Spararna har koll på börsen!

Inför varje månadsskifte tar vi fram statistik över hur sparkundernas fondaffärer har sett ut. Den statistiken har det senaste året varit spännande läsning. Så gott som varje månad har aktiefonder med hög risk tagit en större plats i spararnas portföljer samtidigt som räntefonder successivt bytts ut. Resultatet från våra kunders fondbyten är att många har fått en högre avkastning då aktiefonder hade ett rekordår i fjol.

Det visar, tycker jag, att våra kunder har bra koll på börsutvecklingen. I februari, när börsen gick trögt, sålde våra kunder aktiefonder och gick in i räntefonder. Och i mars, när börsen gav mycket hög avkastning, åkte räntefonderna ur portföljen och aktiefonder tillbaka in.

En viktig sak att poängtera här är att Skandias sparkunder låter större delen av fondportföljen ligga still, det är endast en mindre del av sparandet som används till snabba omflyttningar. Det är en klok strategi eftersom det är mycket svårt att tajma marknaden.

Hur ser du på ditt sparande? Hur stor del har du placerat långsiktigt och hur stor del används för vad många i branschen kallar taktisk allokering, dvs. kortsiktig handel?

Hälsningar

Jim Rotsman
Chef, Skandias investeringserbjudande

Glöm inte mellantinget!

Aktiefonder och räntefonder känner de flesta till. Och att man bör kombinera båda sorterna för att sprida riskerna tjatar jag om titt som tätt. Men det finns ju faktiskt ett mellanting, som också har en plats i portföljen - företagsobligationer.

Företagsobligationer fungerar ungefär på samma sätt som vanliga statsobligationer. När ett företag behöver låna pengar kan det ge ut obligationer (precis som länder) och på så sätt få in kapital. Räntan på obligationerna bestäms av företagets finansiella styrka. Ett finansiellt starkt företag behöver inte betala lika hög ränta som ett med svaga finanser. Anledningen är naturligtvis att det är större risk att köpa obligationer från företag med svaga finanser och då måste företagen kompensera investerarna för det med högre ränta.

Hur hög avkastning (dvs. ränta) man får på dessa obligationer bestäms alltså av företagets finansiella styrka, även kallad kreditvärdighet. Obligationer från företag med hög kreditvärdighet kallas för "investment grade". Den skiljer sig från företagsobligationer från bolag med lägre kreditvärdighet som kallas "high yield". Det säger nästan sig självt att investment grade obligationer har lägre risk än high yield.

Som sparare köper man oftast inte enskilda företagsobligationer. Vanligare är det med en fond som investerar i många olika obligationer. På Skandia har vi både en global företagsobligationsfond som investerar i obligationer med hög kreditvärdighet - SGF Wellington Investment Grade Corporate Bond, och en fond som investerar i europeiska obligationer från företag med lägre kreditvärdighet - Nordea European High Yield.

Med företagsobligationer i portföljen är man inte begränsad till aktiefonder och "vanliga" räntefonder. Oftast ligger risknivån någonstans mellan aktier och räntor (beroende på om det är investment grade eller high yield). Företagsobligationer följer inte statsräntorna eller utvecklingen på aktiemarknaden fullt ut, så en liten del företagsobligationer i portföljen är även bra för att sprida risken i portföljen!

Ps. Alla våra utländska räntefonder är valutasäkrade i svenska kronor.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Katastrofundersökning!

Det är inte ofta jag blir arg men häromdagen när jag läste toppnyheten på di.se blev jag riktigt irriterad. Du kan läsa artikeln här. 
 
I rubriken står det att ”billig fond slår dyr”. Jag tycker att denna fråga är jätteintressant så jag gick därför direkt in och läste artikeln.

Kortfattat handlar det om att ett par studenter gjort en undersökning och kommit fram till att aktivt förvaltade aktiefonder där man tar ut en avgift för valet av aktier har gått sämre än billiga räntefonder... Någon som kan se bristen i undersökningen?

Ursäkta men hur har man tänkt här? Att jämföra en billig aktieindexfond mot en aktivt förvaltad aktiefond är så klart intressant för att se om förvaltaren som tar ut en avgift för att välja rätt aktier och gå bättre än jämförelseindex lyckas.

Och att jämföra avkastningen på aktier mot räntor över tid är superrelevant, men att komma fram till slutsatsen att det beror på avgifterna talar för att man behöver läsa den grundläggande kursen i finansiell ekonomi ännu en gång.

Anledningen till att jag blir arg är att många tycker att sparande är svårt. Om man då läser en artikel som denna och kommer till slutsatsen att jag lägger mina sparpengar i en räntefond för att den är billig, vad tror man då har hänt med sina placeringar om tio eller tjugo år?

Under den 10-årsperiod som studenterna hade tittat på hade räntor varit bättre än aktier (inte så konstigt om vi i den perioden får med både IT-bubblan och finanskrisen). Väljer vi däremot en annan period, t ex sju eller 12 år är det aktier som har tar hem förstaplatsen. (Jag skrev om detta för någon månad sedan här). 
 
Det säger sig självt att om räntor går bättre än aktier under en given period så kommer ”den dyra aktiefonden” gå sämre än ”den billiga räntefonden”.

Med andra ord, blir jag som sparar visare av denna undersökning? Kommer jag efter 20 års sparande i en räntefond tacka för tipset när mitt sparande inte ökat i linje med min riskaptit överhuvudtaget?

PS. Jag tittade på våra fonder. Under de senaste 10 åren, mellan den 1 januari 2001 och 31 december 2010 hade Skandia Sverige gått upp 79 procent, medan Skandia Kapitalmarknadsfond gått upp 55 procent och Skandia Penningmarknad gått upp 27 procent. Jag vet inte vilka 10 år som studenterna undersökte men i det här fallet var aktiefonden överlägsen...och detta trots avgiften!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Tråkig vår för aktier

Jag har noterat att det inte har varit en särskilt rolig vår för aktiefonder. Bara några få ligger på plus och i skrivande stund är den genomsnittliga utvecklingen på alla fonder minus 3,6 procent. Det finns med andra ord tvivel bland investerarna. Vad beror det tvivlet på? Flera saker, skulle jag säga. Främst en oro för inflation i tillväxtmarknader, oro för avmattad tillväxttakt i den globala konjunkturen, oro för utvecklingen i länderna i Europas utkanter (PIIGS-länderna), händelserna i Japan och ett högt oljepris.

Mycket oro med andra ord. Oro handlar ju om vad som kan hända, inte att det värsta scenariot kommer att inträffa. För det går ju trots allt mycket bra för många länder och företag, vilket kan vara värt att komma ihåg i tider av turbulens. Visar det sig i efterhand att oron var överdriven eller obefogad, brukar det bli fart på börserna.

De fonder som har gått bra hittills i år har en sak gemensamt – de är räntefonder. Framförallt är det så kallade ”high yield-räntefonder” som går bäst, men även ”vanliga” räntefonder går ju bra. Men varför går just räntefonder så bra?

Om jag tar ett av orosmolnen jag nämnde tidigare som exempel: oron för lägre tillväxttakt.  För aktiemarknaden brukar det innebära förväntningar om svagare utveckling för börsföretagen = aktier sjunker i värde.

Men för räntemarknaden innebär exemplet ovan förväntningar om minskat inflationstryck. Då sjunker räntor med längre löptid och obligationer stiger i värde = avkastningen i räntefonder går upp. Nu när råvarupriserna har börjat sjunka bidrar även det till förväntningarna om ett lägre inflationstryck.

Varför toppar high yield-listan då? Jo, eftersom high yield-obligationer ges ut av företag med lägre kreditvärdighet, är räntan som dessa betalar högre än räntan på statsobligationer eller företagsobligationer med hög kreditvärdighet. Denna högre ränta syns nu i fondernas avkastning.

Nåväl, det som har hänt har hänt. Nu blickar vi framåt. Sommaren står för dörren och i vårt rykande färska marknadsbrev denna månad som du hittar nedan får du utsikter från förvaltare och makroproffs.

Men vad tror du, vilka fonder går bäst i sommar? Dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Raset påverkar ditt sparande

Raset fortsatte i onsdags och i går var det återigen mycket skakigt. Osäkerheten fortsätter med andra ord, och jag tänker inte spekulera i hur det går på måndag. De flesta av Skandias kunder har sina placeringar i traditionell livförvaltning, fonder eller strukturerade produkter. De som berörs mest av den nuvarande turbulensen är fondspararna. Därför tänkte jag skriva några rader om olika fondtyper.

Fonder brukar delas in i tre olika grupper; aktiefonder, räntefonder och alternativa investeringsfonder.

Att äga aktiefonder är som att äga ett gäng aktier. Mängden aktiefonder i din portfölj är det som kommer att avgöra risken i ditt sparande. Tycker du att det har svängt obehagligt mycket de senaste veckorna är det i första hand just aktiefonderna du bör se över om du har för mycket av. Kom bara ihåg att nu när det har sjunkit väldigt mycket är det lätt att ta förhastade beslut och göra sig av med allt som sjunker. Men nu är inte nödvändigtvis det bästa tillfället.

Räntefonder består av obligationer och har i de flesta fall låg risk. Den generella regeln att komma ihåg är att när räntorna går ned, så stiger avkastningen i räntefonder (eftersom sjunkande räntor är samma sak som stigande obligationspriser.) Eftersom räntefonder är ett tryggare placeringsalternativ än aktiefonder samt att marknadsräntor många gånger sjunker i perioder av ekonomisk oro är räntefonder ofta populära alternativ vid skakiga perioder.

Den tredje kategorin, alternativa investeringsfonder, bör man inte glömma bort. Dessa kan ses som komplement till både aktie- och räntefonder. Exempel på sådana fonder är råvarufonder, valutafonder och hedgefonder. Fördelen med dessa är att de inte följer utvecklingen på vare sig aktie- eller räntemarknaden. Man brukar säga att de lever sitt eget liv. Det är just detta som är den främsta anledningen att investera i dem.

De flesta sparare bör ha en viss del av alla fondkategorierna i sitt sparande, tycker jag, En blandning av olika fondtyper sprider risker och är det optimala, framförallt på lång sikt.

Men frågan som du kanske ställer dig är hur man vet vad som är en bra mix? Det generella svaret är att mixen bestäms beroende på hur långsiktig du är och hur din inställning till risk ser ut. I början av förra året lanserade Skandia en fondfamilj vid namn Skala. Den bygger på detta tänk. Skala har varit en succé bland våra kunder och i nästa inlägg berättar jag mer om det hur fungerar.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Skakigt på börsen

Det har varit dystra miner på börsen i sommar efter börsskalv både i USA och i Europa. Många bedömare verkar räkna med att det ska fortsätta skaka ett tag till. Den vanligaste frågan som vi får från sparare är vad man ska göra i detta läge.

Låt mig börja med att säga att det är väldigt svårt att ge generella råd kring om du ska sälja eller ha is i magen, eftersom det beror på individuella omständigheter. Men det finns riktlinjer som är bra att känna till.

En viktig faktor är att ju längre in i framtiden målet med ditt sparande ligger, desto mindre anledning till oro. Ska du ha pengarna om, säg 10 år, så lär du hinna med fler upp- och nedgångar innan dess. Då kan det vara oklokt att ta förhastade beslut när det skakar. Om du vill läsa mer om sparande i oroliga tider kan jag tipsa om Jims blogg där han har skrivit tänkvärt om den senaste tidens utveckling i sina inlägg från förra veckan.

Något jag tycker är bra att fråga sig är om man oroar sig för sitt sparande och om man sover gott om natten. Grundtanken är att om du oroar dig väldigt mycket i tider som dessa har du förmodligen för hög risk i ditt sparande. Det man då brukar göra är att dra ned på högriskplaceringar och investera mer i räntefonder eller högräntekonto. Men kom ihåg att detta kan resultera i lägre avkastning över tiden för den som väljer räntefonder. Det som sker på marknaden nu gör att det finns en risk för att det är just räntemarknaden som kommer att drabbas eftersom många stater är högt belånade. Mer om detta kan man läsa om i en artikel i Di idag som även finns i förkortad version på nätet: "Därför är räntefonder en risk". 

Om du är osäker rekommenderar jag dig antingen att ta hjälp av våra verktyg Totalkollen och Matchmaker för att se över ditt sparande eller kontakta oss (olika sätt att nå oss finns längst ner på sidan).

Om du inte oroar dig är det vanliga rådet att inte sälja när läget ser ut som nu, det vill säga efter att börserna har fallit kraftigt. Ibland är det till och med klokt att gå mot strömmen och köpa när alla andra drabbas av panik. 

Oavsett hur du väljer att göra så är tipsen ovan huvudsakliga riktlinjer. Det är som sagt mycket svårt att ge generella råd.

Hilsen
Øyvind

Höstens börsras bortblåst och spararna är tillbaka

Kommer ni ihåg augusti? Greklandskrisen tog fart, USA fick sitt kreditbetyg sänkt och börsen rasade. Ni sparare reagerade blixtsnabbt och sålde aktiefonder och köpte räntefonder för nästintill rekordbelopp. Den här trenden fortsatte under större delen av hösten i takt med att börsen envist fortsatte nedåt.

Men i vintras tog nedgången slut och under de senaste månaderna har vi haft en rejäl börsuppgång. Efter att varje månad ha gått igenom de fondtransaktioner som äger rum på våra fondplattformar har jag lärt mig att våra aktiva sparkunder är fenomenala på att snappa upp trendskiften på börsen. Och i samband med vändningen på börsen i vintras började ni byta räntefonderna mot aktiefonder igen.

Det intressanta just den här gången är att börsen har tagit igen hela höstens nedgång och ligger nu på ungefär samma nivå som i juli, innan raset. Och efter tre månader med inflöden i aktiefonder är den samlade fördelningen mellan aktie- och räntefonder tillbaka på samma nivå som i juli. Både börsen och spararnas portföljer har återhämtat sig med andra ord.

För att bli lite mer detaljerad kan jag berätta att i slutet av juli låg 53 procent av våra kunders samlade fondinnehav fördelat i aktiefonder och 16 procent i räntefonder (resten är blandfonder). I september var fördelningen nere på 46/21 procent och nu är den tillbaka på 53/16. Med tanke på att det samlade kapitalet är ungefär 100 miljarder kronor så är det mycket pengar som har flyttats runt. Och detta är bara bland Skandias sparare!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet