Bra ekonomibloggen

Här bloggar Jeanette Hauff, sparekonom på Skandia, Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet på Skandia och Øyvind Thomassen, Skandiabankens VD, om sparande och annat som rör din privatekonomi.





Mitt i livet, några och fyrtio, förleds man ibland att tro att jämlikhet är en självklarhet. Att det förvisso fortfarande finns skillnader i lönenivåer och karriärmöjligheter mellan män och kvinnor, men att dessa skillnader inte är så stora och att de håller på att försvinna. Jag vet, jag vet - det kommer ständigt siffror på att det finns kvarvarande ojämlikheter, men jag pratar om känslan, the big picture.

Titta några minuter på grafen nedan, en graf som visar finansiella tillgångar i olika åldersklasser för män -och för kvinnor. Fundera sedan över vad det egentligen var som hände.

Finansiella tillgångar efter ålder 2007. Medianvärde (för alla) i kronor.

Jag tycker bilden är talande. Den är ett lysande exempel på att strömningar i samhället får effekt. Något hände på sextiotalet, när kvinnor gick ut på arbetsmarknaden i allt högre utsträckning. Den är ett bra exempel på att pension ligger långt fram - och att när du är sextiofem är det ofta för sent att göra något åt ett dåligt utgångsläge.

Bilden får mig att tänka på två saker. Dels slår jag mig själv i huvudet för att jag var så självcentrerad att jag inte kunde föreställa mig situationen för äldre kvinnor; kvinnor som kanske inte själva yrkesarbetat och kunnat bygga upp ett sparande.

Dels funderar jag på vilka strömningar i samhället idag som kommer att ge upphov till liknande grafer om tjugo, trettio år. Att fler och fler inte har tjänstepension? Att färre och färre engagerar sig i att vara aktiva i sina pensionsval? Att femtiotalister och sextiotalister trodde att deras pensionssituation skulle likna deras föräldrars - och inte sparade tillräckligt själva? Det gäller också att man har pensionen i åtanke när man planerar föräldrarledighet eller eventuellt deltidsarbete när barnen är små.

Vänliga hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom



Ändrade försäkringsvillkor|2010-05-03 22:13:32

Ganska passande (och extremt cynsikt) att precis efter att Carl Bildts och UDs läppar lovat att staten INTE täcker kostnader för t.ex. ambulansflyg från Asien vid katastrofsituationer så tar ni bort skyddet i er VISA-försäkring. Ni är inte lite fräcka.
Anmäl


Axel|2010-05-04 10:40:46

Vilken artikel läste #2 egentligen? Jag känner mig inte skuldbelagd av denna läsning. Intressant är att graferna i god ökningstakt löper på varandra mellan 55 o 65. Om nu kvinnor har generellt lägre löner, så måste de vara bättre på att spara om totalen blir densamma. Kanske visar bara grafen att de sedan är bättre på att leva upp pengarna eller ge bort dem till barnbarnen efter pensionen istället för att som männen sitta och ruva på kapitalet tills döden skiljer dem åt? Grafen handlar ju inte om inkomster, utan om tillgångar. De individer som ligger högt upp i ålder i denna illustration kommer väl också från de generationer som alla var gifta. Då borde ägandet också vara delat dem emellan. Är spridningen efter 65 bara genomslag av äldre välutbildade singelherrar med intresse för sparande och alla fattigänkor efter proletariatets män som vanemässigt dör före 70? Vad kan vi utläsa av grafen egentiligen, Jeanette?
Anmäl


Erik|2010-05-04 08:19:36

Mycket observant #1! Till Jeanette - nu byter jag definitivt bank. Trodde inte att jag som 30+ skulle behöva lyssna till "det är så synd om kvinnor" även här. Vad tidigare generationer gjorde "fel" är vi yngre män i stor utsträckning synnerligen trötta på att lyssna till. Vi var inte med, men skuld och dåligt samvete skall vi ändå pådyvlas på något vis. Suck!
Anmäl


Morgan|2010-05-05 13:41:03

Håller med #3 om att det är högst oklart hur inlägget och grafen ska tolkas. Kan tillägga att det jag tror händer mellan 50 och 65 är att individernas ärver finansiella tillgångar och minskar boendestorleken. Sen är slutsatserna om att färre har tjänstepension helt felaktig - andelen med kollektivavtal är stabil i Sverige (trots lägre facklig anslutningsgrad). Själv är jag däremot en förlorare eftersom jag är intvingad i er tjänstepensionslösning med totalt avgiftsuttag på över 2,5% i den billigaste Sverigefonden samtidigt som t.ex. Avanza och Nordnet har liknande produkter med under 1% i avgiftsuttag.
Anmäl


Christer|2010-05-05 15:01:35

Håller med #3. Hur kan kurvan för män och kvinnor vara så lika när kvinnor enligt vedertagna uppgifter tjänar betydligt mindre än män? Skillnaden efter 65 år kanske beror på att vi som är så gamla fortfarande har huset skrivet på mannen och kanske även övriga tillgångar, av gammal tradition. Det förklar dock inte att kurvorna sammanfaller till 65 års ålder. Det borde inte vara en så skarp gräns där nämnda tradition slutat verka???
Anmäl


Daniel |2010-05-05 13:15:23

Nu är det dags att uppdatera kunderna med lite info om den nya internetbanken!
Anmäl


Cecilia|2010-05-04 19:39:02

Artikeln vore bättre om den var skriven på korrekt svenska. Det heter föräldraledighet och inte föräldrarledighet.
Anmäl





Vissa har redan fått det, andra får det vilken dag som helst. Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten alltså. Personligen tycker jag att de lyckats göra pensionsbeskeden bättre och bättre för varje år. Jag tror det orange kuvertet har ett större syfte än att bara ge dig och mig en pensionsprognos, det bidrar också till att göra hela pensionssystemet tydligare och tillgängligt för alla. För pension är inte svårt, även om många tycker att det är förbaskat tråkigt att fundera över årtionden i förväg. Men om du tidigt förstår vad det handlar om kan du göra bättre val. Vissa delar av pensionen kan du påverka själv, inte bara PPM-valet utan framför allt din tjänstepension och det egna sparandet. En bra sparstrategi kan få stor påverkan på din inkomst som pensionär.

Mitt förslag är att åtminstone en gång om året se över hela sitt pensionssparande. Boka av ett par timmar och sätt dig in i hela ditt pensionssparande (den allmänna pensionen, eventuell tjänstepension och privat pensionssparande). Det orange kuvertet är en bra påminnnare för att göra en sån genomgång. Antingen gör du det själv och tar hjälp av de olika hjälpmedel som finns på internet (t ex vår pensionsberäknare innanför inloggningen) eller så bokar du tid med en av våra rådgivare på Skandia.

Bästa hälsningar
Fredrik Sauter, VD



Håkan|2010-02-10 20:57:40

Man borde lägga ner experimentet med premiepensionen. Folk spelar med sina pensionspengar och de enda som verkligen tjänar pengar på dem är bankerna. Man kan ju också fråga sig vilken påverkan på aktiemarknaden denna "injektion" får en gång per år? Risken är väl överhängande att den blir överhettad under ett par veckor vilket resulterar i dyra fondköp för oss? Lägg ner skiten.
Anmäl


asdf|2010-02-10 22:32:09

#1 Svensk räntefond är precis vad du efterfrågar. Men kom inte och gnäll sedan om trettio år när börsen har varit en överlägsen placering och gett övriga sparare högre pension. #4 Premiepensionen är inget experiment. Det går ut på att folk själva får ta ansvar för sina framtida inkomster. Svenska folket kan inte stå under förvaltning hela sitt liv och tro att allt ordnar sig om bara staten får bestämma. Om bara bankerna tjänar pengar måste betyda att du förlorat pengar varje år. Det är sannerligen en bedrift må jag lova. Du måste ha sådan otur som ingen på denna planet haft! Och nej, det finns inga bevis för att marknaden blivit överhettad. Flera undersökningar har gjorts i frågan.
Anmäl


Aleta|2010-02-10 17:02:05

Jag räknar med att det bara är tält och soppkök kvar när det är min tur att bli pensionär.
Anmäl


Lollo|2010-02-10 13:31:55

Jag önskar att det fanns ett pensionssparkonto där man inte behöver spela med pengarna i fonder, men får bättre ränta eftersom man låser pengarna under så lång tid....
Anmäl


Markus|2010-02-10 14:31:28

Eftersom man sätter av pengarna på så pass lång tid så är det i princip ingen risk med att placera pengarna i fonder. Börsen kommer alltid att gå upp på sikt.
Anmäl


Mattias|2010-02-14 00:59:16

Har precis bytt till Skandiabanken och planerar att vara kvar här ett tag. Dock är det vissa saker som jag inte väntar längre än max ett år på innan jag byter bank igen: 1. Mobilbank för (i mitt fall i första hand) Android, samt även Iphone, Windows Mobile mm 2. Virtuella VISA-kort som gäller för endast ett köp. Swedbank har ett mkt bra program som ni bör ta efter.
Anmäl


Raul|2010-02-15 20:09:42

Hej! Önskar att ni kommenterar uppgifterna om att dom "säkra" chipkorten är "knäckta" och hur ni avser att hantera detta.
Anmäl


Andreas|2010-02-12 16:59:42

@petnoga: Naeh. Det är talspråk att lägga till ett a efter vokalen. Det heter även "blå kuvertet".
Anmäl


Andreas|2010-02-12 09:54:14

Det vore jättebra om man kunde få det orange kuvertet rakt in i er nya Internetbank istället. Eller just ja, till och med utvecklingsbloggen togs bort.
Anmäl


Petnoga|2010-02-12 12:23:01

Heter det inte "orangA kuvertet"?
Anmäl





Japp du läste rätt. För den absoluta majoriteten av svenskar så är sparandet den största affär du gör i livet. Inte boendet. Vid tiden för pension så har du ett kapital på flera miljoner ihopsparat. Så det kan tyckas att det här vore ett hett debattämne. Och visst, valet av PPM-fonder skrivs det en del om men det finns en hel del debatt jag saknar.

Pensionssystemet gjordes om år 2000 vilket innebar att ett större ansvar för att hantera, placera och spara ihop till pensionen lades på individen. Den förändringen betyder långt mycket mer än vilka fonder du väljer i PPM. En konsekvens är att den offentliga pensionen minskade med 10 procent. För att få ihop samma kapital som i det gamla systemet så förväntas du jobba tills du närmar dig 67, alternativt satsa på privat sparande.

Det här, och en hel del andra konsekvenser tycker jag att det behöver debatteras mer om, därför gör jag det på debattforumet Newsmill. Välkomna att debattera!


Det är när du har lång tid kvar till pension som du kan påverka din framtid. Självklart kan det vara så att de flesta är medvetna om att pensionen har minskat med en tiondel i nya systemet och som du förväntas spara ihop på egenhand om du inte vill jobba fram till 67 årsdagen. Och att ingen tycker att det är så mycket att snacka om. Eller kan det vara så att de flesta inte är helt medvetna om vad detta innebär? Vad tror du?

Bästa hälsningar
Fredrik Sauter, vd



Eva|2010-06-29 10:24:37

Hua, detta hade jag inte en aning om. Jag läste din artikel på Newsmill och vill säga att detta är något som behöver debatteras. Hur trist man än kan tycka att pensionsfrågor är....
Anmäl


Rickard|2010-06-29 15:56:03

Såg att det nu äntligen finns en Iphone App. Grattis Skandiabanken
Anmäl


aa|2010-06-29 16:20:45

Vi lever längre och börjar jobba senare. Självklart kan man inte behålla samma pensionsålder om man vill ha ut lika mycket. Men föredrar man fritid kan man offra lite inkomst i utbyte mot ledigt. Vill man ha pengar kan man jobba vidare. Valfrihet.
Anmäl


JS|2010-06-29 22:34:07

Iphone - såja! Snyggt som tusan också.
Anmäl


Marcus|2010-06-30 00:31:24

Min största affär eller bankens? ;-) Måste ju ändå få fråga Fredrik när vi nu är inne på sparandet, varför har vi så dålig ränta på våra sparade pengar på konton i Skandiabanken? Om man exempelvis jämför med Marginalen som har 2% ränta med helt fria uttag så framstår Skandiabankens "sparkonto 0- 99 999 med 0,05% ränta!!!! som löjeväckande, särskilt när man tar in i beräkningen att ni endast erbjuder FYRA fria uttag per år. Jag förstår att Marginalen är en nischbank osv... men tycker du inte själv att skillnaden är lite VÄL grotesk? Ni borde åtminstone kunna erbjuda 1-1,5% ränta på ett sparkonto med fria uttag (jag förstår om ni inte vill ge det på era lönekonton då ni skulle förlora alldeles för mycket pengar på detta, just nu är vi rena guldgruvan!) Självklart kan vi alla skaffa Marginalen vid sidan om, men då får man å andra sidan en svåröverblickad ekonomi, långa transaktionstider osv..
Anmäl


Fredrik Sauter|

Hej Marcus,

Mitt svar på din fråga är både ja och nej. Ja, jag förstår och delar din uppfattning om att räntan vid en snabb jämförelse med t ex Marginalen inte känns attraktiv. Och Nej jag tycker inte att skillnaden är grotesk. Låt mig förklara. Den marknadssituation som vi har idag med extremt låg ränta är inte normal och den är svår att hantera både för stora och små spelare.

För vissa utlåningsaktörer yttrar det sig i att de måste betala mer för de pengar som de lånar på marknaden eftersom de representerar en högre risk. De måste helt enkelt betala mer för att någon ska vara villig att låna ut pengar till dem.

För en normal bank är det dock framförallt den låga räntan på bolån som utgör en utmaning. När vi lånar ut pengar till våra kunder så tar vi idag 1,67% (3 månaders ränta med full rabatt). Vi lever bland annat på skillnaden mellan inlåning och utlåning och vi kan inte driva en Ebberöds bank om vi långsiktigt ska kunna utmana gammelbankerna och ge våra kunder konkurrenskraftiga villkor. Jag tycker att just det här exemplet visar med all tydlighet att marknaden just nu inte är helt frisk. Att man som privatperson kan ta ett bolån och sätta in pengarna på ett konto och tjäna i princip riskfria pengar får en ju självklart att börja fundera…

//Fredrik

Anmäl


Erik|2010-06-30 08:59:16

Rickard & JS: Var hittar ni den informationen - eller är det fortfarande bara för några testkunder?
Anmäl


Rickard|2010-06-30 10:11:40

Erik, det finns ingen info här på skandiabanken men sökte av en händelse i appstore och hittade appen där för gratis nedladdning
Anmäl


Iphone|2010-06-30 13:03:51

Precis den går alldeles ypperligt att ladda ner från appstore :)
Anmäl


Staffan|2010-06-30 15:42:35

Jovisst, men att få den att fungera är värre!
Anmäl


Prinsessan!|2010-06-30 17:53:52

Snyggt, nu ska jag testa i min nya Iphone!
Anmäl


Erik|2010-07-01 09:48:09

Kul att du kommenterar kommentarerna Fredrik. Med anledning av ditt sensate inlägg ovan är jag nyfiken på ditt resonemang kring exempelvis SBAB som ju erbjuder inlåningsränta (med fria uttag) på sitt sparkonto till en ränta på 0.9% (lite mer till bolånekunder). Klassar du SBAB i samma division som Marginalen, dvs. med samma svårigheter att låna upp pengar. Jag gör det tex. inte och har därför hela min kontantbuffert där och ej längre hos SKB trots att jag har bolån, pensionspsparande, aktier etc. hos er.
Anmäl





Jag har precis varit i Almedalen och även om det är en politisk cirkus så diskuterades flera viktiga frågor på alla de seminarier som hålls där. Vi var där och diskuterade hur nya pensionssystemet har flyttat ansvaret från staten till individen och även lett till en kraftig sänkning av pensionen (10 %). Alltså samma tema som jag tog upp i en debatt i Newsmill och som pekar på att antingen så får man höja pensionsåldern med 2-3 år, alternativt ta en större sänkning i pensionen.

Tankesmedjorna Arena och Timbro hade gjort ett spännande samarbete för att lyfta frågan om hur framtida vårdkostnader kommer öka och i framtiden inte längre kunna finansieras av staten. De hade samlat tankarna i något som de kallade Borg-kommissionen. En av deras slutsatser var att det blir allt tydligt att alla vi individer får ett större ansvar och behov av att spara för att täcka kostnader som staten tidigare har förväntas att ta. Man kan självklart ha många åsikter om detta men troligt att en framtida vårdreform kommer gå i samma linje som pensionssystemsförändringen dvs en kraftig förminskning av vad det allmänna täcker upp och ökat ansvar för individen att täcka delar av dessa behov. Vad tror du? Har du tillräckligt sparat för att klara detta? 

Läs även Jeanette Hauffs debattartikel "Trygghetskontraktet har skrivits om" »

Bästa hälsningar
Fredrik Sauter, vd






I veckan var det en artikel i Metro där unga avråds från att pensionsspara. Pensionsmyndighetens pressekreterare säger i artikeln att det är "meningslöst" att pensionsspara som ung. Är det så?

Nja, det är inte en åsikt jag delar!

Vi lever allt längre i Sverige. Det gör att pengarna ska räcka längre. Och till saken hör att unga människor kommer in allt senare på arbetsmarknaden och har därmed kortare tid på sig att tjäna in pension.

Självklart måste man utgå från sin egen situation. Att ha en buffert så att man inte behöver låna pengar om t ex kylskåpet går sönder är naturligtvis prio ett. Men har man möjlighet att sätta av en slant varje månad utan att det går ut över ens livskvalitet så tycker jag att det är en bra idé.

Jag skulle kunna skriva mängder om fördelarna med att pensionsspara just som ung, men istället vill jag ge tre tips för dig som är ung och funderar på ett pensionssparande.

1. Kom igång. Om du är 20 år känns pensionen avlägsen. Om du är runt 30 år kanske du prioriterar att spara för att du fått barn. Om du är 35 och längtar efter ett större boende kanske pensionen får vänta lite. Om du... Ja, du förstår, det finns alltid anledningar att skjuta på pensionssparandet. Vänta inte, starta ett sparande idag, avsätt några hundralappar i månaden och låt avsättningarna växa lite om du får löneförhöjning.

2. Var inte rädd för risk. Eftersom du är ung kommer du inte att behöva pensionen förrän om många år. Under den tiden kommer såklart kapitalet att gå både upp och ned. Men för att få hög avkastning måste man ofta vara beredd att ta lite risk. Och för det krävs långsiktighet, och det har du gott om som ung.

3. Var inte överambitiös. Ja, det är jättebra att pensionsspara som ung, men det är också viktigt att sparandet inte blir en pina. Hur mycket du har möjlighet att sätta av kommer förmodligen att variera över tid i takt med att din livssituation förändras. Var realistisk - pensionssparandet ska inte gå ut över din livskvalitet.

Jag brukar vanligtvis skriva om olika investeringsalternativ så detta blev en annorlunda blogg. Men som du märker är det ganska enkla tips. Börja med det första... Pensionssparande är lite som träning, man vet att man borde ta tag i det men det kan vara segt i början...

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet



Marcus H|2011-02-11 18:19:52

Jag började pensionspara när jag var 16, bara 100 kronor i månaden men ändå. Hade extra knäck som reklamutdelare så en hundring fixade jag. Nu är jag pappaledig så har pausat mitt sparande. Snart ska jag dock ta upp det igen.
Anmäl


Nisse BUUS|2011-02-11 20:03:26

Marcus H. Och?? Ditt resultat av pensionssparandet......? Utvecklingen??
Anmäl


Topp|2011-02-11 21:54:16

Jag ser ingen mening att binda upp pengar under en lång tid när man är ung. Gör som i artikeln. Skaffa sparbuffert.
Anmäl


Marcus H|2011-02-12 08:27:19

Eftersom jag fortfarande är ung så har det ju inte hunnit växa speciellt mycket. Har 49 år kvar till pension. Ville bara skriva för att visa att de finns unga som sparar till pensionen. Topp: att pensionspara utesluter väl inte att man har ett buffertsparande. Båda är lika viktigt enligt mig.
Anmäl


Fredrik|2011-02-12 11:57:57

Det är ju alltid bra att spara, men varför binda upp pengarna jättelänge när man är ung? Det är definitivt bra för banken, men knappast för spararen...
Anmäl


Tony|2011-02-12 18:57:04

Varför man ska pensionsspara hos Skandia har jag svårt att förstå nu iaf. Har precis vart inne o tittat vad de gjort med det där nya kontot på tjänstepensionen. Bara skandiafonder helt plötsligt Jag vill egentligen bara meddela att jag blev riktigt riktigt arg och det var bägaren som rann över, kommer omedelbart att undersöka hur jag ska flytta pengarna bort från er. Har för övrigt redan flyttat 1.5 mille till nordnet av de vanliga pengarna. Grattis skandiabanken ni har blivit som de andra storbankerna adjöss!
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej Tony,
När du skriver "det nya kontot för tjänstepensionen" tror jag att du syftar på din kollektivavtalade tjänstepension för statligt anställda som nyligen genomgick en upphandling. I detta fall erbjuder vi endast Skandias egna fonder för att kunna hålla så låga avgifter som möjligt. Alla Skandia Fonders fonder förvaltas dock av utvalda förvaltare - t ex DnB NOR, Goldman Sachs och Allianz. Du kan läsa mer om din tjänstepension på www.spv.se.

Inom ramen för vår utvärderade plattform, Skandia Link, erbjuder vi 94 fonder varav 29 är Skandiafonder, men alla förvaltare är alltså externa. Våra analytiker väljer ut de fonder som de anser ha bäst förutsättningar för långsiktig avkastning. Det innebär att de antingen väljer ut en existerande fond (tex. Lannebo småbolag) eller sätter upp ett mandat för en extern förvaltare som vi paketerar som en Skandia Fond (Carlsson som förvaltar Skandias småbolagsfond). Därför blir det en blandning av externa och egna fonder men alla förvaltare har genomgått vår urvalsprocess oavsett om de förvaltar en Skandiafond eller en annan fond. Dessutom har vi vår depå på Skandiabanken där vi erbjuder över 800 fonder. //Jim

Anmäl


SkogaVampen|2011-02-12 19:52:13

Marcus H. Är du 16år, pappaledig?? ...."har pausat mitt sparande"....."49 år kvar till pension" Har du alls pensionssparat?
Anmäl


Eva|2011-02-12 20:27:15

--> Tony, vadå bara Skandiafonder? Det finns ju ca 100 fonder att välja mellan där bara ca 20st är Skandiafonder. Du måste kollat fel.
Anmäl


Marcus H|2011-02-12 21:27:26

SkogaVampen: Oj blev visst lite tokigt. 40 år kvar till pension menar jag såklart
Anmäl


farbror Frej|2011-02-12 23:19:34

Håller med författaren till Metro-artikeln. Att BINDA pensionssparande i så unga år och över så många decennier är bara dumt och troskyldigt. Året är faktiskt inte 1981 utan 30 år senare; 2011. All värdespekulation går ohjäpligt i cykler - och kanske cykler överlagrade i ännu större cykler: Googla "In Investing, It’s When You Start And When You Finish" samt den svenska varianten "Avkastningsdiagram för börsen 1920-2008". Själv lyckades jag dumpa av 25K i låst privat pensionssparande under några enstaka år, och det är något jag enbart ångrar i dag. Vi lever i tider av ökande övernationella och globala system- och förtroendekriser - inte minskande. Instinkten säger mig att det är bättre att pensionspara i vanliga olåsta lågriskfonder istället.
Anmäl


Mikael Lundvall|2011-02-13 14:13:21

Tycker inte heller att man ska spara i ett pensionssparande som ung. Dels så är det svårt att använda skattefördelen då man har oftast låg lön som ung. Samt att det kan vara väldigt svårt att som ung att ha cash till en insats till en bostadsrätt/villa och då är det verkligen inte alls bra att ha sina sparpengar låsta i en pensionssparande. Visst ska unga spara, men inte i ett pensionsparande! Skulle vara intressant att läsa vad Jeanette Hauff tycker om detta då hon är en sk sparekonom på Skandiabanken. Vad gör en chef över ett investeringserbjudande- låter som en engångsjobb...
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Mikael,
jag tycker du har en hel del poänger! Att låsa in sitt sparande som väldigt ung kan vara onödigt: livet och behovet av kapital går i faser. Som småbarnsförälder kanske man vill jobba mindre, och så är det större bostad och... I de lägena slutar man spara - unegfär som Marcus! - och det kan vara bra att ha ett kapital att ta av. Dock kan man väl konstatera att det inte är så hiskeligt vanligt bland yngre att spara överhuvudtaget, oaktat om pengarna är inlåsta. Jag kan tycka att OM det finns utrymme i budgeten - dvs man har ett jobb och någorlunda koll på sina utgifter - kan det finnas många fördelar med att få in ett sparbeteende. Buffert behöver alla, och tids nog kan även ett sparkapital komma väl till pass.
Din reflektion över inlåsning kan man väl fundera lite vidare över. Jag tänker att själva begreppet "pensionssparande" är lite missvisande - det leder oss in på enbart den begränsade summa du får dra av i deklarationen. Faktum är att du som individ drar ett större lass rent generellt när det gäller din försörjning efter pensioneringen: sänkta pensionsnivåer, en ökad del individuellt beslutsfattande i den statliga pensionssystemet liksom när det gäller tjänstepensionerna - allt talar i samma riktning: du måste ha ett sparkapital att ta av. Om det sparkapitalet ligger i avdragsgilla pensionsförsäkringar, eller som eget kapital eller i ett hus eller som "vanligt" privat sparande är upp till dig och din livssituation att bestämma. Det faktum att du förväntas ansvara mer själv för din ekonomiska situation som pensionär kommer du dock inte ifrån - varken som ung eller gammal. Och som Jim skriver: det krävs rätt små insatser för att få till ett sparande som spelar roll om du startar i tid.
//Jeanette

Anmäl


Axel|2011-02-15 09:22:38

Det är en jäkla skillnad på att "pensionsspara" och "spara till sin pension". Det är aldrig fel att spara till sin pension eller sin framtid - när den än infaller. Men att låsa in kulorna i 40 år kan aldrig vara den bästa lösningen, även om skatten i ett pensionssparande är lägre än andra sparalternativ. Bäst för försäkringsgivaren, naturligtvis som kan se fram emot att loppa av kapitalavgift och premieavgifter de närmaste 40 åren förstås. Självklart. Men bäst för den som är 20 - njae ...
Anmäl


Vabras|2011-02-15 13:36:56

Började pensionsspara i en vanlig PF i Skandia Liv 1981. Satte årligen in det maxbelopp man fick dra av i deklarationen. Detta belopp har ju politikerna sedan tafsat på i omgångar, vilket visar en av avigsidorna med låsta sparanden. Reglerna kan ändras efter politiskt godtycke, och alltid också retroaktivt, ta t.ex. den s.k. avkastningsskatten som (s) "av rättviseskäl" införde. Vi som dessutom upplevt de solkiga affärerna mellan moderkoncernen Skandia och Skandia Liv på 90-talet, där spararna blev blåsta på 100-tals miljoner, medan ansvariga till stor del både gått fria och kunnat tillgodogöra sig stora förmåner, vi känner ett visst obehag inför rekommendationen att börja pensionsspara redan som ung. Trettio års årliga administrations- och förvaltningsavgifter till Sk Liv har också naggat på kapitalet. Skandia (Liv) har ingen anledning att slå sig för bröstet precis. Hur det är med andra livbolag kan vara osagt.
Anmäl


Lisa|2011-02-16 10:23:03

Allt detta prat om inlåsning!! Jag sparar till pensionen i kapitalförsäkring, både i Skandia Link (fonder) och i Skandia Liv (räntesparande). Detta innebär att MIN TANKE är pension, men om jag blir sjuk eler något annat inträffar så är det bara att ta ut kapitalet - skattefritt!! Så, inlåsningseffekten är ingen giltig bortförklaring!! Det handlar om er egen vilja till en framtid. Inget annat.
Anmäl


Sigge|2011-02-16 16:33:22

Intressant mailväxling..... Om ni vill ha "facit" ställer jag gärna upp: Började pensionsspara i gamla fina Skandia när jag fyllde 25. Slutade arbeta vid 58 och har aldrig haft det så bra som i dag (62). Skandia Links alla möjligheter har verkligen satt sprätt på pensionskapitalet. Blir dock inte klok på Skandias nuvarande brist på marknadsföring. Skandia Link som K eller P är samma kioskvältare, rätt använd, som tidigare. Skandia Livs återbäring på 6 % innebär en real förräntning som slår det mesta. Skandia Liv har såvitt jag vet aldrig gjort en reallokering (återtag av redan tilldelad återbäring) till skillnad mot de flesta (alla andra ?) konkurrenter. Detta marknadsför man inte från Skandias sida utan låter t ex AMF pension och LF marknadsföra sina återbäringsräntor som marknadens bästa trots alla de reallokeringar man genomfört hos dem !!!! Med tanke på politikernas planer på senarelagd pensionsålder och ett tveksamt allmänt pensionssystem borde alla spara i pensionsförsäkring för att få det så bra som jag eller åtminstone skapa en guldkant i tillvaron på äldre dar ! Att pengarna är inlåsta kan tvärtom vara en fördel och att ha dem inlåsta hos Skandia känns inte otryggt för mig.... Att avstå från en eller annan charterresa för att finansiera premien känns inte särskilt betungande, åtminstone inte för mig, som ju "har facit i handen" Lycka till !
Anmäl


Malle|2011-02-16 18:37:06

Betalar man statsskatt och tror at man inte betaler statsskatt som pensionär så kan privat skattegynnad pensionssparande väre en god affär, dock måste olike avgifter vara låge (som exempelvis hos Nordnet). Man kan självklart også spara i billige indexfonder med syfta at dette ska brukes när man er pensionär.
Anmäl


Karin|2011-02-16 20:44:24

Intressant diskussion. Håller med Jim Rotman att det faktiskt är rätt att börja pensionsspara om ack så lite så tidigt som möjligt. Tiden är en av de viktigaste faktorerna. Sedan måste jag faktiskt slå ett slag för Skandia Liv's traditionella pensionssparande. Såg att någon skrev att de skulle vara räntebärande papper de placerar i. Inget kan vara mer felaktigt. Livsparande är allt annat än högrisk, men har avkastning som om det vore det. Sedan jag började spara hos Skandia Liv i mitten av 90-talet har de haft en genomsnittlig årlig avkastning på över 8 procent per år, och detta trots IT-bubblor, finanskriser mm under perioden.
Anmäl





Peter Malmqvist skriver i förra måndagens DN (14/2) om risker i pensionssystemet. Han skriver, helt riktigt, om svårigheten för många människor att vara sin egen kapitalförvaltare. Jag har bloggat om det tidigare: att många är passiva och ointresserade när det gäller sitt sparande, att tron på den egna kunskapen om investeringar är minst sagt sviktande och att dessa två egenskaper rimmar illa med hur det nya pensionssystemet är utformat. Jag håller helt med Malmqvist om att sparandet ÄR ditt livs största affär och ska behandlas därefter!

Malmqvist tycker att det är obegripligt att den statliga grundpensionen har en koppling till börssvängningarna och därmed en viss risk. Jag antar att han tänker på det faktum att AP-fonderna innehåller en stor del aktier, och att det finns en direkt koppling mellan pensionernas storlek och storleken på AP-fonderna. Anledningen till att AP-fonderna har en viss risk i delar av sina investeringar är pga att man är en långsiktig investerare.

Om man följer Malmqvists råd och sänker risken i AP-fonderna, sänks även den förväntade avkastningen. På kort sikt gynnar det dagens pensionärer - sannolikheten att buffertfonderna har större skulder än tillgångar de närmaste åren minskar - men vad händer på lång sikt? Ta ett fyrtioårigt perspektiv, dvs det perspektiv som gäller för dem som just nu inträtt i arbetslivet. Nivån på deras pensioner kan tryggas just därför att buffertfonderna tar en viss risk, vilket långsiktigt kommer bygga kapital.

Enligt Malmqvist ska svensken sänka sin risknivå och max en fjärdedel av människors sparande ska vara investerat i aktierelaterade produkter vid pensioneringen.

Svårigheten är bara att få ett grepp om helheten för den där individen som just ska pensionera sig. Hur mycket ligger i fastigheter? Hur mycket av sparandet är de facto inkomstpension (som ju trots att den kan variera inte har samma profil som ett aktiesparande)? Hur mycket finns i annat sparande?

Självklart ska den som står inför utbetalningsstart tänka på att sänka risken och ha en sparhorisont 5 år för de pengar som ska konsumeras de närmaste 5 åren. Eller 10 år för de som ska konsumeras 5-10 år från nu och så vidare. Lika självklart att reducera risken vid pensionering är det att man som yngre sparare ska ta risk. Rejält med risk.

Unga människor har sin största tillgång i sitt humankapital. Den risk han eller hon tar i sitt tjänstepensionssparande eller sitt premiepensionssparande är i början försumbar i relation till humankapitalets storlek. Kruxet är, vilket Malmqvist är inne och snuddar vid, att individer funkar olika vid kursfall. Jag tror inte att man, som Malmqvist generellt kan säga att alla individer har en gräns vid 15-20% kursfall och att det efter denna gräns utbryter panik. Vissa attraheras av möjligheterna, andra skräms av nedsidan - de individuella variationerna är många. 

Den föreslagna lösningen då? Malmqvist menar att arbetsgivare och politiker måste visa ett större intresse och informera mer om systemets risker. Pensionskunskap ska införas på gymnasiet och marknadsföring av finansiella produkter måste regleras. Jag håller med - men varken utbildning av gymnasister eller marknadsföringsregler (som ju redan finns) kommer att förändra särskilt mycket

Det nya pensionssystemet kräver en insats av den enskilde individen. Vi riskerar att se en situation med ökade skillnaden mellan de som engagerat sig och därmed fått en högre pension, och de som inte brytt sig och får lägre inkomst att leva på som pensionärer. Den stora utmaningen för branschen, för politikerna och för utbildningsväsendet är framförallt att öka intresset. Att förenkla så att folk förstår. Att kalla en såg för en såg. Så att gemene man har en möjlighet att fixa till en hyfsad pension utan att läsa tjocka luntor. Så att de allra flesta känner att de har någorlunda koll. Ungefär som när man installerar en ny teve. Det kräver en viss arbetsinsats. Det kanske inte är vad man skulle benämna som kul. Det bör dock vara så enkelt att man i alla fall slipper instruktionsboken på polska. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 



aa|2011-02-22 08:23:17

I Premiepensionen kan man lugnt ligga i icke-valet som är en fond som anpassar risken över tiden till endast 0,15% i avgift. Väldigt få fonder kommer att slå den på sikt. Det som kräver engagemang är tjänstepensionen med dess djungel av avgifter och oseriös försäljning. Ibland i kombination med ett uselt icke-val.
Anmäl


Axel|2011-02-22 10:25:41

Jag tror att du slår huvet på spiken i sista stycket. Grejen är väl att det egentligen är så att sågen redan är en såg, men när det finns en hel yrkeskår av rådgivare och bankfolk som lever på att hålla folket i underdånig fruktan inför den obegripliga privatekonomin - så kommer sågen att framställas som ett svepelektronmikroskop. Annars skulle så många klara sig utan "hjälpen".
Anmäl


Carl|2011-02-23 20:17:10

Min personliga reflektion är att en klar svårighet som drabbar oss relativt unga sparare är att varje föratag jag jobbar på skapar en ny rad för en ny tjänstepension som ska förvaltas. Jag förstår att avtalet ligger hos arbetsgivaren men efter att jag slutat borde väl jag kunna få överta det? Det kommer ju inte ske några fler premieinbetalningar! Nu ska jag sitta öch ändra sammansättningen på fem små slattar som växer med en till vart annat eller tredje år om jag byter arbete. Det är ju ogörligt!
Anmäl





Vi börjar med det rätt självklara. Rådgivning är värdefullt.

Men till och med jag kan tillstå att ibland är rådgivning bara ”nice to have” – och ibland är den ett MÅSTE! Visst är det suveränt om du som är trettio vill komma in till oss för rådgivning – på nätet, telefon eller kontoret – där vi kan göra mycket för att förenkla och förbättra din privatekonomi. Det är bra, men inte avgörande. Men det finns tillfällen då det handlar om att kunna bo kvar i huset. Att kunna leva den där drömmen du så länge närt. Att få fram det bästa av din finansiella situation – och märka på kontot varje månad att du gjort rätt.

Jag pratar om finansiell rådgivning för dig som är i färd med att planera för pensionering eller för dig som nu skall sluta jobba. Vi vet att just du har speciella behov och det gäller att börja konsumera ditt pensionskapital i rätt takt. Det handlar faktiskt om att du nu sitter på en ofta rätt stor påse pengar som du skall pytsa ut till dig själv. Och är man ingen kapitalförvaltare så kan det behövas stöd för att hantera pensionsuttaget på bästa sätt.

För oss på Skandia har det varit ruskigt viktigt att få fram bra och lättbegripliga verktyg som hjälper kunden att enkelt hantera pensionsuttaget. Vi vet att tiden när man konkret börjar se pensioneringen framför sig – eller faktiskt redan är där – kan ge upphov till frågor som kan upplevas som krångliga och svårgripbara. 

Vi vet att många vill få sitt pensionskapital samlat och åskådliggjort, få hjälp att göra en översiktsplan över utbetalningarna och därför har vi nu tagit fram ett särskilt verktyg, Senioranalys, som hjälper dig att ta ut ditt pensionskapital i rätt ordning.

Vi har använt Senioranalysen ett par veckor nu och fått en fenomenal respons från våra kunder. Precis som vi har märkt när vi tagit fram andra pedagogiska verktyg inom ekonomi så är detta något som efterfrågas. Och för att Senioranalysen ska bli riktigt smidig så ser vi till att produktutveckla och finjustera tillsammans med våra kunder.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom 



aa|2011-03-29 13:53:55

Och kan jag använda den på egen hand?
Anmäl


Håkan|2011-03-29 22:06:33

Var hittar jag senioranalysen
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej! I nuläget kan du inte göra Senioranalysen själv via nätet, som du kan med våra andra verktyg. Under ett första skede så erbjuder vi nu senioranalysen via ett rådgivningsmöte eftersom det ger oss tillfälle att också få kundens feedback och kunna göra justeringar. På samma sätt har vi jobbat när vi tar fram våra andra verktyg. I ett första skede sitter vi tillsammans med kunden och går igenom verktyget för att kunna finjustera och säkra att det blir så enkelt och smidigt som möjligt för kunden att hantera. Först när vi ser att verktyget är 100% lätthanterligt för kunden att använda själv så lägger vi ut det på nätet.
Hälsningar Jeanette

Anmäl





Vissa sitter och gör avancerade excelark för att själva ta reda på hur mycket de behöver spara för att få ut den summa de vill ha den dagen de blir pensionär. Faktum är att ca. 37% av svenskarna har rätt bra koll på det här med statlig inkomstpension. Öppnar orange kuvertet och allt det där. 10% har ingen koll alls.

Samtidigt är den statliga pensionen bara en del. För dem med högre inkomster än genomsnittet betyder tjänstepensionen otroligt mycket för vad man får på kontot efter 65. Detta har tyvärr de flesta långt mycket mindre kunskap om. Så mycket som 68% av svenskarna har ingen aning om hur mycket de har i tjänstepension.

Faktum är att de flesta inte vill lägga så mycket tid på att ta reda på vad de har i pension, utan vill egentligen få det sammanställt på ett enkelt och lättbegripligt sätt – automatiskt så man själv inte behöver lägga så mycket tid på excell. Det har vi tagit fasta på!

Från och med i onsdags kan du nu via oss se alla dina pensionspengar - både statliga och tjänstepensionen hos olika försäkringsbolag. Det enda du behöver göra är att logga in som vanligt på skandia.se eller skandiabanken.se så har vi ordnat med en automatisk inloggning till dina egna sidor på pensionsportalen minpension.se. Det är vi första banken som gör!

Vi vet att våra kunder vill ha bra verktyg som ger möjlighet att via internet själva kunna organisera, hantera och få en överblick över ekonomin. Genom sömlös inloggning till minpension.se så kan du se hela din pension, hos oss och andra. Och när du har gjort det så vill jag höra – får du mer eller mindre i pension än du hade förväntat dig?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 



aa|2011-05-06 18:49:37

Bra tjänst!
Anmäl





Först och främst vill jag säga förlåt till de kunder som hade svårt att logga in på vår webb eller ringa till oss efter lunchtid på onsdag då vi hade tekniska problem. Det vill jag be om ursäkt för och samtidigt rikta ett stort tack för den förståelse som många kunder visade våra medarbetare i kundtjänst trots att detta orsakade längre kötider än vanligt per telefon.

Även om tekniken stundtals är en utmaning är den i allra högsta grad också en möjliggörare. Vi är otroligt beroende av att det tekniska tickar och går och när det inte fungerar så är vi otroligt sårbara. Samtidigt är det många gånger tack vare bra tekniska verktyg som vi kan göra saker tillgängliga och enkla för kunden. Och även göra det smidigt att få koll på sin ekonomi utan att själva behöva sitta med egna uträkningar på ett papper eller i Excel.

Den där kunskapen om tillgänglighet, enkelhet och att göra även ekonomi kul tror jag är en av de viktigaste sakerna att ha i tanken när vi utvecklar nya verktyg för självbetjäning över internet eller mobilen. Ta pension till exempel. Vi vet att pension är något svårtillgängligt för många, så varför inte föra in en fullständig pensionskoll i internetbanken så att du enkelt kan se ditt samlade pensionskapital?

Därför är det roligt att vi nu i samarbete med pensionsportalen minpension.se kan presentera en total pensionsöversikt direkt innanför inloggning. Kolla puffen på högersidan nästa gång du är inloggad i banken så kan du själv testa och se vad du har samlat ihop i pension hos olika bolag.

Vissa kommer att få en positiv upplevelse när de ser vad de kan komma att få i pension medan andra blir överraskade över att den ligger långt lägre än man själv trott. Oavsett så är det bättre att få veta detta så tidigt som möjligt då du fortfarande kan påverka utfallet. Trenden är att vi lever längre och är friskare långt upp i åren – då gäller det att ha ett kapital att leva på också. Jag hoppas att detta nya verktyg blir ytterligare ett steg för dig som kund att få en bra överblick över hela din ekonomi – både den nutida och den framtida.

Hilsen Øyvind

 



Johan H|2011-05-06 13:05:18

Hejsan, Har tidigare framfört ett önskemål om att se sina kontoutdrag sorterade efter datum, istället för att det som nu baseras på bokföringsdagen. Om man nu prioriterar en kundorienterad plattform så borde det tänkts på redan när nya internetbanken kom. Kontoutdraget gör inte sig rättvist, åtminstone inte för mig som jobbar veckovis med att ha översikt över privatekonomin och har budgetmånaden från utlöningsdatumet. Särskilt roligt blir det när något är inköpt den 19:e, får utbetalning av lön den 21:a och inköpet bokförs runt den 26:e och följaktligen får ett saldo som blir HELT galet emot vad saldot var den aktuella inköpsdagen. Förstår till vidare att kundtjänsten som fått läsa min uppmuntrande mail av cynism svarar med "Vi har inte den funktionen" vilket stämmer, men inte heller tillkommer information om vart man vänder sig för att försöka förändra och påverka utvecklingen i er bank mot att bli mer kundorienterad. Bristfällig kundtjänst (som oftast alltid kunna hjälpa mig) och bristande information. Efter kontakt med klagomålsnissen, fick jag besked att det uppmärksammats men fanns inget projektering om när det kunde tänkas bli klart. Nog för att exakt dag är svår att säga, men en prognos tex inom 6 månader känns bättre än inget. Även om jag skulle föredragit ett svar i stil med "Det blev klart igår". Ta detta på allvar, jag har många gånger tänkt tanken att byta bank igen då ni tyvärr seglar på andra moln än resten med högmodigheten som numera utstrålas i ett förtäckt skynke av ödmjukhet. Ni har åtminstone potential jämfört med en del andra banker, därför är jag kvar som kund. Men jag vill påminna att det är svårt att bedriva verksamhet utan kunder, det är anledning nog till att lyssna på oss. Mvh Johan
Anmäl


aa|2011-05-06 19:15:51

#Johan Menar du på allvar att banken måste få veta vad just du vill ha och ska utveckla det direkt? Annars byter du bank? Personligen är jag helt ointresserad av att banken lägger tid och resurser på en sådan tjänst.
Anmäl


Johan H|2011-05-06 22:36:58

Svaret på din fråga är: Nej, de behöver inte utveckla det direkt. Men de kan informera kunderna om de förändringar som lyfts fram av kunder (med andra ord är det inte bara jag som önskat en sådan funktion) som de beslutat att genomföra och presentera inom tidsramar förbättringar och projekterade tider i deras utvecklingsplan. Samtidigt kan de förbättra sin information (kanske handlar om deras bemötanderutiner, okunskap eller andra faktorer) till kunder vid förfrågningar om förbättringar. Inte heller har jag sagt att jag ska byta bank, utan jag gör en jämförelse. Likväl bör man alltid ha i åtanke om det finns bättre erbjudanden på annat håll, varför inte nappa på det? Men du kanske gärna betalar ockerpriser på elen istället för att vara medveten konsument. Nåväl, det finns internet-troll överallt och även här finns de anonymister som ägnar meningslös tid till att klanka ner på inlägg på kommentatorssidor.
Anmäl


Mikael Beijar|2011-05-10 17:11:13

Hej Ja, då är det problem igen. Hur är det med er IT-miljö har ni ingen katastrofplan/reservlösning man kan inte skylla allt på tekniken det är sist och slutligen ni iledningen som bestämmer vilken servicenivå ni ska leverera till kund? Tur att jag har fler banker och inte en i dessa lägen.
Anmäl


Jan erik Engström|2011-05-10 17:56:41

Nu har Skandiabanken återigen drabbats av problem som gör att jag inte kan utföra mina bankärenden eller komma i kontakt med någon på banken. Eftersom Skandiabanken är en internetbank så är tillgängligheten via nätet av avgörande betydelse. It miljön lider uppenbarligen av alvarliga brister då ni inte ens kan få ut ett meddelande till kunderna om att det finns ett problem. Ledningen för Skandiabanken måste inse att förtroendet är lätt att bli av med men oerhört arbetsamt att bygga upp. Mitt förtroende rinner nu snabbt ut. Klarar inte Skandiabanken att hålla igång datasystemen på ett tillförlitligt sätt kommer jag och min familj att byta bank. Jan Erik Engström
Anmäl


Bo Hjelm|2011-05-10 18:25:03

Hej ! Efter denna dag med strul med inloggning är det dags att se över IT verksamheten vad avser driften. Man kan inte som kund acceptera bankverksamheten kan ligga nere hela dagen. Jag kommer efter detta att se om jag kan finna ett säkrare alternativ att handla med finnasiella instument. Epitetet årets internet bank stå sig dåligt efter detta.
Anmäl


Henrik Fransas|2011-05-10 21:30:26

Kommer inte in på banken nu, får 403:a, (forbidden) både i Chrome och i IE9.
Anmäl


Roy|2011-05-10 21:40:46

Så när kommer det igång igen? jag har biljetter att beställa, mat att handla. //Roy
Anmäl


Patrick|2011-05-10 23:27:09

Det går fortfarande inte att logga in... Kan ni inte åtminstone komma med en uppskattning på när banken beräknas öppna igen. Mvh Patrick
Anmäl





Nu är vi igång med minpension-samarbetet jag skrev om i förra bloggen. Du kommer nu via din inloggning på skandia.se eller skandiabanken.se automatiskt in på dina egna sidor på minpension.se. På så vis blir det enkelt att koppla ihop den nutida ekonomin som många är inne och hanterar på veckobasis med den framtida, dvs pensionen. Om du inte har koll på dina nutida utgifter och kostnader så påverkar det självklart dina möjligheter att spara till din framtida ekonomi.

Jag tror att många kan ha nytta av att, via sammanställningen på minpension, få en övergripande bild av hur stor pensionen kan komma att bli. Vi vet att flertalet av de vi kontinuerligt tillfrågar - i enkäter, paneler och undersökningar - är rätt rejält fel ute när det gäller uppskattningar av framtida pensionsnivå. En sammanställning  kan vara en spark i rätt riktning.

Sedan är ju varje sammanställning beroende av att alla aktörer petar in sina siffror i systemet. Problematiken med detta togs upp av en dn-artikel i förra veckan. Det finns fortfarande stora försäkringsbolag och även kommuner som inte har uppdaterat sina siffror kring tjänstepension på minpension.se. Mer om detta hittar du på minpensions hemsida men det kan vara bra att känna till om du är kommunalt anställd och inte tycker att sammanställningen har hela din pension så beror det med andra ord på att alla organisationer har ännu inte fått in sina uppgifter i minpension.se.

Så kommer ett tips till alla de företagare som suckar och tänker att pensionsdebatten bara handlar om anställdas tjänstepensioner och privatsparande. Privata Affärers nya systersajt Nya Affärer har en bra artikel som behandlar just pensionssparare för dig som är egenföretagare. Den berör frågor som vad är skillnaden mellan privat sparande och tjänstepensionssparande, hur stora avsättningar kan du göra m.m. - läs och fundera.

Jag är övertygad om värdet av både en enkel pensionssammanställning och smarta pensionsverktyg. Jag tror "bryr-mig-inte"-spöket kombinerat med "det-är-så-svårt-att-förstå”-trollet är reella och mycket effektiva hot mot ett vettigt pensionssparande och därmed också en risk att inte få en bra pension. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 






Ingen har väl undgått att Grekland och den grekiska finansiella krisen parkerat på nyhetssidorna den gångna våren. Denna vecka ställs situationen på sin spets: en (ytterligare) nedgradering av ratinginstitut och ett nära förestående EU/IMF-möte är bara ett par av maj månads akuta händelser.

Visst börjar man fundera. Tankarna virrar runt i rätt många, krångliga vindlingar.

Jag funderar kring det där med välfärd och vem det är som finansierar välfärden? Egentligen. Är det staten eller individen som har ansvaret? Att konsekvent underbalansera budgeten - som i Greklands fall - och utlova allt mer omfattande förmåner - vad innebär det för kontraktet mellan individ och stat? Vad innebär det för kontraktet mellan generationer?

Så irrar tankarna iväg till hur underskottet finansieras. Att som Grekland finansiera en stor del via (rätt kort) upplåning på finansmarknaderna innebär naturligtvis att man är utsatt för samma finansmarknaders ofta ganska nervösa reaktioner. Följa John-beteende, det eviga sökandet efter förtroende som just nu inte står att finna någonstans - och konsekvenser av nervositeten som står att avläsa i räntan på grekiska statsobligationer. Man kan tycka vad man vill, man kan kalla de nervösa reaktionerna för irrationella eller kortsiktiga men faktum kvarstår: som skuldsatt sätter man inte själv agendan. Är obligationsmarknaderna nervösa så är de!

Så vad göra? Alternativen för den grekiska regeringen är många och disparata. Strama åt budgeten, sälja tillgångar (försäljning av grekiska öar har föreslagits - seriöst eller inte må vara osagt...) eller strukturera om den existerande statsskulden. Jag har ingen kristallkula. Jag anar bara att slutakten i det nuvarande grekiska dramat kommer att ge en ny innebörd till vad vi nu definierar som möjliga lösningar. Skriva upp pensionsåldern med 15 år, börsnotera Kreta eller skriva ned utestående statsskuld med 50%. Känns orealistiskt nu - men om ett par veckor...?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 



Gunilla Lundgren|2011-06-07 17:37:53

En reaktion. Vilka är konsekvenserna idag för medborgare respektive turister?
Anmäl





Håll i hatten, nu går vi över från handfasta sparråd till filosofiska betraktelser. Vad annars göra – börsen är upp och ned, tongångarna allt mer desillusionerade och vem vet egentligen vad som är inprisat i räntan på grekiska statsobligationer? Eller hur mycket man egentligen bör kunna köpa för en schweizerfranc?

Jag lyssnade på ett alldeles utomordentligt tänkvärt radioprogram i lördags morse: Konflikt i P1. ”Vad är finanssystemet till för?” var inslagets rubrik. Inte ”hur ska det gå?”. Inte ”vad är det som sker?”. Allt från handelsstudenter, historiker till stureplanstraders fick göra sina röster hörda (lyssna gärna själv här) – och tja, vad ska man med det till? Tjäna pengar, sade studenten. Flytta värden från framtiden till idag, sade historikern. Vad tänker du?

Jag fastnade för något som nämndes i slutet av inslaget, om betydelsen av tro. Ta det här med pensioner. Som mycket riktigt sades i programmet bygger dagens pensionssystem på att vi som individer tror att vi får en viss summa pengar i framtiden. Vi tilltror, vi ser det som nära nog givet att staten/försäkringsbolaget/aktiefonden där vi sparat våra slantar ska leverera en viss – större – summa pengar i framtiden. Och vi justerar vårt beteende därefter.

Tilltro är ett sanslöst intressant begrepp. I mångt och mycket kan jag ibland tänka att det är navet i nästan alla relationer – mellanmänskliga, mellan stat och individ, mellan sparare och bank. Tilltror vi inte börjar vi kontrollera. Vi börjar checka av, mäta, väga - ibland in absurdum. Och tror vi för mycket blir tilltron blind. Då ser vi inte de uppenbara flagorna i fasaden, hör inte utsagorna som ibland gränsar till lögner.

För framtida drömmar, som den ekonomiska historikern uttryckte det, är tilltro central. För dig som sparare är också tilltron av stor vikt. Ta pensionerna igen. Var befinner du dig? I en blind tilltro till att staten nog tar hand om det hela eller i en allt mer tilltagande misstro mot de pensionsprognoser som utfästs?   

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom






Idag fick vi ett pris av Statens pensionsverk för att vi har integrerat pensionsportalen minpension.se på våra hemsidor så att alla kunder som loggar in på skandia.se eller skandiabanken.se kan se en totalbild av sin pension. Här sticker vi ut i branschen och jag hoppas att SPV:s pris till oss idag ses som en uppmaning till att fler ska göra det enkelt för kunder att få en total överblick av pensionsinformationen.

Information är en vara där priset alltid varierat. Oändligt dyr - eller gratis. När jag började jobba 1990 var pensionen ett pyssel med implicita löften (staten), yrvakna valbara tjänstepensioner och kuvert med värdebesked från hitten och ditten. Helheten var, åtminstone för mig, en väl förborgad hemlighet.

Idag är det annorlunda - informationen om din framtida pension är lätt att ta fram. Den bygger på fakta som dina arbetsgivare står för: hur länge du jobbat, vad du hittills tjänat in i pensionskapital och hur stor lön du har idag. Lätt att ta fram och därför gratis. Eller, rättare sagt, den borde vara gratis. Pensionsmyndigheten har i dagarna gått ut med varning för de bolag som saluför pensionsprognoser till dyra pengar - när samma prognoser finns att hitta kostnadsfritt på www.minpension.se.

Duktiga pensionsförvaltare, ska inte vara duktiga på att prognostisera framtida pensioner. Duktiga pensionsförvaltare ska vara duktiga på att se till att ditt pensionskapital växer så mycket det bara går. Jag anser att prognosen ska vara enkel, bygga på rätt konservativa antaganden - inga glädjekalkyler, tack! - och vara lätt att bryta ned i sina antaganden. För handen på hjärtat - visst vet vi alla att pensionen inte kommer att bli just det som prognosen indikerar. Det kommer att gå bättre eller sämre - men aldrig bli på kronan det vi trodde. Även om den inte är exakt så hjälper den dig att få ett hum om var nivån på din framtida pension kan ligga. Och betala för jösse namn inga pengar för den!

Inloggad på Skandia.se eller Skandiabanken.se kan du riktigt enkelt kika in på minpension.se och få det där hummet om pensionen. Bocka av pensionskollen samtidigt som du betalat räkningarna. Bra och vettigt, tycker vi. Det tyckte också Statens pensionsverk som idag ger oss en utmärkelse för just samarbetet med minpension.se!

Här kommer motiveringen: "Skandiabanken visar mod och nytänkande genom att som kommersiell aktör på en konkurrensutsatt marknad vara den som först erbjuder kunderna tillgång till viktig information om hela pensionen direkt i internetbanken. Skandiabanken öppnar för ett nyskapande samarbete i branschen som redan har följts av andra. Som föregångare skapar Skandiabanken möjligheter för den enskilde individen att på ett samlat ställe få nödvändig kunskap om sin pension."

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom






Sparvärlden är fylld med förkortningar. ITP är en av dessa, men vet du vad den betyder?  ITP – Individuell TjänstePension är kollektivavtalad tjänstepension för 1,8 miljoner privatanställda tjänstemän. ITP administreras av bolaget Collectum som ägs av arbetsmarknadens parter - Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK. Så varför bloggar jag om detta?

Jo, det handlar trots allt om sparande. När arbetsmarknadens parter skulle välja vilka fonder som skulle vara tillgängliga att välja för pensionssparande i ITP lades stort fokus på avgifterna. Det hela motiverades med att ett begränsat urval av fonder har starkt stöd och ger bättre avkastning på grund av pressade fondavgifter. Det verkar ju logiskt, eller hur – jag menar ju lägre avgifter desto bättre, eller?

Nja, när Länsförsäkringar nyligen jämförde de svenska ITP-fonderna med fondmarknaden i snitt visade det sig att ITP-fonderna hade gått betydligt sämre än den breda fondmarknaden. Jag är den första att skriva under på att höga avgifter i kombination med dålig avkastning är illa. Men jag är också den första att gladeligen betala mer om det jag får ut i form av avkastning är bättre än det billiga alternativet. Det är avkastningen som är det viktiga när jag väljer fond eller sparform. Inte avgiften i sig.

Inte heller folkligt stöd tror jag vi kan tala om. Under våren genomförde nämligen Demoskop för Skandias räkning en opinionsundersökning där 1000 tjänstemän med ITP-pension intervjuades om sina förväntningar och synpunkter på tjänstepensionen. Resultatet visar på en betydande skepsis mot att viktiga pensionsbeslut fattas över huvudet på pensionsspararna. Fler sparare var negativa än positiva till alla de kriterier som utmärker Collectums ITP-upphandlingar: snävt fondurval, pressade avgifter och fokus på historisk avkastning.

I alla fall, nu är det hög tid att hitta en bättre upphandlingsmodell för tjänstemännens pensioner. Den nuvarande modellen har haft kostnader i form av begränsad valfrihet och riskspridning utan att leverera den avkastning eller få det stöd arbetsmarknadens parter hoppats på.

En kollega sa till mig att ”det är inte dyrt förrän det är dåligt”. Kanske börjar denna avgiftshets nu att bli ganska dyr…

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet



asff|2011-10-13 14:25:53

Och vad är då "bra" fonder? Och hur vet du detta i förväg?
Anmäl


till: asff|2011-10-13 14:37:58

avgiften på fonden lär ju knappast vara taget ur luften utan det lär ju spegla de förvaltare som handharfonden eller hur ? = duktiga förvaltare tenderar att bli dyrare = avgiften blir högre på "bättre" fonder. / kalle anka
Anmäl


både och|2011-10-13 16:06:14

en bra fond kan ju ta ut en högre avgift och motivera det medans en dålig fond borde bli av med sina kunder om avgiften är hög. Ta East capital tex de kan ju ta ut en hög avgift eftersom deras avkastning är bevisat bra. Då vill man betala för det. Sen finns det ju andra fonder som är dyra utan att leverera och de fattar jag inte att någon investerar i. Jag håller med bloggaren att avgiften måste sättas i relation till avkastningen. Slår du konkurrenterna på sikt bör du kunna ta bättre betalt, men även vice versa bör gälla till asff: går naturligtvis inte att veta vilken som blir bäst tex i år men vissa har ju "bevisligen" lyckats bättre än andra, då får man väl anta att de kommer göra det även i fortsättningen och gör de inte det så bör man flytta sina pengar. Så resonerar i allf fall jag.
Anmäl


Bengt|2011-10-13 17:48:51

Min åsikt är att det är lite för mycket förmynderi i Sverige, vuxna människor borde tillåtas att hantera sina egna pensioner... Helst hade jag sett att detta gällde all pension (inkl. allmänna pensionsystemet) men ITP hade varit en bra start, nu har jag pengar uppbundna hos diverse förvaltare som vägrar flytta dem och även om det går att få en översikt via minpension.se (som nu finns på skandiabanken) så är det fortfarande för många aktörer inblandade för att det ska vara enkelt att göra förändringar :(
Anmäl


Carl|2011-10-14 11:07:06

Det stora problemet, som Jim Rotsman gärna får svara på, är att studie på studie visar att aktivt förvaltade fonder INTE slår jämförindex på lång sikt p.g.a. avgiftsuttaget. Lösningen på det? Billiga, passivt förvaltade indexfonder med riskspridning på olika marknader och tillgångsslag!
Anmäl


att|2011-10-14 12:26:31

ett stort problem med måste ju vara alla människor som får rådet att spara i fonder även fast dom knappt vet vad det är. de "månadsparar" i något nån förvaltare en gång i tiden råder dom att göra som sedan går åt helvete.
Anmäl


Magnus H|2011-10-14 12:44:37

Hur kommer det sig att Skandias egna fonders höga avgifter (1,4%) motiveras av att de är aktivt förvaltade när de, fonderna, i själva verket förvaltas så pass indexnära att de i princip är att likna vid indexfonder. Fondernas förvaltning motiverar inte deras höga avgifter. Vad är er kommentar till det?
Anmäl


hmm|2011-10-14 12:52:18

Jag skulle iaf aldrig betala 1,5-2 för någon aktivt förvaltad fond. Det finns ETF idag som är gratis som slår dessa med hästlängder. Ja, och avgiften har betydelse allt annat bs, det vet du Jim. Kombinerar du en fond som kostar runt 1,5-2 med ett försäkringsskal som också kostar 0,65-0,95 då har du en jobbig uppförsbacke och helt enkelt kommer förlora ett stor del av din avkastning. Lägger man på er investeringsavgift på 2,5, ja då blir det riktigt jobbigt. Ett alternativt erbjudande för er skulle (och helt rätt väg och gå) skulle vara följande: Gratis försäkringsskal, erbjuda en plattform där man kan köpa de flesta ETF, ta ett lite högre courtage om ni måste men sluta upp med dessa tunga affärsmodeller som bygger på provisioner och avgifter. De äter bara upp kundernas avkastning och till slut ert förvaltade kapital då om man ska ha någon chans att få någonting ut av den affärsmodellen är det extremt hög risk som gäller och då går det åt helvete då och då. Med den andra affärsmodellen skulle både ni och kunderna vinna på. Tråkigt att ni inte förstått det än.
Anmäl


Macke|2011-10-14 17:37:04

Det er inget magisk med indexfonder vars största fördel er små avgifter och låga transaksjonskostnader. Stanna klar av SEB indexfonder för USA och Europa då dom har en mycket hög TKA, något som tyder dålig förvaltning och/eller dolda avgifter.
Anmäl


G Nilsson|2011-10-14 23:01:21

Det finns INGEN vetenskaplig grund för att högre avgifter ger bättre avkastning. All ekonomisk forskning bevisar otvetydigt att avgiftsfria indexfonder ger bäst utdelning på insatt kapital. Alla dyra förvaltare säljer "konserverad gröt" med mördande reklam.
Anmäl


Thomas|2011-10-16 23:04:50

Vad sägs om att svara på Magnus fråga? OM han har rätt så borde ni ställa er i skamvrån med dumstruten på. OM han har fel så borde ni förklara er så att vi förstår varför vi ska betala så höga avgifter till er. Hursomhelst så borde ni svara eller tror ni att kundernas frågor försvinner bara för att ni är tysta?
Anmäl


Thomas igen...|2011-10-17 11:32:44

Varför ha kommentarsfunktion överhuvudtaget om ni inte svarar på frågorna från oss kunder? Magnus fråga är berättigad och det skulle vara trevligt om ni kunde upplysas oss om hur ni tänker. Jag antar att ni har starka skäl till varför ni tar ut de avgifter som ni gör. Det vore bara kul att få reda på hur ni resonerar, eller är avgifterna höga så att era förvaltare ska kunna åka runt i lyxbilar?
Anmäl


passiv kund|2011-10-18 06:00:22

Om man är ointresserad och passiv som jag är då vill jag ha en fond utan avgifter som följer indexet (vad det nu är för någonting). Då vet jag i alla fall att det inte går sämre för mig än för övriga landet/världen. Nordeas fonder stödjer mitt ställningstagande. Glad att jag lämnade denna inkompetenta bank när SKB dök upp.
Anmäl


Svar från Jim?|2011-10-18 11:47:58

Carl har rätt och jag förväntar mig också ett svar från Jim. Jag slutade med fonder för några år sedan när jag insåg att mina val av fonder med låga avgifter gav mer utdelning än "experternas" dyra råd. Dock lägre utdelning på fonder än aktieköp. Passiv kund här ovan har nog som jag sett TV-nyheterna där Nordeas ansvariga inte kunde förklara varför just deras fonder gav så dålig avkastning. VAR HAMNADE SKANDIABANKEN? Över eller under 50%? Tacksam för ditt svar Jim!/ Bettan
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej!

Många tycker till om mitt inlägg och det uppskattar jag! Mitt inlägg syftade på två saker. 1) belysa att bara för att fonderna är billiga behöver de inte gå bättre än fonder med vanliga avgifter. Det innebär inte att dyra fonder per definition är bättre. Jag ville dock lyfta fram att det är avkastningen som är det centrala, inte avgiften. 2) Att minska utbudet till kund, som Collectum gjort, genom att bara fokusera på avgiften och inte avkastning inte ger kundnytta. 

Så angående Skandias egna fonder. Nej, våra egna fonder är inte indexfonder. Däremot är målsättningen för några av dem att de ska ha låg aktiv risk, dvs. vi vill inte att de ska ta för stora risker jämfört med den breda marknaden. Syftet är att erbjuda bra basfonder som ger god exponering mot marknaden och som över tid helst ska ge lite mer. Detta som sagt utan att ta för stora risker. Dessutom erbjuder vi ett flertal mer nischade fonder med högre aktiv risk för sparare som vill investera i smalare fonder som i många fall innebär lite högre risk. Prissättningen på samtliga fonder är marknadsmässig.
 
//Jim Rotsman

Anmäl


Carl|2011-10-20 12:26:46

Jim, Det är helt fel som du påstår att Collectum "bara fokusera på avgiften och inte avkastning". Upphandlingen bygger på lägre avgifter OCH högre avkastning. Högra avkstning menar de att man får med högre Morningstar-rating. Upphandlingen 2009 höjde ratingen från i snitt 3,26 till 4,1, enligt en rapport på Collectums hemsida. I övrigt tycker jag inte du svarar på frågan som ställts av flera i den här diskussionen: Presterar Skandiabankens aktivt förvaltade fonder över tiden bättre än jämförindex? Varför ska jag som nöjd "transaktionskund" välja Skandiabankens fonder framför konkurrenters billigare indexfonder för mitt långsiktiga sparande?
Anmäl





Vem kan motstå ett debattinlägg som börjar "Fördelen med en värld utan män är att det förenklar studiet av demografi. När jag funderar över världens befolkning brukar jag alltså enbart tänka på kvinnor."? Det var DN som för några veckor sedan innehöll debattinlägget med avsändare Hans Rosling, professor och grundare av Gapminder (hitta Gapminder här: www.gapminder.org och artikeln här: http://www.dn.se/ledare/kolumner/ja-ma-sju-miljarder-leva). Inlägget handlade om hur den minskade barnadödligheten påverkar befolkningsmängden och hur denna effekt motverkas genom att kvinnor föder färre barn. Två generationer tar det, menar Rosling; innan befolkningstillväxten avtar. Sedan ska de stora kullarna barn bli stora kullar vuxna och till sist stora kullar pensionärer. Rent konkret avtog befolkningstillväxten 1990: då som nu föds 135 miljoner - men fram till 2050 kommer antalet vuxna att öka när de många barnen blir äldre.

Vi kan väl se lite på vad det här globala scenariot innebär för oss som svenskar. Kanske till och med dra resonemanget ned till en sådan mikronivå som det statliga svenska pensionssystemet. Grunden för de flesta utsagor om Sveriges demografi är SCB:s befolkningsprognos. SCB:s grundscenario innebär att vi lever längre - kvinnor förväntas bli 86,5 år 2050 istället för dagens 83 år, och männen förväntas leva till 84 istället för 79 år - och föder ungefär lika många barn som nu (1,83 barn per kvinna). När man gör prognoser för det svenska pensionssystemet arbetar man även med ett pessimistiskt alternativ som innebär lägre födelsetal (ner mot 1,65 barn per kvinna) - alltså färre barn, som innebär färre vuxna som kan försörja den stora grupp som nu yrkesarbetar och i framtiden kommer att vara pensionärer.

Så hur ser det då ut för det statliga svenska pensionssystemet? Ja, oavsett vilket scenario man väljer kommer pensionssystemets avgiftsnetto, dvs skillnaden mellan hur mycket som betalas ut i pension ur systemet varje år och hur mycket som betalas in i form av pensionsavsättningar från dem som arbetar, att försämras de kommande tio åren. 1940-talets stora årskullar går i pension och pensionsutbetalningarna stiger därför. Framåt 2040 (2046 om man väljer det pessimistiska scenariot ovan) har denna trend vänt - inbetalningarna prognostiseras då vara större än de utbetalade pensionerna. Detta och mycket annat läsvärt hittar du i den orange rapporten från Pensionsmyndigheten.

Och för dig som individ då? Vad innebär det här för just din statliga pension? För dig som inte orkat öppna det orange kuvertet kommer här "the very short recap". Är du född 1945 får du (i genomsnitt) 66% av din slutlön i pension. Född 1965: i snitt 57% i pension och född 1990 i snitt 52% av slutlönen i pension. Lite uppskärrad av de här siffrorna? Lite sugen på att se vad som händer om du inte är genomsnittet utan just du själv? Jamen, öppna kuvertet och kolla efter!



Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom



acc|2011-10-21 13:47:49

Siffrorna längst ned är givet att du går i pension i samma ålder. Ska man leva fem år extra men sätter av samma summa som tidigare generationer får man antingen jobba längre eller nöja sig med att samma summa pension skall fördelas på ytterligare fem år.
Anmäl


Pensionär|2011-10-21 15:54:47

Förstår inte vad födelsetalen och antalet aktiva arbetande har med min pensions storlek att göra. Jag har arbetat 42 år och det har hela tiden gjorts avsättningar via skattsedeln till min pension. Dessa pengar plus ränta borde finnas kvar till min pension. (Minus de miljarder Persson "lånade" ur pensionssystemet och ingen regering vill betala tillbaka). De unga säger att de ska försörja oss äldre, de kanske menar hjälpa och ge service men det är en annan sak än försörja. Stora kullar betalar in stora totalbelopp och tar sedan ut dessa belopp vid pensionering. Mindre kullar betalar in mindre och får ut mindre när det är dags för pensionering. Självklart blir det lägre pensioner om om genomsnittliga livslängden ökar och pensionen ska betalas ut under flera år. Svaret på rubrikens fråga borde alltså vara: De själva genom de inbetalningar de gjort.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej pensionär,

du har rätt i att du själv sparar ihop till din statliga pension - direkt i fonder i PPM-delen och implicit i pensionsrätter i inkomstpensionssystemet. PPM-delen är din, investerad efter ditt önskemål. Inkomstpensionsdelen däremot, betalas ut till dagens pensionärer, och din inkomstpension kommer den dag du slutar jobba att betalas av den tidens yrkesverksamma. Det innebär att det finns ett beroende mellan andelen pensionärer och andelen yrkesverksamma i ekonomin. För stor obalans dessa grupper emellan kommer att utlösa den s.k. bromsen - dvs lägre uppräkning av pensionerna. På kort sikt betyder faktorer som andel sysselsatta och värdet på buffertfondernas tillgångar mycket för balansen - men på längre sikt kommer även demografiska faktorer att vara av intresse. 
Mvh, Jeanette Hauff

Anmäl


Macke|2011-10-21 17:53:31

Från W. Bernstein (författare till Four Pillars of Investing) skriver i en artikel i 2003 (Retirement Calculator from Hell, Part IV: A Nation of Wal-Mart Greeters) som er relevant även idag: "In the past few years, millions rudely awakened to the fact that they weren’t going to retire at forty. Over the next few decades, most of the remainder will discover they won’t be doing so at sixty-five, either. ... If you are currently under forty, you will shortly be traumatized by the sight of large numbers of your parents’ generation subsisting on cat food, and your generation will begin to save prodigiously. In such an environment, it will be very difficult to gain a comparative advantage over your peers. If you want to retire early, what matters is not how much you save, but how much more than everyone else you save. In a world where everyone saves as if they’re going to retire at fifty-five, or even at sixty-five, none can."
Anmäl


Påfyllning ....|2011-10-26 11:46:06

.... av arbetande invandrare borde väl förändra siffrorna uppåt inbillar jag mig. Numera finns ju möjligheter för välutbildade invandrare att omedelbart få slå sig ner (med den stora barnaskaran - tack-och-lov!) och bidra till Sveriges BNP. Finns inte denna stora skara med i statistiken?
Anmäl


acc|2011-10-28 09:26:08

Evig invandring är inte heller en möjlig lösning. Dels för att alla jordens länder på sikt inte kan ha nettoinvandring men också för varje större generation så måste nästa generation vara ännu större, pyramidspel alltså.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej påfyllning och acc! I de demografiska scenarierna är invandring med. I det grundscenario jag talar om i bloggen är nettoinvandringen hög de första åren (runt 50.000 per år, vilket är ungefär vad vi haft de senaste åren) men faller sedan ned år från år med början 2015. Kolla gärna de befolkningspyramider som finns i Pensionsmyndighetens orange rapport – Sveriges framtida befolkningsstruktur är rätt långt ifrån en traditionell pyramid… Mvh Jeanette

Anmäl


Marianne Rosenberg|2011-10-29 16:06:42

Hej, Tänker inte speciellt på det ni skriver, kan säga att jag generellt är trött på att läsa om vilka som ska försörja pensionärerna har jobbat i 50 år började som 14 åring har jobbat i hela mitt liv med udantag för 3 år som ej är inräknade, fött tre barn. Det enda ni kör med är en massa statistik idag vill inga jobba med vilka jobb som helst om de inte får tillräckligt med höga löner och dessutom så utbildar man sig på universitet i flera år och är klar när man är 25. På min tid fanns det inte tid till självförverkligande av sig själv och dyra resor härs o tvärs över världen det var att börja jobba så fort som möjligt. Hur i fridens dar ska de då kunna få ihop till en pension "läs Jenny Strömsteds krönika i Expressen om vilka det är som är jätteproppen Orvar inom inte en allför avlägsen framtid" INTE ÄR DET VI 40-TALISTER som fått jobba i hela vårt liv för skitlöner. Och när jag för en gångs skull går i pension vid 65 så får man bara höra om hur jobbigt det är med alla 40-talister. Fy sjutton vad trött jag blir, hade dessutom tänkt jobba till 67 om jag inte hade drabbats av benskörhet och fått värk är tack o lov frisk idag vid 69 år tack vare bra mediciner. Vi 40-talister har gjort oss förtjänta av att få njuta av vår pension i lugn o ro utan en massa tjafs från media och unga oförståndiga människor. Mvh Marianne
Anmäl


Marianne Rosenberg|2011-10-29 16:15:40

Är så förbaskat trött på all statistik, kör ut folk i arbetslivet istället det finns jobb och det finns arbetgivare som söker folk med ljus o lykta men som sagt folk är för fina idag för att ta vilket jobb som helst inte ens som ett övergångsjobb till något bättre. Mvh Marianne
Anmäl


Peter|2011-10-30 13:16:57

Det som är intressant är att politikerna startade och skapade ett pensionssystem som "ingen" vanlig svensk visste något om innan det blev PPM. Det gamla systemet var ju det som alla såg framför sig innan PPM. Svenska folket har blivit grundlurade av politikerna tillsammans med fondförvaltare tyvärr. Nu måste alla bli experter själva om de skall få någon vettig pension-hur stor är sannoligheten månne?
Anmäl


Pensionär|2011-10-31 12:11:11

Hej Jeanette, Du säger i ditt svar till mig ovan " Inkomstpensionsdelen däremot, betalas ut till dagens pensionärer, och din inkomstpension kommer den dag du slutar jobba att betalas av den tidens yrkesverksamma". Betyder det att de pengar som jag betalt in i form av avgifter till inkomstpensionen under ca 40 års tid via skattsedeln, inte finns kvar utan har betalts ut till de som pensionerats under tiden? Jag trodde pengarna låg i AP fonderna och väntade på att inklusive avkastning betalas ut till mig när jag pensionerades. Hur kunde man skapa ett sånt system du beskriver? Jag förstår att problem uppstår om sysselsättningen sjunker, men det kunde väl skaparna av systemet åxå kunnat inse? Kommer huvuddelen av pensionssystemet att fungera lika korkat även i fortsättningen?
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej pensionär! Ja, i stort är det så att de pengar du betalat in har gått till att betala pensionerna till de som pensionerats under tiden. Ap-fonderna är buffertfonder och innehåller inte på långt när alla inbetalade pengar. Knäppt system - ja, kanske. Men fundera på hur man gör för att direkt ge pension till äldre - utan att de betalat in avgifter. I många länder har svaret varit att införa ett s.k. Pay-as-you-go-system, dvs att finansiera utbetalningar med inbetalningar. Notera dock att premiepensionssystemet, en del av det nuvarande pensionssystemet, är fonderat, dvs dina pengar investeras i väntan på att just du skall gå i pension. Hoppas det här var svar på dina funderingar. Hälsningar Jeanette

Anmäl





Under hösten har vi haft tre paneldebatter som, av antalet tittare att döma, har varit populära bland er. Nu tänkte vi köra en ny debatt och vi skulle vilja ha förslag från er på vad debatten ska handla om och vilka som ska var med.

Naturligtvis ska debatten hållas inom ramen för ekonomi, sparande och investeringar, men vilken inriktning det blir bestämmer du!  Kom med tips och förslag i kommentarfältet nedan. Debatten kommer att hållas om ett par veckor.

Hittills har vi behandlat börsen, makroekonomi, robothandel och pensioner. Du kan se samtliga sändningar i repris genom att klicka på länkarna här under.

Vad händer på börsen?

Sparandet är ditt livs största affär

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet



Tord Bjur|2011-11-05 20:14:10

Avgifternas betydelse för långsiktig utveckling av fonder,pensionssparande etc undviker ju Skandia att redovisa , öppet diskutera och jämföra med andra bolag och har bl.a inneburit att Skandia är så dyra att de inte fått vara med i t.ex vissa ITP-val. Så skapas inte förtroende för Skandia - ändra denna inställning!! Skandias eget inlägg om avgifterna var ju senast ett partsinlägg som visade ren noja och närmast kundförakt !! Redovisa granskningar från Morningstar och Spiltan som är vederhäftiga och utvecklande !!
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej Tord,
Tråkigt att du uppfattade mitt blogginlägg härom veckan så negativt. Syftet med inlägget var att belysa att allt för snävt fokus på avgifter i detta fall gav lägre avkastning i slutändan, men med det inte sagt att aktiv förvaltning är bättre än passiv alla gånger!
Skandia är en av landets största distributörer av fonder. Vi vill ge våra kunder ett brett sortiment av fonder att välja bland. Därför erbjuder vi både aktivt förvaltade fonder och billiga indexfonder. Om det viktigaste när du väljer fond är låg avgift så erbjuder vi ett flertal indexfonder med just det!
Men när det kommer till våra egna fonder anser vi inte att vi skapar så stor nytta om vi tar fram likadana indexfonder som vi redan erbjuder. Istället har vi tagit fram en mix av fonder med låg aktiv risk, dvs som inte tar för stora risker jämfört med den breda marknaden men också ett flertal mer nischade fonder med högre aktiv risk för sparare som vill investera i sådana. 
 
//Jim Rotsman

Anmäl


Göran Karlsson|2011-11-06 19:18:12

jag skulle vilja få höra er tankar och reaktioner på den granskning som DN gjorde i helgen avseende fondernas avgifter, avkastning i jämförelse med indexfonder. Det skulle vara intressant att få höra er förklaring till varför ni tar ut så höga avgifter för fonder som där ni inte avviker från index alls. Jag kan köpa argumentet att en aktivt förvaltad fond, där en människa använder all sin kompetens och talang för att slå index kostar mer än en datorförvaltad fond. Men när era aktivit förvaltade fonder inte avviker från index så undrar ju vän av ordning vad det är ni tar betalt för. Skulle ni kunna förklara det på ett pedagogiskt, öppet, ärligt och enkelt sätt för mig så skulle jag bli tacksam.
Anmäl


Nu har skiten kollapsat!|2011-11-07 09:16:37

Tillfälliga störningar Det kan ta lite längre tid att göra dina ärenden.
Anmäl


Daniel|2011-11-07 09:54:53

Jag skulle gärna se att ni diskuterar etiken i finansbranchen. Vad har företagen för ansvar för arbetare i tredjevärden som producerar deras varor (samt dotterbolagens anställda). Vad har företagen för ansvar för miljön där de drar fram och utvinner naturresurser eller där deras fabriker gör stora utsläpp m.m. Slutligen alltid aktuella bonusfrågan. Varför behöver en chef ha bonus för att motiveras att göra ett bra arbete? Och är verkligen vissa bonusar i finansbranchen skäliga till prestationen?
Anmäl





En riktigt intressant artikel i måndagens DI tar upp gapet mellan vad människor tror att de skall få i pension och vad de faktiskt har att vänta sig. I Sverige ligger genomsnittsprognosen för den statliga inkomstpensionen på 77% av slutlön – att jämföra med runt 45% i faktisk pension. Ett rejält förväntansgap på mer än 30 procentenheter!

Gapet mellan tänkt och verklig statlig pension är störst i Sverige av alla europeiska länder visar den undersökning av Schroders som refereras i DI-artikeln. Britterna är nästan spot on i sina förväntningar (59% mot 52%), och snittglappet i Europa är mindre än 20 procentenheter.

Pensioner är alltid svårt att jämföra. Internationella jämförelser som denna haltar nästan alltid. Ta tjänstepensionen – i vissa länder är den obefintlig, medan den i andra ger ett rejält bidrag till pensionsinkomsten. Trots detta tycker jag Schroders siffror säger en hel del. Titta bara på nivåerna på de statliga inkomstpensionerna i Europas olika länder. Italien, Frankrike och Holland ligger nere på 30% av slutlönen. 30%! Från en dag till en annan försvinner två tredjedelar av inkomsten. Klart som sjutton att detta sätter ett helt annat fokus på sparande under den arbetsföra tiden!

En annan fundering rör just Sveriges ”topplacering”. Det nya pensionssystem vi satte i sjön för nu rätt länge sedan innebar en rejäl sänkning av pensionsnivåerna i förhållande till slutlön. När man tidigare talade om 60% är man nu som sagt nere på 45%. Har detta inte sjunkit in? Finns detta inte med i beräkningarna när man bestämmer sig för hur mycket man skall konsumera nu och hur mycket man skall konsumera sedan – dvs hur mycket man skall spara?

En sak är jag rätt säker på. Det är förväntningarna som styr beteendet. Det faktum att männsikor faktiskt får 45% av sin slutlön när de pensioneras väger, tror jag, lätt i förhållande till hur mycket de under hela sin yrkesverksamma tid tror att de skall få när de slutar jobba. Det är också i ljuset av dessa siffror man skall se de artiklar som på sistone poppat upp avseende det onödiga i att spara. Jag kan hålla med till viss del: många kommer att klara sig rätt bra. Men kom ihåg två saker: de som inte har ”sett till” att ha en bra tjänspension står de facto inför valet att klara sig på 45% av slutlönen eller spara själv. Och även om man kommer att klara sig visar DI:s artikel att de allra flesta trodde att de skulle klara sig ännu bättre. Och besvikelser är aldrig roligt att få!

Kommer skriva mer om pensionsförväntingar och de konsekvenser de får i vår. Påverkas förtroendet för pensionssystemet av förväntningarna? Påverkas den risk du tar i dina placeringar? Lite godbitar att fundera på till glöggen, mina vänner!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 



fda|2011-12-15 09:48:28

såg att skandia liv köper skandia av Old Mutual, grattis får man lov att säga!
Anmäl


aa|2011-12-15 10:44:29

Och 90% har tjänstepension, men det kanske inte är så viktigt?
Anmäl


pellewi|2011-12-15 16:27:51

En bra tjänstepension är nästan alltid avhängigt en hög tjänsteinkomst.
Anmäl


Nyfiken|2011-12-16 12:13:15

@fda kommer med en intressant uppgift!!! SKANDIA LIV köper alltså aktier i Old Mutual för att få inflytande i FörsäkringsSkandia (antar jag). Kanske fda också vet något om de miljarder som Skandia enligt dom 2008 skulle återbetala till försäkrings-tagare i Skandia Liv - VAD HAR HÄNT? Om Skandia Liv ett helt oberoende företag - varför har de behållt namnet Skandia? Antar att denna fråga är alltför känslig för Jim och andra anställda i Skandia - hoppas därför på svar från fda! Tänk om Skandia Liv ville köpa Skandiabanken också!!! Det känns trots allt trevligare att ha sina pengar i Sverige än i Sydafrika............
Anmäl


namn|2011-12-16 12:35:59

@Nyfiken: Inte många rätt i ditt inlägg. Det som har hänt är alltså att Skandia Liv har köpt dotterbolaget Skandia (försäkringsbolaget) för 22,5 miljarder kronor av Old Mutual. (Skandia Liv köper alltså inte aktier i Old mutual) Det innebär att Old Mutual inte kommer ha något med Skandia att göra hädanefter. (Och för att förtydliga - I och med gårdagens transaktion så har Skandia Liv även köpt Skandiabanken iom att den ingår i Skandiakoncernen.) För de som tycker att det är viktigt så är Skandia numer ett svenskt bolag. Affären betyder också att det är Liv-spararna (som av vissa kallas försäkringstagare) som äger Skandia. All avkastning som Skandia genererar i fortsättningen kommer således att gå direkt till Liv-spararna. I det stora hela är detta en positiv nyhet. Och angående din fråga om namnbytet - varför skulle de inte behålla namnet? Slutligen är affären knappast känsligt för varken Jim eller Jeanett (eller andra Skandiaanstälda) att uttala sig om. Men bloggen handlar om sparande och inte om ägarformen. Däremot borde VD Thomassen ge en kommentar...
Anmäl



Skandiabanken på...

Flickr

 

 

youtube

 

youtube