Bra ekonomibloggen

Här bloggar Jeanette Hauff, sparekonom på Skandia, Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet på Skandia och Øyvind Thomassen, Skandiabankens VD, om sparande och annat som rör din privatekonomi.





skog

Vart är vi på väg egentligen? För ett år sedan kändes det som att de flesta var överrens. Finanskrisen var över och vi gick mot bättre tider. Den ekonomiska statistiken förbättrades, börsen pekade spikrakt uppåt och de flesta ekonomer verkade positiva.

Sedan började frågetecknen komma i form av tråkiga nyheter. Först från Dubai och senare från Grekland och flera andra europeiska länder. Oron gjorde att vi såg utflöden ur tillväxtmarknadsfonder i linje med när Lehman gick under.Frågan är bara om vi baserar våra investeringsbeslut på rätt information? Är vi för snabba på att agera? Och framförallt går det att få en rättvisande bild?

Förra veckan lyssnade jag på Merrill Lynch chefsekonom, Dr Holger Shmieding. Enligt honom pekar trenden uppåt trots kreditkris, och han poängterade att flera av de stora ekonomierna levererar starka resultat.

Med tanke på den kris som målats upp i Sverige känns detta självklart långt bort. Grekland, Spanien, Irland och Portugal utgör 18 procent av Europas BNP. Greklands skulder är i det totala sammanhanget en liten del.

Så vad innebär då detta? Ja, vi vet aldrig vem som har rätt och specialister är duktiga på att argumentera för sin sak. Men det är tydligt att det ibland är svårt att ta beslut när man sitter mitt i skottlinjen. När en svart bild av verkligheten målas upp samtidigt som börsen faller kraftigt är det svårt att ta ett steg tillbaka och lätt att ta förhastade beslut.

Härom dagen var den franska portföljförvaltaren Didier Le Menestrel från Financière de lÉchiquier på besök i Sverige. Han är en av de 10 förvaltare som förvaltar Skandia European Best Ideas. Didier lägger inget större fokus på makrobedömningar när han gör investeringar.

"Jag gillar inte makro. Ena dagen ser du en ekonom på TV som säger att ekonomin ska gå upp och nästa dag ser du en annan som säger att ekonomin ska gå ned." Didier menar att man inte ska bry sig om makro, ingen kan förutsäga vad som ska hända nästa år. Fokusera på bolagen istället, är hans råd.

Med andra ord kanske det kan vara en god idé att inte stirra sig blind på skogen utan att försöka att se träden istället.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet



Erik|2010-06-14 13:17:09

Bra tips men lättare sagt än gjort. Även företag är bra att argumentera för sin sak och hur det går för dem.
Anmäl


igl|2010-06-14 21:47:54

Även om ett företags räkenskaper ser bra ut måste det ju finnas köpkraft för dess produkter. dvs landet som företaget är verksamt i måste vara välskött så att invånarna har denna köpkraften. Landet och företaget är också beroende av omvärlden (import/export) och på så sätt hänger ju macro och micro ihop.
Anmäl


Cheap Insurance Quotes|2010-06-15 09:49:51

I'm back! yeah! this is a super cool!
Anmäl


Carl|2010-06-17 11:17:55

Jag tror inte på aktiv förvaltning och råder därför alla att satsa på billig indexförvaltning. Längtar till den dag jag får flytträtt på min tjänstepension hos Skandia via Max Matthiessen (betalar idag 2,5% i avgift på premien med billigaste aktiefonden...) Kan konstatera att Didiers fond förlorat 2,5% mot index senaste året (MSCI Europe)...
Anmäl





Jag tänker på det här med psykologins inflytande på ekonomi och sparande. Vi har ju diskuterat det en hel del här på bloggen: den enskilde individen och psykologins inverkan på hans eller hennes sparbeslut. Jim var ju också inne lite på samma linje när han i förra bloggen pratade om olika spartyper och att det gäller att ta reda på hur man själv ställer sig till risk. Vad är det om inte inverkan av psykologiska faktorer?

Jag funderar på om man just nu inte kan se – mer än någonsin – inflytandet av psykologiska faktorer även på makroplanet. Realekonomi är en sak: dåliga BNP-siffror, stigande arbetslöshet, ökande antal konkurser. Det är – precis som namnet antyder – reella faktorer. Visst kan de tolkas mer eller mindre allvarligt av de finansiella marknaderna, men riktningen är ofta förutsägbar. Idag känns det som om vi befinner oss i ett annat läge. Nedgraderingen av USA och skuldtyngda europeiska ekonomier är faktorer som i högre utsträckning ger utrymme för tolkning – och därmed för inflytande av psykologiska faktorer hos marknadens aktörer.

Ta Greklands akuta kris under sommaren. Europeiskt stödpaket, annars betalningsinställelse. Vi har, rätt tydligt i detta fallet, gått från realekonomi till en finansiell bedömning där faktorer som förtroende och ansvar har centrala positioner. Visst är den underliggande grekiska ekonomin viktig – men håll med om att just nu är det mer fokus på var ansvaret för brödraekonomierna inom den europeiska gemenskapen börjar och slutar samt på förtroendet för att företrädare för de europeiska staterna inte bara handlar i egenintresse utan även i någon mån tar hänsyn till projektet EU. Då har vi lämnat grekisk BNP rätt långt bakom oss och är inne på psykologiska förklaringsmodeller.

Vi hör det allt som oftast. Marknaden är nervös, marknaden har ”minusöron på”, marknaden åsätter just nu en ökad riskpremie, marknaden flyr till tryggare alternativ. Att försöka förstå vad som händer på de finansiella marknaderna utan att tänka i psykologiska termer tycker jag är svårt i vanliga fall. Just nu är det nära nog omöjligt.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
     



Allan|2011-08-22 14:05:39

Om man tänker placera långsiktigt, behöver man då verkligen ha i åtanke psykologin på marknaden? På lång sikt är det väl ändå alltid reela faktorerna som styr, dvs fundamentalanalys? Felprissatta kurser på grund av masshysteri regleras väl alltid med tiden? Psykologin bör väl därmed inte spela in på lång sikt?
Anmäl





Orsak och verkan när det gäller makroekonomiska fenomen - låter rätt bra att ha lite koll på, eller hur? Vad händer om riksbanken i ett land ändrar styrräntan? Vilken effekt har förväntningar om framtida tillväxttakt på de beslut som idag fattas av hushåll och företag? Det här är frågor årets Nobelpristagare, Thomas Sargent och Christopher Sims sysselsatt sig med under lång tid och nu belönas för.

Rätt centralt kan tyckas  - alternativet att inte ha koll på det makroekonomiska orsakssambandet innebär ju i praktiken politiker som ”gissar”… Och just att kunskapen tycks så central är väl en god indikator på att teoretisk ekonomisk forskning gått från att vara just en teoretisk modell till att bli ett rätt naturligt inslag i varje politikers verktygslåda.

Ta Grekland som exempel. Vad händer om Grekland träder ut ur Eurosamarbetet? Hur mycket deprecieras valutan? Med hur mycket stiger inflationen? Hur påverkas tillväxten? Kanske dags att slå ännu ett telefonsamtal till Sargent och Sims…

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom




Skandiabanken på...

Flickr

 

 

youtube

 

youtube