulle ställa in sina betalningar. Men aktiemarknaden vill inte ta risken, därför tar man det säkra före det osäkra och säljer = börsen sjunker.
 
Kom ihåg hur Lehman Brothers kollaps slog ned som en sten i vattnet och ringarna spred sig ända bort till lilla Sverige… Då var det en bank som gick omkull, nu pratar vi om ett helt land.

Men allt är inte nattsvart. Sveriges ekonomi och svenska bolag fortsätter att växa och många andra tillväxtfaktorer är fortfarande starka. Resonemanget ovan handlar om varför börsen sjunkit - inte att den nödvändigtvis kommer att falla. De närmaste dagarnas utveckling i Grekland är avgörande för hur börserna kommer att utvecklas framöver.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet
 

Börsraset - är det politikernas fel?

Igår var vi många som fick anledning att ta oss för pannan. Ännu en dag med katastrofal börsutveckling - den värsta på länge faktiskt. Minus 6,2 procent (!) och raset har fortsatt idag. De här tvära kasten på börsen vittnar om extremt stor nervositet och att psykologi snarare än fundamenta styr riktningen på börsen just nu.

Alla minns börskraschen 2008 och eftersom osäkerheten är större än på länge vill ingen investerare riskera att sitta kvar i börsbåten om den skulle sjunka. Man blir snabbare på att trycka på säljknappen idag än förr. Alla tänker likadant, alla vill sälja samtidigt och nedgången blir till ras. Dessutom har vi den här datoriserade handeln, dvs att robotar sitter och handlar aktier, styrda av modeller. Nu vet vi inte hur stor roll dessa robotar spelar i praktiken men spontant känns det lite knasigt att även robotar har börjat ägna sig åt aktiehandel…

Vad är det alla är så rädda för? Självklart att förlora pengar, men vad är det som framkallar den här extrema nervositeten? Oro för konjunkturen och skuldkrisen är de främsta anledningarna, men brist på politiskt ledarskap kan vara en annan.
 
Imorse mötte jag Anders Wilson, som är chef för ränteanalys på Enter Fonder, en riktig makroexpert, på väg till jobbet. Han påminde om hur stor roll politiken spelar i allt det här. En viktig del till all osäkerhet är att marknaderna har börjat tvivla på politikernas handlingskraft. Politikerna kan inte bara bry sig om att lösa ekonomiska kriser, de har även en hemmaopinion att ta hänsyn till och ibland uppstår intressekonflikter. Det var vad vi såg kring Greklandskrisen och för ett par veckor sedan i USA. I det senare fallet gick det så långt att USA fik sitt kreditbetyg sänkt.

Sensommarens turbulens är inte som vid millennieskiftet då vi hade en börsbubbla. Nej, värderingarna är rekordlåga. Det är framförallt politisk och makroekonomisk osäkerhet som skapar nervositeten. När börsen sjunker kraftigt brukar man säga att det blir rea på aktier. Så länge bolagen går bra kommer värderingen på aktiemarknaden så småningom bli tillräckligt attraktiv för att locka tillbaka även de mest pessimistiska investerare och det är då vi får den där uppgången. Men osäkerheten som visar sig på börsen beror naturligtvis på att man oroar sig för att bolagens vinster faller vid en eventuell konjunkturinbromsning. Och då är det nya värderingar som gäller.

Nästa vecka spinner Jeanette, som forskar i dessa frågor, vidare på hur psykologin påverkar börsen.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

PS. P/E-tal är det vanligaste nyckeltalet som används när man pratar om värderingar. Och det bygger på priset på aktien (dvs. börskursen) genom Earnings (bolagens framtida vinster).

Tre år sedan Lehman-kraschen

Kommer du ihåg hur det såg ut för exakt tre år sedan? Måndagen den 15 september 2008 möttes man av rubrikerna som talade om att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers hade ansökt om konkurs. Vi som följde marknaderna då minns säkert bilderna av anställda som tågade ut ur Lehmans skyskrapa med kartonger fyllda med sina kontorssaker under armarna. Sedan kom raset. Lehmans konkurs var gnistan som kastade en orolig världsekonomi in i en global finanskris.

Det har nu gått tre år sedan finanskrisen brakade loss. Men det här inlägget handlar inte om Lehman Brothers eller finanskrisen. Istället tar vi en titt på börsutvecklingen de senaste tre åren. Börsen har som bekant varit extrem under de här åren. Jag tyckte att det var dags att sätta de senaste upp- och nedgångarna i perspektiv.

I juli 2007 nådde Stockholmsbörsen sin högsta nivå. Därefter påbörjades en nedgång som höll i sig till november 2008. Under denna period tappade börsen över halva sitt värde (den sjönk 55 procent). November 2008 markerade börsens lägsta nivå. Från denna nivå rörde sig börsen sidledes under några månader, men började därefter stiga. Totalt uppgick uppgången till 122 procent på drygt två år (fram till januari 2011 som var den senaste toppen). Sedan dess har börsen fallit tillbaka rejält och uppgången sedan botten i november 2008 är nu ”endast” 68 procent. 

Så där är vi nu. En intressant iakttagelse är att i januari i år hade aktiemarknaden hämtat hem hela nedgången under finanskrisen. Räknat från toppen 2007 till den högsta nivån i januari i år var börsen alltså oförändrad. Men sedan dess har börsen som bekant fallit tillbaka. För att nå tillbaka till toppnoteringen i år behöver börsen stiga ca 32 procent, och ska vi få med utdelningarna måste börsen upp knappt 37 procent.

Det är en svängig resa börsen har gjort de senaste åren. Många bedömare menar att vi får vänja oss vid den här ryckiga börsen framöver. Det innebär att risken med aktier ökar. Det fick sparare som behövde sina pengar vintern 2008 erfara. Förutom att sprida sina risker mellan olika tillgångsslag påminner detta om att det kan vara vettigt att sprida sina insättningar över tid. Månadssparande är ett ypperligt sätt att öka riskspridningen. Man vet aldrig om börsen är dyr eller billig förrän i efterhand. Sprider man ut sina insättningar minskar risken att köpa dyrt avsevärt.

Ps. Om du gör jämförelsen ovan kanske du får andra siffror. Det beror förmodligen på att du antingen tittar på ett annat index eller glömmer utdelningarna. Alla siffror ovan gäller börsens OMXS30-index och är inklusive återinvesterade utdelningar.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Livesänd paneldebatt om robothandel

Vet du vad robothandel är? För några år sedan var det ett fåtal traders som visste vad robothandel var. Idag dyker ordet upp i tidningar och i nyhetssändningar och var och varannan person har en åsikt i detta ämne. Ibland hör man att robothandeln, dvs att programmerade datorer sköter aktiehandel på egen hand, förstör våra pensioner och vissa fondbolag har sparkat bakut. Vi har därför valt att göra en djupdykning i detta smala ämne.

För att ge er kunder en så bra bild som möjligt har vi bjudit in några av landets främsta experter för att diskutera frågan i en paneldiskussion nu på tisdag klockan 15.00. Debatten hålls live och du kan ställa frågor till mig under debatten genom att gå in på vår Facebooksida eller Twittersida alternativt melja din fråga till oss. Detta koncept funkade mycket bra förra gången när vi diskuterade konjunkturutvecklingen. Man kan med andra ord säga att vi gör en favorit i repris.

Här hittar du livesändningen på tisdag 20/9 kl. 15:00.

Så vilka är då med?
Jens Henriksson, VD Stockholmsbörsen (NasdaqOMX)  har varit den mest flitige debattören i detta ämne.
Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia Liv, har uttalat sig i frågan och kommer i denna panel att representera placeraren på aktiemarknaden (Skandia Liv har cirka 250 miljarder under förvaltning).
Vi har även bjudit in Evert Carlsson, lektor Handelshögskolan i Göteborg. Evert är expert på tradinghandel och var ansvarig för att analysera HQs tradingportfölj i samband med HQ-kraschen.

När paneldebatten är klar hoppas jag att vi har kunnat svara på vad "robothandeln" egentligen är, vilken påverkan har den på dig som sparare och är den dålig för fondsparare?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Robothandel - en höna av en fjäder

För att sätta robothandeln i perspektiv bjöd vi idag in några experter för att diskutera ämnet i en livesänd webbdebatt. Vi gick in på frågor som vad robothandel är och om det är den som ligger bakom senaste tidens börsfall?

Jag tycker att det blev en intressant diskussion som satte debatten i ett nytt perspektiv. Och trots att vi bjudit in tre personer med helt olika agendor var panelen överens – det görs en höna av en fjäder i den här frågan. Robothandeln bidrar till bättre likviditet och panelen trodde inte på regleringar.

Missade du livesändningen kan du se diskussionen som pågick i 30 minuter här.

De som deltog var Jens Henriksson, VD Stockholmsbörsen (NasdaqOMX) och en av den mest flitige debattören i detta ämne. Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia Liv, som idag representerade placeraren på aktiemarknaden (Skandia Liv har cirka 250 miljarder kronor under förvaltning). Och Evert Carlsson, lektor Handelshögskolan i Göteborg. Evert satte in robothandel i ett akademiskt perspektiv.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Robothandel

Få har väl missat den senaste tidens diskussioner om den så kallade robothandeln och hur den påverkar börsen. Flera profiler inom finansbranschen har krävt reglering av robothandeln och Finansinspektionen håller på att utreda frågan. Vi på Skandia och Skandiabanken har ingen egen trading men har fått frågor från kunder såsom; är det robothandeln som ligger bakom rådande börsfall?

För att reda ut begreppen höll i förra veckan Jim Rotsman, chef för investeringserbjudandet på Skandia, en paneldebatt om robothandel. Vi bjöd in några ledande experter inom ämnet och panelen var överens: utifrån ett slutkundsperspektiv och på lång sikt görs en höna av en fjäder.

Vi tror att frågan kommer diskuteras flitigt närmaste veckan då SVT:s Dokument Utifrån på söndag visar en dokumentär om datorhandeln för den som är intresserad. Klockan 22:00 börjar den.

Se Jims blogginlägg och debatten här, den sätter robothandeln i ett intressant perspektiv.

Hilsen
Øyvind

Hjälp oss med nästa paneldebatt

Under hösten har vi haft tre paneldebatter som, av antalet tittare att döma, har varit populära bland er. Nu tänkte vi köra en ny debatt och vi skulle vilja ha förslag från er på vad debatten ska handla om och vilka som ska var med.

Naturligtvis ska debatten hållas inom ramen för ekonomi, sparande och investeringar, men vilken inriktning det blir bestämmer du!  Kom med tips och förslag i kommentarfältet nedan. Debatten kommer att hållas om ett par veckor.

Hittills har vi behandlat börsen, makroekonomi, robothandel och pensioner. Du kan se samtliga sändningar i repris genom att klicka på länkarna här under.

Vad händer på börsen?

Sparandet är ditt livs största affär

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Ny börspanel: Är börsraset över nu?

Återigen har vi samlat några av marknadens vassaste spelare för en diskussion om börsen. Höstens kraftiga svängningar har nog inte undgått någon, och många undrar nog vad det egentligen är som händer. Hur ska man resonera som sparare och vilka är utmaningarna för börsen? Det är några av frågeställningarna som paneldeltagarna ger sin syn på.

Och med anledning av de många frågor som vi har fått in om fondförvaltning ställde vi även frågan - hur fungerar egentligen aktiv förvaltning?

Deltagare är Stefhan Klang på Catella Fonder, Henrik Lindquist på Enter Fonder och Martin Wallin på Lannebo Fonder.

Här kan du se börspanelen.

Årets vinnare, nästa års förlorare?

Jag tittade igenom fondlistan idag. Den genomsnittliga avkastningen så här långt låg på minus 11 procent. Inget vidare börsår med andra ord! De fem bästa fonderna var fyra räntefonder och en hedgefond. Allra bäst har kapitalmarknadsfonden  gått - en lång räntefond.

Anledningen till uppgången i kapitalmarknadsfonden beror på att de långa räntorna (dvs. räntan på obligationer med lång löptid) har sjunkit till rekordlåga nivåer i eurokrisens spår. En lång räntefond stiger nämligen när räntan på obligationer sjunker. Att räntorna skulle sjunka så mycket som de har gjort var det nog få som räknade med innan sommaren. Men nu har det skett och det har lyft avkastningen i räntefonderna vilket är bra ett dåligt börsår som detta.

Men den andra sidan av myntet är att eftersom räntorna är rekordlåga så kan de inte sjunka mycket mer och det mest sannolika är att vi har stigande räntor de närmaste åren. Det gör att det blir svårt för räntefonderna att ge hög avkastning framöver.

Kanske kommer därför årets vinnare att vara nästa års förlorare? Och tittar vi tillbaka på förra året var det faktiskt likadant. I fjol var det tillväxtmarknadsfonder och Sverigefonder som toppade avkastningslistorna. Idag hittar vi dem i bottenskicket.

Att köpa förra årets vinnare är därför sällan rätt recept för bra avkastning. Vill du inte vara aktiv i ditt sparande är därför en sammansatt portfölj med olika tillgångar det bästa – ja, jag tjatar om det men det är över tid det som är bäst. Vill du däremot vara aktiv gäller det att hålla koll på vad som händer och försöka tajma marknaden. Men återigen, förra årets vinnare brukar inte vara en framgångssaga.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Hur går det för ekonomin 2012?

Då var julskinkan uppäten och nyårsraketerna avfyrade för den här gången. När vi nu inleder det nya året kan man väl inte annat än konstatera att 2011 blev ett riktigt svagt börsår. Stockholmsbörsen sjönk 16,7 procent under året och blev därmed det fjärde sämsta sedan 1990, enligt Dagens Industri. Samtidigt gick räntemarknaden åt andra hållet och de som satsade på räntefonder under 2011 har anledning att dra på de berömda smilbanden.

Men det är historia och nu står vi inför ett nytt år. Frågan jag ställer mig, och som jag tror en och annan av er också är intresserad av, är hur blir 2012? Naturligtvis kan varken vi eller någon annan svara på det. Men jag tycker ändå att det kan vara intressant att höra hur de som har som jobb att göra bedömningar av framtiden ser på just framtiden.

För någon vecka sedan fick jag vår chefstrateg Rupert Watsons prognos för 2012, och jag tänkte dela med mig av hans slutsatser här:

• Världsekonomin kommer att vara mycket svag under första halvåret, men utvecklas starkare under andra halvåret.
• Inflationen kommer att sjunka, vilket leder till penningpolitiska lättnader i de flesta länder.
• Eurozonen kommer att vara i djup recession under hela 2012.
• Europas skuldkris kommer att ”lösas”, men först efter stor oenighet. Och en ”lösning” i den meningen att skuldkrisen hamnar under kontroll och inte längre påverkar andra ekonomier eller marknader.
• USA kommer att påverkas negativt av åtstramningar under första halvåret 2012, men bör stärkas under andra halvåret.
• Kina kommer genomgå en mjuklandning och få upp farten under andra halvåret
• Aktiemarknaden kommer förmodligen att hållas tillbaka under första halvåret till följd av oenigheten kring hur skuldkrisen i euroområdet ska lösas. En lösning kommer dock att nås (i form av tätare finanspolitiskt samarbete och inblandning från ECB), vilket kommer leda till stora uppgångar för aktier därefter.
• Tillväxtmarknadsaktier i allmänhet och kinesiska aktier i synnerhet kommer att utvecklas bättre än utvecklade marknader då tillväxten först stabiliseras och sedan tar fart samtidigt som inflation och räntor går ned.
• Räntegapet mellan statsobligationer och företagsobligationer kommer att minska då företagen fortsätter att vara i god form.
• Statsobligationsräntorna i Europas kärnländer kommer att stiga samtidigt som de i Europas utkanter kommer att sjunka.

Detta är naturligtvis bara en prognos och om den är rätt eller fel vet vi först om ett år. Det är också värt att påpeka att man inte bör grunda sina investeringsbeslut uteslutande på en prognos som denna.

Men tycker att det vore roligt att höra din prognos. Hur tror du att börsåret 2012 kommer att se ut?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Stark start på året

Min vana trogen tog jag en titt i fondlistan imorse. Det roliga med kurslistor att det är lite som vid årsskiftet när man pratar om det nya året och nyårslöften. Man kan vända blad och starta om på nytt... Och efter förra årets sega utveckling för flertalet fonder tycker jag att det är på sin plats att starta året med lite positiva siffror. Faktum är att det nya året har startat bra. Riktigt bra faktiskt. Åtminstone om man blickar österut.

För tillväxtmarknadsfonderna har startat året med en kraftfull acceleration. BlackRock India upp 11,7 procent och Skandia BRIC upp 10,2 procent – på 2,5 veckor. Det var de två bästa så långt, men de flesta tillväxtmarknadsfonderna har dragit ifrån rejält och ligger på 6-8 procent plus.

Det är inte illa, man brukar säga att en årsavkastning långsiktigt på börsen bör ligga runt 6-8 procent baserat på räntan samt den risk man tar för att investera i aktier. Det är dock sällan det slutgiltiga utfallet blir 6-8 procent. Vi är snarare vana vid minus 40 procent eller plus 40 procent. Eller åtminstone 20 procent upp eller ned. Men slår man ut det över en längre tid och tittar på genomsnittet så är det där det har tenderat att hamna - plus 6-8 procent per år. Sista 10 åren har dock varit en besvikelse och många har ställt sig frågande till aktiemarknaden långsiktigt. Men som sagt hittills i år har alltså vissa fonder presterat det på drygt två veckor. Kul!

Lågriskfondera har naturligtvis inte gått lika starkt och USA-, Europa- och Sverigefonder hamnar i de flesta fall kring 3-5 procent. Men även det är en sensationellt bra siffra på 2,5 vecka.

Det enda vi vet om resten av året är att det är långt kvar och att den slutliga avkastningen knappast kommer att vara 6-8 procent…

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet