Ny börspanel: Är börsraset över nu?

Återigen har vi samlat några av marknadens vassaste spelare för en diskussion om börsen. Höstens kraftiga svängningar har nog inte undgått någon, och många undrar nog vad det egentligen är som händer. Hur ska man resonera som sparare och vilka är utmaningarna för börsen? Det är några av frågeställningarna som paneldeltagarna ger sin syn på.

Och med anledning av de många frågor som vi har fått in om fondförvaltning ställde vi även frågan - hur fungerar egentligen aktiv förvaltning?

Deltagare är Stefhan Klang på Catella Fonder, Henrik Lindquist på Enter Fonder och Martin Wallin på Lannebo Fonder.

Här kan du se börspanelen.

Spartips inför julen

Vi går mot julhandel och konsumtionspeak. Rekordhandel trots skakiga börser spår HUI, Handelns utredningsinstitut. Då kan det vara läge för lite handfasta tips.

Koll på ekonomi brukar vi snacka om. Kontoöversikt, försäkringsöversikt, koll på de stora utgifterna – allt det där som Totalkollen hjälper dig med. Vi brukar ta det i samband med deklarationen: då ska du ju ändå gå igenom året som gått. Men känns det skakigt inför julmånaden så gör det nu! Hur mycket har gått åt under året, hur ser situationen ut just nu – ibland är gnaget i magen en konsekvens av att man inte vet, och inte att man inte har råd…

Kommer ni ihåg de mentala kontona? Uppdelningen av pengapåsarna – en för buffert, en för sparande, en för mer riskfyllda investeringar? Mentala konton är bra även i julruschen. Att veta - verkligen veta - hur mycket som kan spenderas på klappar och annat ger inte bara glädje nu utan även trygghet i januari…

Sparkontot, ja. Det händer ju en del där vid årsskiftet. En ny sparform tillkommer: investeringssparkontot. Jag kan tycka att det är rätt små skillnader relativt de kapitalförsäkringar som redan finns. Visst, du äger själv dina aktier och kan rösta på bolagsstämmor. Viktigt – men för de allra flesta tror jag att det inte är en avgörande faktor för var sparandet ska placeras, utan om man ska spara överhuvudtaget.

Och så det här med innehållet i portföljen. Hur ska man tänka? Vad ska man investera i? Jim har ju på bloggen försökt bena upp begreppen och även haft paneldebatter med kloka personer för att ta pulsen på börsen. Glöm inte bort att när det gäller ditt långsiktiga sparande är det risknivån som kommer att stå för den allra största delen av din avkastning. Det är primärt här du avgör om du kommer att stå som vinnare eller förlorare vid slutet av din placeringshorisont; t.ex. när du slutar jobba och ska börja konsumera pengarna.

Lägg ned lite jobb på att hitta din riskaptit – tycker du det är svårt kanske www.matchmaker.nu kan vara till hjälp? Visst kan du sedan göra avsteg från din tillgångsmix och kanske baserat på Jim och andra experters råd övervikta aktier eller dra ned riskerna, men jag är övertygad om att det är den långsiktiga risknivån som kommer att betyda allra mest för dig. Att vara en smart kapitalförvaltare behöver inte betyda hiskelig aktivitet och långa sömnlösa nätter med oro för morgondagens börsöppning – vill du kan du göra det enkelt för dig. Hitta risknivån, hitta ett bra, väldiversifierat placeringsalternativ som maximerar din avkastning givet risken – och sedan kan du sova gott om nätterna! I december såväl som andra månader.  

Årets vinnare, nästa års förlorare?

Jag tittade igenom fondlistan idag. Den genomsnittliga avkastningen så här långt låg på minus 11 procent. Inget vidare börsår med andra ord! De fem bästa fonderna var fyra räntefonder och en hedgefond. Allra bäst har kapitalmarknadsfonden  gått - en lång räntefond.

Anledningen till uppgången i kapitalmarknadsfonden beror på att de långa räntorna (dvs. räntan på obligationer med lång löptid) har sjunkit till rekordlåga nivåer i eurokrisens spår. En lång räntefond stiger nämligen när räntan på obligationer sjunker. Att räntorna skulle sjunka så mycket som de har gjort var det nog få som räknade med innan sommaren. Men nu har det skett och det har lyft avkastningen i räntefonderna vilket är bra ett dåligt börsår som detta.

Men den andra sidan av myntet är att eftersom räntorna är rekordlåga så kan de inte sjunka mycket mer och det mest sannolika är att vi har stigande räntor de närmaste åren. Det gör att det blir svårt för räntefonderna att ge hög avkastning framöver.

Kanske kommer därför årets vinnare att vara nästa års förlorare? Och tittar vi tillbaka på förra året var det faktiskt likadant. I fjol var det tillväxtmarknadsfonder och Sverigefonder som toppade avkastningslistorna. Idag hittar vi dem i bottenskicket.

Att köpa förra årets vinnare är därför sällan rätt recept för bra avkastning. Vill du inte vara aktiv i ditt sparande är därför en sammansatt portfölj med olika tillgångar det bästa – ja, jag tjatar om det men det är över tid det som är bäst. Vill du däremot vara aktiv gäller det att hålla koll på vad som händer och försöka tajma marknaden. Men återigen, förra årets vinnare brukar inte vara en framgångssaga.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Pensionsgapet – hur stor blir pensionen?

En riktigt intressant artikel i måndagens DI tar upp gapet mellan vad människor tror att de skall få i pension och vad de faktiskt har att vänta sig. I Sverige ligger genomsnittsprognosen för den statliga inkomstpensionen på 77% av slutlön – att jämföra med runt 45% i faktisk pension. Ett rejält förväntansgap på mer än 30 procentenheter!

Gapet mellan tänkt och verklig statlig pension är störst i Sverige av alla europeiska länder visar den undersökning av Schroders som refereras i DI-artikeln. Britterna är nästan spot on i sina förväntningar (59% mot 52%), och snittglappet i Europa är mindre än 20 procentenheter.

Pensioner är alltid svårt att jämföra. Internationella jämförelser som denna haltar nästan alltid. Ta tjänstepensionen – i vissa länder är den obefintlig, medan den i andra ger ett rejält bidrag till pensionsinkomsten. Trots detta tycker jag Schroders siffror säger en hel del. Titta bara på nivåerna på de statliga inkomstpensionerna i Europas olika länder. Italien, Frankrike och Holland ligger nere på 30% av slutlönen. 30%! Från en dag till en annan försvinner två tredjedelar av inkomsten. Klart som sjutton att detta sätter ett helt annat fokus på sparande under den arbetsföra tiden!

En annan fundering rör just Sveriges ”topplacering”. Det nya pensionssystem vi satte i sjön för nu rätt länge sedan innebar en rejäl sänkning av pensionsnivåerna i förhållande till slutlön. När man tidigare talade om 60% är man nu som sagt nere på 45%. Har detta inte sjunkit in? Finns detta inte med i beräkningarna när man bestämmer sig för hur mycket man skall konsumera nu och hur mycket man skall konsumera sedan – dvs hur mycket man skall spara?

En sak är jag rätt säker på. Det är förväntningarna som styr beteendet. Det faktum att männsikor faktiskt får 45% av sin slutlön när de pensioneras väger, tror jag, lätt i förhållande till hur mycket de under hela sin yrkesverksamma tid tror att de skall få när de slutar jobba. Det är också i ljuset av dessa siffror man skall se de artiklar som på sistone poppat upp avseende det onödiga i att spara. Jag kan hålla med till viss del: många kommer att klara sig rätt bra. Men kom ihåg två saker: de som inte har ”sett till” att ha en bra tjänspension står de facto inför valet att klara sig på 45% av slutlönen eller spara själv. Och även om man kommer att klara sig visar DI:s artikel att de allra flesta trodde att de skulle klara sig ännu bättre. Och besvikelser är aldrig roligt att få!

Kommer skriva mer om pensionsförväntingar och de konsekvenser de får i vår. Påverkas förtroendet för pensionssystemet av förväntningarna? Påverkas den risk du tar i dina placeringar? Lite godbitar att fundera på till glöggen, mina vänner!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 

Höstens börsras bortblåst och spararna är tillbaka

Kommer ni ihåg augusti? Greklandskrisen tog fart, USA fick sitt kreditbetyg sänkt och börsen rasade. Ni sparare reagerade blixtsnabbt och sålde aktiefonder och köpte räntefonder för nästintill rekordbelopp. Den här trenden fortsatte under större delen av hösten i takt med att börsen envist fortsatte nedåt.

Men i vintras tog nedgången slut och under de senaste månaderna har vi haft en rejäl börsuppgång. Efter att varje månad ha gått igenom de fondtransaktioner som äger rum på våra fondplattformar har jag lärt mig att våra aktiva sparkunder är fenomenala på att snappa upp trendskiften på börsen. Och i samband med vändningen på börsen i vintras började ni byta räntefonderna mot aktiefonder igen.

Det intressanta just den här gången är att börsen har tagit igen hela höstens nedgång och ligger nu på ungefär samma nivå som i juli, innan raset. Och efter tre månader med inflöden i aktiefonder är den samlade fördelningen mellan aktie- och räntefonder tillbaka på samma nivå som i juli. Både börsen och spararnas portföljer har återhämtat sig med andra ord.

För att bli lite mer detaljerad kan jag berätta att i slutet av juli låg 53 procent av våra kunders samlade fondinnehav fördelat i aktiefonder och 16 procent i räntefonder (resten är blandfonder). I september var fördelningen nere på 46/21 procent och nu är den tillbaka på 53/16. Med tanke på att det samlade kapitalet är ungefär 100 miljarder kronor så är det mycket pengar som har flyttats runt. Och detta är bara bland Skandias sparare!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet