Bra ekonomibloggen

Här bloggar Jeanette Hauff, sparekonom på Skandia, Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet på Skandia och Øyvind Thomassen, Skandiabankens VD, om sparande och annat som rör din privatekonomi.





I förra veckan dippade dollarn ner under 6 kronor. Nu har den stigit igen och kostar i skrivande stund 6,30 kronor. Det har varit kraftiga svängar upp och ned de senaste åren. För ungefär tre år sedan kostade den strax under 6 kronor, för ett och ett halvt år sedan låg den över 9 kronor. Och så nu tillbaka till drygt 6 kronor. En riktig bergochdalbana med andra ord.

För det mesta går det att förklara valutarörelser i efterhand. Men att göra motsatsen – förutspå valutarörelser är desto bökigare (annars skulle varenda kotte tjäna pengar på valutahandel).

Men när dollarn kostar omkring eller under 6 kronor brukar den betraktas som ”billig” av många bedömare. Om dollarn håller sig något sånär inom tidigare intervaller mot kronan är det kanske mer troligt att dollarn blir dyrare (dvs. stiger i värde).

Så vad innebär det här? Tja, om man funderar på att semestra i USA, köpa amerikansk elektronik eller kanske privatimportera en amerikansk daycruiser till sommaren är det förmodligen ett bra tillfälle nu.

Investeringar då? Som bekant är en investering i en USA-fond (oavsett om fonden investerar i aktier eller i räntor) i praktiken en dollarinvestering. I två år har vi sett amerikanska börsen och råvaror stiga men inte sett samma uppgång i våra fonder på grund av valutaeffekten.

Kom ihåg att för en svensk sparare bestäms avkastningen i USA-fonder av både utvecklingen på den amerikanska börsen och valutakursrörelser. Det innebär alltså att om dollarn går från 6 kronor till 9 kronor, så ökar värdet på en USA-fond med 50 % förutsatt att den amerikanska börsen stod still under perioden!

Om man anser att dollarn är billig och dessutom tror på den amerikanska börsen är det förmodligen ett bra läge att köpa USA-fonder nu.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet


 



Dollarn|2011-05-15 20:34:51

Eller så växlar man över svenska kronor till dollar. Köper du en USA fond får du en ökad risk i de underliggande aktierna. Går dollarn från 6 kr till 9 kr så ökar värdet på en USA-fond med 50 procent. Men varför var dollarn uppe i över 9 kr senast? Jo, vi var mitt i den största finanskrisen i mannaminne. Det innebär att det troligtvis har hänt något om dollarn går så stark på kort tid. Avanza erbjuder växling till dollar direkt i depån. Gör Skandiabanken det?
Anmäl


Smaksak|2011-05-15 21:52:18

Finns flera sätt att skaffa exponering mot dollarn: Penningmarknadsfond och betala förvaltningsavgift. Växla till dollar och betala spread vid båda växlingarna. En mindre summa i derivat med hävstång, betala spread och förvaltningsavgift. Finns möjlighet till stop-loss. Köpa andra värdepapper noterade i dollar men dra på dig andra risker som företagspecifik-, kredit-, ränterisk o.s.v.
Anmäl





Man brukar säga: ”om du kan din historia vet du hur framtiden ser ut”. Så om du kan din historia borde du då inte kunna ta rätt investeringsbeslut inför framtiden?

Jag ställde mig den frågan och kunde snabbt konstatera att vore det så enkelt skulle alla vara ekonomiskt oberoende. Några mönster är ganska enkla, som att krascher (IT, finans osv.) ofta kommer efter ett euforiskt rally. Och tittar vi historiskt kan vi också konstatera att aktiefonder har rört sig kraftigt både upp och ner, medan räntefonder har haft stabilare utveckling.

Tittar vi tillbaka skulle man kunna resonera enligt följande för tio år sedan. IT-bubblan hade nyligen briserat och många hade sett sina aktier falla kraftigt. Sannolikt ville vi då satsa på gamla ”trygga” marknader som Europa och USA. Och inte en chans att vi satsade på de där riskabla tillväxtmarknadsfonderna. 

Idag, 10 år senare, kan vi konstatera att Japan-, Europa- och USA-fonder har varit de sämsta, medan udda tillväxtmarknadsfonder samt svenska småbolagsfonder tillhör de bästa. Räntefonder ligger någonstans i mitten.

För fem år sedan då? Tillväxtmarknadsfonder hade gått som tåget och det fanns ingen kris färskt i minnet. Lätt att tänka: jag lägger det mesta i aktiefonder och framförallt tillväxtmarknadsfonder. Räntefonderna minskar jag på. Den som med ”tillväxtmarknadsfond” menade t ex en Thailandfond eller Kina är nog nöjd då framförallt Thailandfonden har gått upp rejält (125 %). Men den som menade Ryssland eller Balkan är nog mycket missnöjd (Balkanfonden har backat 67 %). Och räntefonderna har slagit majoriteten av aktiefonder.

Och hur finns det risk att vi resonerar idag? Vi lever i efterdyningarna av finanskrisen och Greklandskrisen (som vi definitivt inte vet om den är över…) Aktiefonder har inte varit någon lysande placering de senaste åren direkt. Räntefonderna däremot har ju gått riktigt bra! Så då ökar vi väl mängden räntefonder i portföljen och drar ned på aktiefonderna, för de verkar ju faktiskt inte ge någon avkastning?

Tänker vi ett steg längre kan vi fundera på framtiden för räntefonder. Lite förenklat kan man säga att en räntefond gynnas när marknadsräntorna sjunker. Och vad tror du är mest sannolikt - att de rekordlåga räntorna gradvis börjar röra sig uppåt eller att de rekordlåga räntorna sjunker ytterligare? Och låter ett decennium med svag börsutveckling som köp- eller säljläge?

Lärdomen vi kan dra från de senaste tio åren är att det är lätt att ha fel om vi låter våra känslor styra för mycket, och sparande ska inte baseras på sannolikheten att man ”prickar rätt” eller inte. Du som väljer en grundfördelning mellan aktie- och räntefonder som du kommer att ha kvar både i uppgång och nedgång, och som kompletterar sparandet med någon Thailand- och Balkanfonder som en liten extra krydda har kommit en lång väg för att undvika framtida sparbesvikelser!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet



Mats|2012-05-16 14:12:14

Bra skrivet. Dock är jag nyfiken på Skandias svar angående inlägget i Bengt-Åkes förra blogg, om senaste reklamen. För jag har nämligen också funderat på den rubriksättningen.
Anmäl



Skandiabanken på...

Flickr

 

 

youtube

 

youtube