Rätt att låna?

Jag har skrivit om det förut, det här med sund långivning. Är det en rättighet att låna till sitt boende? Det är värt att fundera på i tider med så låga räntor. Jag tycker att vi banker har ett ansvar för att kunden ska ha det bra även när ränteläget förändras och räntorna går upp.

Sambandet mellan låga räntor, frikostig utlåning och betalningsproblem blir tydliga i en artikel i DN idag. Mer än dubbelt så många bostadsrätter och villor såldes på exekutiv auktion 2009 än året innan. Bankerna har blivit strängare när kunden inte har råd att betala räntorna, ärendena hamnar mycket fortare hos Kronofogden nu än för ett par år sedan. Bostadsrättsföreningarnas tålamod har också blivit mindre, det kan räcka med att bostadsrättsinnehavaren är fyra veckor sen med betalningen av avgiften innan de hamnar hos Kronofogden.

Det är lätt att glömma att det ränteläge vi befinner oss i nu är extremt lågt. Hushållen måste ha marginaler att klara de höjningar som kommer att komma framöver. Det är inte svårt att gissa att ärendena hos Kronofogden förmodligen kommer öka ännu mer när räntorna stiger. Det är klart att man ska kunna låna pengar till sitt boende, det är en bra modell, men man ska göra det klokt och långsiktigt. Det är sunt att ha pengar över till annat än bara boendet.

Här kan ni läsa artikeln: www.dn.se/ekonomi/allt-fler-hem-saljs-pa-auktion-1.1037180

Bästa hälsningar
Fredrik Sauter, vd

Att binda räntan eller inte binda räntan!

Sverige har de senaste åren haft en historiskt låg räntenivå. Nu har vi haft dessa nivåer så pass länge att människor i princip har tror att de är permanenta. Det kommer bli intressant att se hur snabbt Riksbankens två senaste höjningar slår igenom och då tänker jag framförallt i människors medvetande.

Jag läste en artikel igår på privataaffärer.se där det stod att ”nästan hälften av hushållen tror på stigande bostadspriser under det kommande året. Samtidigt faller andelen hushåll som planerar att binda räntan. ” Det tyckte jag var intressant; räntan stiger men folk vill inte binda lånen… Med tanke på vilket läge vi befinner oss i, med historiskt låg ränta, så borde den naturliga reaktionen vara att binda lånen och helst på en längre löptid. Speciellt om man dessutom funderar över den prognostiserade räntebana som Riksbanken presenterade i samband med den senaste höjningen där de spår en styrränta på 4% inom de närmaste tre åren.

Sällan har väl valet om att binda eller inte binda så enkelt som nu. Om du inte planerar att flytta eller sälja din bostad så är rådet enkelt, bind räntan. Normalt brukar man prata om att den rörliga räntan är en billigare lösning över tid. Men sett över de närmaste fem åren så är det ganska låga odds på att räntenivån kommer att ligga betydligt högre än vad den gör idag.

På senaste tiden har jag ofta fått frågan varför vi väljer att höja Sparkontoräntan men inte räntan på Allt i Ett – kontot. Svaret är helt enkelt att vi har valt att höja räntan på vissa specifika konton som till exempel sparkontot därför att en större del av våra kunder använder Allt I Ett- kontot som ett rent transaktionskonto.

Vår strategi och målsättning är att våra kunder ska bygga upp en stabil ekonomi genom sparande, där vår rekommendation bland annat är att våra kunder ska ha ett buffertsparande på 3 månadslöner för oväntade händelser. Eftersom vi uppmuntrar denna sparform vill vi också premiera dessa kunder och vi har då valt att höja räntan på våra sparkonton. Vi tar dessutom bort, från och med oktober, begränsningen i antal uttag och uttagsavgiften.

De kunder som väljer AiE-kontot får flera nya och användbara funktioner till exempel: månadssammanställning, möjlighet att namnge konton, renodlat budgetverktyg med diagram som ger en bättre och tydligare bild av kundens ekonomiska situation. Dessutom förbättras de olika betalningsdelarna via internet.  Dessa funktioner kommer att finnas med när den nya internetbanken lanseras.

Bästa hälsningar
Fredrik Sauter, VD

Tråkig vår för aktier

Jag har noterat att det inte har varit en särskilt rolig vår för aktiefonder. Bara några få ligger på plus och i skrivande stund är den genomsnittliga utvecklingen på alla fonder minus 3,6 procent. Det finns med andra ord tvivel bland investerarna. Vad beror det tvivlet på? Flera saker, skulle jag säga. Främst en oro för inflation i tillväxtmarknader, oro för avmattad tillväxttakt i den globala konjunkturen, oro för utvecklingen i länderna i Europas utkanter (PIIGS-länderna), händelserna i Japan och ett högt oljepris.

Mycket oro med andra ord. Oro handlar ju om vad som kan hända, inte att det värsta scenariot kommer att inträffa. För det går ju trots allt mycket bra för många länder och företag, vilket kan vara värt att komma ihåg i tider av turbulens. Visar det sig i efterhand att oron var överdriven eller obefogad, brukar det bli fart på börserna.

De fonder som har gått bra hittills i år har en sak gemensamt – de är räntefonder. Framförallt är det så kallade ”high yield-räntefonder” som går bäst, men även ”vanliga” räntefonder går ju bra. Men varför går just räntefonder så bra?

Om jag tar ett av orosmolnen jag nämnde tidigare som exempel: oron för lägre tillväxttakt.  För aktiemarknaden brukar det innebära förväntningar om svagare utveckling för börsföretagen = aktier sjunker i värde.

Men för räntemarknaden innebär exemplet ovan förväntningar om minskat inflationstryck. Då sjunker räntor med längre löptid och obligationer stiger i värde = avkastningen i räntefonder går upp. Nu när råvarupriserna har börjat sjunka bidrar även det till förväntningarna om ett lägre inflationstryck.

Varför toppar high yield-listan då? Jo, eftersom high yield-obligationer ges ut av företag med lägre kreditvärdighet, är räntan som dessa betalar högre än räntan på statsobligationer eller företagsobligationer med hög kreditvärdighet. Denna högre ränta syns nu i fondernas avkastning.

Nåväl, det som har hänt har hänt. Nu blickar vi framåt. Sommaren står för dörren och i vårt rykande färska marknadsbrev denna månad som du hittar nedan får du utsikter från förvaltare och makroproffs.

Men vad tror du, vilka fonder går bäst i sommar? Dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Lärdomar av historien

Man brukar säga: ”om du kan din historia vet du hur framtiden ser ut”. Så om du kan din historia borde du då inte kunna ta rätt investeringsbeslut inför framtiden?

Jag ställde mig den frågan och kunde snabbt konstatera att vore det så enkelt skulle alla vara ekonomiskt oberoende. Några mönster är ganska enkla, som att krascher (IT, finans osv.) ofta kommer efter ett euforiskt rally. Och tittar vi historiskt kan vi också konstatera att aktiefonder har rört sig kraftigt både upp och ner, medan räntefonder har haft stabilare utveckling.

Tittar vi tillbaka skulle man kunna resonera enligt följande för tio år sedan. IT-bubblan hade nyligen briserat och många hade sett sina aktier falla kraftigt. Sannolikt ville vi då satsa på gamla ”trygga” marknader som Europa och USA. Och inte en chans att vi satsade på de där riskabla tillväxtmarknadsfonderna. 

Idag, 10 år senare, kan vi konstatera att Japan-, Europa- och USA-fonder har varit de sämsta, medan udda tillväxtmarknadsfonder samt svenska småbolagsfonder tillhör de bästa. Räntefonder ligger någonstans i mitten.

För fem år sedan då? Tillväxtmarknadsfonder hade gått som tåget och det fanns ingen kris färskt i minnet. Lätt att tänka: jag lägger det mesta i aktiefonder och framförallt tillväxtmarknadsfonder. Räntefonderna minskar jag på. Den som med ”tillväxtmarknadsfond” menade t ex en Thailandfond eller Kina är nog nöjd då framförallt Thailandfonden har gått upp rejält (125 %). Men den som menade Ryssland eller Balkan är nog mycket missnöjd (Balkanfonden har backat 67 %). Och räntefonderna har slagit majoriteten av aktiefonder.

Och hur finns det risk att vi resonerar idag? Vi lever i efterdyningarna av finanskrisen och Greklandskrisen (som vi definitivt inte vet om den är över…) Aktiefonder har inte varit någon lysande placering de senaste åren direkt. Räntefonderna däremot har ju gått riktigt bra! Så då ökar vi väl mängden räntefonder i portföljen och drar ned på aktiefonderna, för de verkar ju faktiskt inte ge någon avkastning?

Tänker vi ett steg längre kan vi fundera på framtiden för räntefonder. Lite förenklat kan man säga att en räntefond gynnas när marknadsräntorna sjunker. Och vad tror du är mest sannolikt - att de rekordlåga räntorna gradvis börjar röra sig uppåt eller att de rekordlåga räntorna sjunker ytterligare? Och låter ett decennium med svag börsutveckling som köp- eller säljläge?

Lärdomen vi kan dra från de senaste tio åren är att det är lätt att ha fel om vi låter våra känslor styra för mycket, och sparande ska inte baseras på sannolikheten att man ”prickar rätt” eller inte. Du som väljer en grundfördelning mellan aktie- och räntefonder som du kommer att ha kvar både i uppgång och nedgång, och som kompletterar sparandet med någon Thailand- och Balkanfonder som en liten extra krydda har kommit en lång väg för att undvika framtida sparbesvikelser!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet