Sparandet din största affär

Japp du läste rätt. För den absoluta majoriteten av svenskar så är sparandet den största affär du gör i livet. Inte boendet. Vid tiden för pension så har du ett kapital på flera miljoner ihopsparat. Så det kan tyckas att det här vore ett hett debattämne. Och visst, valet av PPM-fonder skrivs det en del om men det finns en hel del debatt jag saknar.

Pensionssystemet gjordes om år 2000 vilket innebar att ett större ansvar för att hantera, placera och spara ihop till pensionen lades på individen. Den förändringen betyder långt mycket mer än vilka fonder du väljer i PPM. En konsekvens är att den offentliga pensionen minskade med 10 procent. För att få ihop samma kapital som i det gamla systemet så förväntas du jobba tills du närmar dig 67, alternativt satsa på privat sparande.

Det här, och en hel del andra konsekvenser tycker jag att det behöver debatteras mer om, därför gör jag det på debattforumet Newsmill. Välkomna att debattera!

Det är när du har lång tid kvar till pension som du kan påverka din framtid. Självklart kan det vara så att de flesta är medvetna om att pensionen har minskat med en tiondel i nya systemet och som du förväntas spara ihop på egenhand om du inte vill jobba fram till 67 årsdagen. Och att ingen tycker att det är så mycket att snacka om. Eller kan det vara så att de flesta inte är helt medvetna om vad detta innebär? Vad tror du?

Bästa hälsningar
Fredrik Sauter, vd

Dags igen för pensionsbeskedet

Så var det dags igen för pensionsbeskedet. Det orange kuvertet, ni vet. I början av februari till mitten av mars får pensionssparare i olika delar av Sverige uppgifter om hur stort deras statliga pensionskapital är, och hur mycket de kan tänkas få ut i allmän pension den dagen de slutar jobba.

Ta ett par minuter och ögna igenom kuvertet. Kan låta som en enkel grej, men faktum är att flertalet svenskar lägger det orange kuvertet ovanpå kylskåpet eller i tidningssamlaren. Jag vet, för jag har under flera år intervjuat personer om just deras sparvanor och hur de samlar information inför sparbeslut.

Börja med att öppna kuvertet. Du hittar rätt mycket matnyttigt där! Pensionskapitalet till exempel – det vill säga hur mycket du sparat ihop hittills genom avsättningar till den allmänna pensionen. Av din pensionsgrundande inkomst avsätts varje år 18,5% till den allmänna pensionen – 16% till inkomstpensionssystemet (dvs i princip till att betala ut pensioner till det nuvarande pensionärskollektivet) och 2,5% till premiepensionssystemet. De 2,5 procenten bestämmer du själv över!

Du kan välja fonder efter eget huvud eller låta Premiesparfonden investera åt dig. Tänkvärt är att det blir rätt stora belopp för de som varit med i systemet ett tag. Den delen du själv kommer åt, dvs premiepensionen, uppgår för den genomsnittlige svensken till dryga 85.000 kronor.

Något annat att reflektera en smula över är de prognoser som finns med i det orange kuvertet. Prognoserna beskriver vad som händer med din månatliga allmänna pension om du väljer att gå i pension vid 61, 65 eller 70. Tidigare pensionering ger lägre pension och vice versa.

Vad prognosen inte beskriver är att det finns en osäkerhet kring de givna värdena. Osäkerheten beror dels på vad som händer med dig som individ. Blir du arbetslös eller väljer du att ta ett sabbatsår kommer din livsinkomst att sjunka och den framtida pensionen likaså. Osäkerheten beror vidare på hur det går för dina fonder. Ett rejält värdetapp för de fonder som förvaltar din premiepension och den framtida pensionen sjunker. Båda dessa osäkerhetsfaktorer är avhängiga dig och de val du gör. Förutom dessa kommer en viss del av osäkerheten från faktorer du inte kan påverka. Löneutvecklingen i den svenska ekonomin, t.ex.

Jag tycker det här är viktigt att ha med sig vid läsningen av det orange kuvertet. Det är prognoser det handlar om, och som alltid med prognoser och förutskickelser finns det en osäkerhet förknippad med det framtida värdet. En osäkerhet som kan ge både bättre och sämre utfall.

Hur osäkra prognoserna än är kan de i alla fall tjäna till att ge dig en bild, en känsla för hur stor din pension kan tänkas bli i framtiden. Se det orange kuvertet som Pensionsmyndighetens bästa gissning just nu. Efter att intervjuat närmare tusen individer om vad de tror om sin framtida pension är jag rätt övertygad om att många kan få en rejäl tankeställare av den där bästa gissningen. Tyvärr lär de allra flesta bli besvikna. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 

Same procedure as last year…

Nu är det snart dags igen. Det orange kuvertet har redan börjat dimpa ned i Sveriges nordligare brevlådor. I slutet av februari följer Stockholm och i mars är det dags för Göteborg och Skåne.

Något som är tydligt är att Pensionsmyndigheten har vidgat fokus. Visst är det den statliga pensionen som beskrivs mest ingående, men greppet om helheten är tydligare än tidigare år. Bra, tycker jag! Skandia var först ut med att enkelt få en pensionsprognos över helheten via minpension.se. ”Slipp pensionschocken”, kommenterade en tidning Pensionsmyndighetens bredare fokus, och syftade väl på det faktum att den totala pensionen för de allra flesta är större än den statliga inkomstpensionen. Visst, jag kan hålla med – de allra flesta blir lugnade av vetskapen att de slipper leva på 40% av sin slutlön. Men jag är övertygad om att det finns ett antal mottagare av det orange kuvertet som inte kollar helheten på minpension.se – och som inte vill göra det heller. Hellre tjugo fåglar i skogen än en halv i handen, om ni förstår vad jag menar. Många vill helt enkelt inte veta hur det de facto kommer att se ut – inklusive inkomstpension, tjänstepension och rubbet - utan föredrar att stanna kvar i ”det-ordnar-sig-säkert-bubblan”.

Pensionsålder är en annan nyhet på värdebeskedet för 2012. Intressant värre nu i efterdyningarna av 75-årsdebatten. Vårt pensionssystem fungerar ju så att du samlar ihop en påse pengar under ditt yrkesverksamma liv – och beroende på när du väljer att börja ta ut pensionen pytsas pengapåsen ut under din beräknade kvarvarande livslängd. Tidig pensionering – mindre pengar varje år, och vice versa. Och äldre blir ju vi svenskar! Pensionsmyndigheten upplyser nu dig om den ålder som gäller för pensionering om du vill ha ut lika mycket i procent av slutlön som tidigare generationer – d.v.s. givet att ingen ökning av livslängden skett. Alla vi som är födda 1965 ser t.ex. att vi måste jobba till dess vi är 67 år och 9 månader för att inte få minskad pension på grund av demografiska effekter. Fundera på hur du reagerar på en sådan information! Jag kan tycka att det blir lite mer konkret. Visst jobba längre ger mer pengar varje år, det känns rätt uppenbart. Men att få en siffra på det… 67 år och 9 månader, mjaa, varför inte…

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom