Har du fått ett brev av mig?

I dagarna har vi skickat ut ett brev till 125 000 kunder om att vi gjort en totalöversyn av vilka fonder som ska finnas på vår fondplattform. Nu har vi äntligen rott i land projektet och jag kan konstatera att totalt 18 fonder åker ut och 10 nya kommer in, vilket innebär att en fondförmögenhet på totalt 12 miljarder kronor byter hem under första halvåret. Ut åker fonder som inte visat upp tillräcklig avkastning, som är för dyra eller som har snarlik placeringsinriktning. In kommer både väletablerade och nyskapande fonder, generellt sett med lägre avgifter.

En viktig tanke bakom det här arbetet har varit den långsiktiga nyttan för kunderna - därför sänker vi avgifterna. Låga avgifter är ju inget självändamål i sig, vilket känns viktigt att påpeka. Det är trots allt nettoavkastningen som är avgörande för resultatet, men dyrare fonder måste såklart kunna visa upp större potential, och i ärlighetens namn är det inte alla som har levt upp till de kraven i det förflutna.

Fondplattformen kommer fortsätta att erbjuda både våra egna och externa fonder, men de som kvalificerar sig ska skilja sig från övriga alternativ. Vi övervägde alla möjligheter - vi ställde oss till och med frågan om vi skulle göra som vissa av våra konkurrenter och göra om fondutbudet till en sluten plattform med bara våra egna fonder, men det gick snabbt att konstatera att våra kunder förväntar sig mer än så. Samtidigt ska det vara lätt att välja, så vi har tagit bort fonder med överlappande placeringsinriktning och bara behållit de alternativ vi tror kommer prestera bäst inom sin placeringsinriktning över tid.

En viktig del i urvalsprocessen för fonderbjudandet är fondanalysen och efter Skandias separation från Old Mutual kan vi nu låta samma analytikerteam som utvärderar förvaltare för Skandias livportfölj, med 300 miljarder kronor under förvaltning, även göra analysen för det externa fonderbjudandet vilket känns fantastiskt roligt.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Nya fonder i Skandias utbud

Som jag skrivit om tidigare arbetar vi med en översyn av vårt fonderbjudande vilket innebär att vi under våren kommer att byta ut flera fonder, men också komplettera sortimentet med nyheter. Resultatet blir att våra kunder får tillgång till ett utbud som har bättre förutsättningar att ge bra avkastning framöver och i flera fall till ett lägre pris.

Vi vill att det ska vara enkelt att välja fonder. Därför har vi, vid sidan av Skandiabankens öppna fondtorg med närmare 900 fonder, även vår fondplattform med utvärderade fonder. Här erbjuder vi ca 100 fonder, där majoriteten är utvärderade av våra fondanalytiker. Nu utökar vi vårt erbjudande med sex nya fonder som samtliga är noggrant utvalda och analyserade av Skandias fondanalytiker. Det är fonder med inriktning mot USA, Europa, Kina, teknologi och hälsovård. Dessutom kompletteras utbudet med en flexibel räntefond.

I månadens marknadsbrev beskriver vi de nya fonderna, hur förvaltarna investerar och hur de kan passa in i din portfölj. Du hittar också en sammanfattning av konjunkturprognosen som vår chefekonom Heidi Elmér presenterade i förra veckan.

Under de närmaste månaderna kommer vi att byta ut ett antal fonder. Vi återkommer här på bloggen med vilka det är som vi inte tycker håller måttet.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Framtidsspaning för fondåret 2013

Förra året var ett turbulent år – men också ett bra fondår. Som jag skrivit om tidigare har räntefonder gett god avkastning, tack vare att obligationsräntorna har sjunkit. Och även ränteskillnaden mellan företagens obligationer och statsobligationer har minskat. Både obligationsräntorna och ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer befinner sig nu på historiskt låga nivåer och möjligheten till ytterligare nedgångar, som är en av orsakerna till de senaste årens höga avkastning, är liten. Därför tror jag att intresset för både klassiska räntefonder och företagsobligationsfonder kommer att avta under 2013.

Ytterligare en trend som jag tror på under 2013 är att allt fler sparare får upp ögonen för nyare former av blandfonder. Den gamla blandfonden med en förutbestämd andel aktier och räntor har fått konkurrens av fonder med fler tillgångsslag och ökat fokus på risk. Nya blandfonder, där innehaven ska spegla en välbalanserad portfölj, ökade i popularitet under 2012 och var en av de mest populära produkterna. Och i takt med att vi själva får ta allt större ansvar för vår pension, men där majoriteten vill slippa att hålla koll på sitt sparande, fyller dessa fonder en given plats i många portföljer.

En annan sak som vi kan räkna med även under 2013 är att Skandias aktiva sparkunder kommer att vara skickliga på att identifiera vinnare och göra sig av med förlorare. Och att korta räntefonder blir otroligt populära så fort det rasar på världens börser. Det har vi sett bevis på under de senaste åren. Därför tror jag att vi kan räkna med att 2013 års bästa fond, kommer att finnas i många av fondspararnas portföljer.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Så blev fondåret 2012

Då var det inte mycket kvar av 2012 och det kan vara på sin plats att blicka bakåt och se vilka förändringar Skandias sparkunder har gjort i sina portföljer under året.

Även om det har varit ett turbulent år som präglats av politiska utspel kan vi börja med att konstatera att 2012 blev ett bra fondår. Nio av tio fonder i Skandias sortiment gav positiv avkastning och ungefär varannan fond steg mer än 10 procent. Tillväxtmarknadsfonder och företagsobligationsfonder toppade listan över bästa fonder under året, medan hedge-, alternativa fonder och Japanfonder gick sämst. En tydlig trend under året var att Skandias sparkunder prickade vinnarna och sålde förlorarna.

Företagsobligationer in, klassiska räntefonder ut…
På senare år har statsobligationsräntorna sjunkit till rekordlåga nivåer, vilket innebär att möjligheten till framtida avkastning för traditionella räntefonder har minskat, vilket lett till att våra sparkunder har bytt ut den traditionella räntefonden mot företagsobligationsfonder. Det här är en kategori som har gått starkt under året, tack vare att räntorna på företagens obligationer har sjunkit, och det har fondspararna snappat upp. Sett till risknivå ligger företagsobligationsfonder mellan aktier och statsobligationer, vilket verkar locka många sparare.

... och selektivt intresse för tillväxtmarknadsfonder
Som kategori har tillväxtmarknadsfonder gått starkt under 2012. Både smala fonder med inriktning på enskilda länder och bredare tillväxtmarknadsfonder har utvecklats mycket bra. Aberdeen Global Emerging Markets, East Capital Turkiet och Fidelity Thailand, som är årets tre bästa fonder, hamnar även högt upp på listan över mest köpta fonder. Men det finns alternativ som har gått mot strömmen. Särskilt utmärker sig Latinamerika med negativ avkastning. Och BlackRock Latin America var både en av de sämsta och mest sålda fonderna. Det är med andra ord uppenbart att de sparare som är aktiva också är på hugget.

En annan tydlig trend under året har varit att flertalet alternativa fondstrategier har gått dåligt. Framförallt gäller det hedgefonder som har haft ett rekordsvagt 2012. Även råvarufonder, som i stor utsträckning samvarierar med råvarupriserna, har backat på bred front. Och efter fjolårets intresse för dessa fonder, valde spararna att göra sig av med dem under 2012.

Vi är tillbaka nästa år med nya blogginlägg och marknadsbrev från vår egen chefekonom och externa experter, som förhoppningsvis kan ge inspiration till bra placeringar.

God Jul & Gott Nytt År!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Årets kursvinnare populära bland kunderna

I vanlig ordning tog vi en titt på den senaste månadens fondtransaktioner härom dagen. Och jag tycker mig se ett ganska tydligt mönster. Flera kunder har valt att investera i de fonder som toppar listorna inte bara för denna månad utan snarare för helåret. I november var det företagsobligationsfonder, breda tillväxtmarknadsfonder och smala länderfonder med inriktning på Turkiet och Thailand som stod högst upp på köplistan. Och det är just dessa fonder som har gått bäst i år.

Ett liknande mönster tycker jag mig se gällande de fonder som spararna gör sig av med. Tillväxtmarknadsfonder, till exempel, fanns på listan över både mest köpta och mest sålda under månaden. Det har att göra med att vi hittar både årets bästa och sämsta fonder i kategorin. Till exempel har Latinamerikafonder gått dåligt medan smala länderfonder toppar avkastningslistan. Det är med andra ord tydligt att Skandias sparkunder plockar russinen ur kakan

Under månaden åkte Sverigefonder ut ur spararnas portföljer trots att den svenska börsen har gått bra i år. Tittar man närmare kan vi dock konstatera att det är svenska småbolagsfonder som kunderna säljer. De mindre bolagen har inte hängt med i den breda börsuppgången i år, vilket märks i fondernas avkastning. Även hedgefonder har haft ett tufft 2012, vilket gör att spararna byter ut dem ur sina portföljer.

Om några veckor gör vi en djupdykning i vilka förändringar ni som kunder gjort under 2012 samt tittar in i 2013. Håll utkik!

Mest nettoköpta fondkategorier november
Räntefonder
Aktiefonder – Asien
Blandfonder

Mest nettosålda fondkategorier november
Aktiefonder – Sverige
Aktiefonder – Bransch
Aktiefonder – Hedgefonder/ Alt. investeringar

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Vi letar bland världens fonder åt dig

Som jag skrivit om tidigare här och här har vi jobbat med en ny fondstrategi under året och arbetet är nu i full gång! Aktivitetslistan består av närmare 30 initiativ som vi arbetar med just nu - med allt från att Skandia Fonder sänker avgiften på fonder till att vi byter ut fonder i sortimentet.

När jag ser det arbete och de timmar som läggs ned blir jag imponerad över engagemanget. Och detta engagemang görs för att ge er kunder bättre sparprodukter. Jag tänkte därför ge er en inblick i hur arbetet går till.

Ett av våra initiativ är att se över vårt erbjudande av europeiska aktiefonder. Totalt finns det omkring 800 Europafonder att välja emellan. I ett första skede filtrerar vårt team av fondanalytiker bort fonder som är så lika att de är att betrakta som dubbletter och sådana som de anser vara felkategoriserade. Då blir det 600 kvar. Nästa steg är att begränsa vår sökning till fonder som uppfyller våra administrativa krav, t.ex. att de är tillräckligt stora och att ni som kunder kan handla med fonderna dagligen. Då blev det 127 kvar.

Sedan kommer vi till avkastningen. Här kräver vi att förvaltarna har visat sig skickliga på både tre och fem års sikt. Då blir det 50 kvar. Därefter tar vi analysen av avkastningen ett steg längre. Det räcker inte bara med att ha haft hög avkastning. Vi vill se hur förvaltarna har presterat i olika marknadsklimat för att få en uppfattning om ifall de kan göra om det i framtiden. Det är förvisso ingen garanti för framtiden, men säger ändå en hel del om hur de har lyckats tidigare och det brukar kunna vara en indikation på deras skicklighet. Efter den här hårda granskningen är det bara 18 kvar.

Av dessa 18 väljer vi ut de fem som har klarat granskningen bäst och dessa träffar vi på plats och följer upp ännu närmare. Och av dessa fem väljer vi den som vi anser har bäst förutsättningar för att ge hög avkastning i framtiden.

Det är processen bakom de fonder vi erbjuder dig som kund och som har fått ”Link”-gubben som emblem. Vi letar med andra ord bland världens fonder för att hitta den bästa produkten till dig som kund.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

PS. Det är samma process och samma team som väljer ut de fonder som vi erbjuder på fondplattformen som Skandia Liv bygger sina investeringar på.

Mäns och kvinnors sparande

Fondbolagens förening kom med en rapport i förra veckan om mäns och kvinnors sparande. Flera av resultaten tangerar teman vi kommenterat i bloggen tidigare: att män tycks ha en större riskaptit än kvinnor, att fler män än kvinnor väljer att direktäga aktier och att män är mer aktiva i sitt sparande. Vad jag funderade kring när jag läste rapporten var avsnittet om tillvägagångssätt, hur människor gör när de väljer sparform.

Män tycks, i Fondbolagens förenings rapport, gå till väga mer som sinnebilden av den rationelle beslutsfattaren: läser tidningar och tar del av externa aktörers utvärderingar. Kvinnor däremot väljer utifrån rekommendationer från bekanta, fondbolag och banker – alltså i mindre grad en egen utvärdering och i högre grad en tilltro till någon annans rekommendation.

Det här kan man ju fundera över ett tag. Vad beror det här på? En tanke är att koppla resultatet till kunskap. Forskningen har visat på att män och kvinnor kan ungefär lika mycket om sparande och finansiella frågor. Kvinnor tror dock själva att de kan mycket mindre – det finansiella självförtroendet är lägre hos kvinnor än hos män. Intressant nog är det inte själva kunskapsnivån i sig som styr beteendet, utan just det här finansiella självförtroendet. Både informationsinhämtning, aktivitet och attraktionskraften hos direktägda aktier skulle således kunna kopplas till finansiellt självförtroendet – det skulle kunna vara det som är ”motorn” i vårt sparbeteende.

Den vidare frågan är dock vem som gör rätt, är det den som agerar utifrån det som kan betraktas som den rationella aktören och gör en egen utvärdering eller den som tar råd av andra. Vi på Skandia vill möta båda dessa behov och har försökt att jobba på enkelheten, på att göra saker vi vet kan uppfattas som krångliga lite lättare. Genom detta hoppas vi kunna ge mer råg i ryggen för den som känner sig osäker men även ge möjlighet till att ta råd av andra för att ge kunden en bättre överblick över risktagandet.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Lägre fondavgifter!

Som jag skrev för några månader sedan håller vi på med en översyn av vårt fondutbud. Vi ser över både vilka och hur många fonder vi ska erbjuda dig som kund. Men parallellt med det ser Skandia Fonder även över befintliga fonders placeringsinriktning, förvaltningsresultat och avgiftsstruktur. Det här är ett arbete som kommer att pågå ett tag framöver och vi är långt ifrån klara, men redan nu har Skandia Fonder tagit första steget genom att sänka avgiften på två av fonderna – Skandia Idéer för Livet och Skandia Penningmarknadsfond.
 
Avgiften för Skandia Idéer för Livet sänks till 0,50 procent, från tidigare 1,40. Det här är en av de bästa nordiska aktiefonderna på marknaden och detta trots att den skänker 2 procent av fondförmögenheten till stiftelsen Idéer för Livet varje år. Vår tanke med att sänka avgiften på just denna fond är helt enkelt att det ska vara billigt att välja en fond som gör något bra för samhället. Från och med nu kostar fonden ungefär lika mycket som en indexfond, men du får aktiv förvaltning som har visat sig klå index med råge och dessutom skänker du pengar till välgörande ändamål. Win-win-win, helt enkelt!

Den andra fonden är Skandia Penningmarknadsfond där vi drar ned avgiften till 0,40 procent, från tidigare 0,60. Med de rekordlåga räntorna vi har nu sjunker den förväntade avkastningen för räntefonder, och då blir avgiften extra viktig.

Det här är bara början. Vi kommer att återkomma med både nyheter och förändringar för att förbättra vårt utbud till dig som kund. Så fort vi är klara med nästa steg, så återkommer jag här på bloggen.

Avgiftssänkningarna gäller fr.o.m. den 1 oktober. 

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet 

Börssommarens hetaste fonder

Jag satte mig ner i veckan och gick igenom fondstatistiken för juni, juli och augusti och kunde konstatera att sommarbörsen verkligen har bjudit på blandad kompott. Ungefär hälften av fonderna i Skandias sortiment ligger på plus, medan nyhetsflödet bjudit på dystra rubriker. Sommarens favoriter bland våra kunder har varit räntefonder – men till skillnad från när det varit turbulent tidigare är det inte ”vanliga” räntefonder utan företagsobligationsfonder som toppar listan. Kanske inte så konstigt med tanke på att just företagsobligationsfonder har gett avkastning på upp emot 6 procent under de senaste tre månaderna.

Så hur kommer det sig att en räntefond kan gå upp så mycket som 6 procent på tre månader? Jag passade på att fråga vår ränteexpert på kapitalförvaltningen, Hans Forssman, och han ser en tydlig trend där investerare i flera fall minskat ner på traditionella stadsobligationer till följd av den låga räntan och istället letat sig till andra alternativ som till exempel företagsobligationer, dvs. obligationer utställda av företag istället för stater.

Det är med andra ord en klassisk utbud- och efterfrågansituation: många har velat köpa, vilket i sin tur har drivit upp kurserna på företagsobligationsfonder. Så vad innebär det framöver? Tja det är såklart alltid svårt att sia om framtiden och företagsobligationsfonderna kan mycket väl fortsätta upp de närmaste månaderna till följd av fortsatt ökad efterfrågan. Men samtidigt börjar flera investerare höja ett varningens finger efter den senaste tidens uppgång.

Glöm därför inte att företagsobligationsfonder inte är en lågriskinvestering som många traditionellt kategoriserar ”räntefonder” som. Och den historiska avkastningen som drivits på av ökad efterfrågan kan lika gärna vända.

Så om företagsobligationer är det som köpts, vad är det då Skandias sparare har sålt? Precis som i våras är det framförallt aktiefonder med hög risk som spararna har gjort sig av med. Sverige- och tillväxtmarknadsfonder stod för de flesta försäljningarna, där framförallt Ryssland- Indien- Kina- och svenska småbolagsfonder har fått ryka ur portföljerna. Men det finns ett undantag, och det är högriskfonden Turkiet, som dessutom är sommarens stora fondvinnare.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet 

Valutan - molnet på en solig börssommar

De flesta av oss börjar komma tillbaka efter semestern och det är dags att lämna solstolen och dyka ned i arbetsuppgifterna igen. Efter semestern brukar jag alltid roa mig med att gå igenom fondlistorna för att se hur olika fonder klarar av sommarmånaderna. Oavsett om man har följt börsnyheterna eller inte så kan man konstatera att sommarens nyhetsrubriker inte precis har strålat framtidsanda. Snarare är det den eviga skuldkrisen i Sydeuropa, kryddat med lite konjunkturoro som vi har serverats. Men trots det har det faktiskt varit en riktigt bra börssommar. Under juni-juli steg flertalet börser med 5-10 procent, trots nyhetsrubrikerna.

Men när jag tittar i fondlistan möts jag av en annan bild – valutan har spelat stor roll. Personligen har jag spenderat semestern i Sverige och inte behövt ta reda på aktuella växelkurser, men det har varit svårt att undgå att både dollarn och euron har backat rejält på sistone. Och där har vi anledningen till att i alla fall USA- och Europafonder har gått ganska dåligt under sommaren trots att börserna i USA och Europa har gått bra.

När du köper t ex en USA-fond så köper du indirekt aktier på den amerikanska börsen, och transaktionen sker då såklart i dollar. Om den köpta aktien därefter står still i värde, men dollarkursen förändras, så kommer värdet på din USA-fond att påverkas.

När nu dollarkursen har fallit, så har ju värdet på dina amerikanska aktier, som ligger i din USA-fond, sjunkit i värde, räknat i svenska kronor. Och det är just det som har hänt med både dollarn och euron i sommar, vilket har drabbat bl. a. USA- och Europafonder negativt. Och dessa fondkategorier är, tillsammans med Japan- och råvarufonder, även sommarens förlorare (de flesta råvaror och utländska råvarufonder handlas dessutom i dollar).

Det är såklart lite surt när en börsuppgång inte märks i ens fondportfölj, men valutor rör sig ju trots allt både upp och ned, och jag kan räkna upp flertalet tillfällen då dollarn eller euron har stärkts mot kronan och då ökat avkastningen i utländska aktiefonder. Men för dig som sparar i utländska aktiefonder kan det vara en god idé att hålla ett extra öga på valutakurserna, särskilt när det börjar bli dags att sälja eller om du gör kortsiktiga investeringar. Fram till dess är det bästa förmodligen bara att låta dem ha sin gång, tror jag.

I grafen här nedan kan du se hur dollarn och euron har rört sig mot kronan sedan årsskiftet. Röd graf är dollar och blå är euro mot kronan.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Det där valet…

Det poppar upp lite här och där i Almedalen– det allestädes närvarande valet. Att pensionsspara eller inte pensionsspara. Och om – hur? Välja beskrivs allt oftare som något svårt, något avskräckande och nästan läskigt. Ordet ”möjlighet” nämns alltmer sällan tillsammans med finansiella val.

Jo, jag vet att det är sommar och kanske uppehåll på fler ställen än Visby, men vi kan väl blicka tillbaka bara en liten minut. På nittiotalet var det individuella valet högt rankat. Ett brett urval, oändliga valmöjligheter – och saken var biff. Lite eftertankens kranka blekhet kan man väl säga råder så här tjugo år senare: inte löste det stora urvalet alla problem, och inte blev livet en nypolerad målraka bara för att du fick fler fonder att välja mellan.

Jag tyckte Gustav Rentzhog, VD på Söderberg och Partners uttryckte det rätt bra i vår paneldebatt om konsumentmakt: ”Enda sättet att undvika att ta risker är att stänga in sig i ett mörkt rum”. Så är det. Livet innehåller val. Ergo: livet innehåller risker. Alla kommer inte att välja: antingen för att de inte kan, eller inte tycker att det är ett tillräckligt viktigt val eller för att de bara inte vill. Vad som är viktigt är att lagstiftare och sparbranschen ser till att det blir bra även för dem som väljer. Ok ickevalsalternativ – som t.ex. 7:e AP-fonden är grymt viktiga! Det är precis så vi värnar om dem som i just denna fråga är den svagare parten: de med otillräcklig finansiell kunskap.

Jag kan bara tycka att någon borde dra en lans för dem som vill välja. Någon borde säga att det faktiskt är så stora skillnader mellan individer att det inte blir riktigt lika bra om man knökar ned alla i samma skostorlek jämfört om man måttanpassar. Någon borde säga att för dem som vill och kan och orkar skall vi se till att fixa det allra bästa urvalet med bra och prisvärda fonder, och för dem som känner att kunskapen tryter ibland skall vi se till att fixa riktigt, riktigt bra rådgivning och guidning. Vi skall lägga grymma resurser på att få till något riktigt bra av minpension.se, vi skall fixa ännu mer nätbaserade prognosverktyg och ännu fler möjligheter att få information och råd kring sitt sparande. Någon borde faktiskt säga att för dem som väljer att välja, som lägger ned lite tid och energi på att fundera på vad som är bra för just dem skall vi se till att hjälpa på traven så mycket vi bara kan. Som Bengt-Åke sade på samma konsumentmaktseminarium: vi vill få till ett val kunden känner sig trygg med, ett val man känner att man fått tillräcklig information kring – om det sedan visar sig vara rätt eller inte får tiden utvisa.

Så tänkte jag, denna sommartisdag i Visby där sparande och finansiella konsumenter debatterades i snart när varenda gathörn. Vad tycker du?     

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom 

Vad tycker världen om Sveriges sparare?

Inför sommaren varje år anordnas en internationell fondkonferens där flertalet av världens fondbolag, investerare och distributörer samlas för att diskutera utvecklingen inom branschen. De senaste åren har diskussionerna på konferensen kretsat kring nya regelverk och regleringar.  Och det här året var inget undantag.
Men det finns roligare saker att blogga om än regelverk och regleringar, till exempel att stora delar av världens länder är mäkta imponerade av Sveriges finansiella system och svenskens sparande.

På konferensen mötte jag många personer som vittnade om att svenskarnas finansiella situation är ett föredöme.  Till exempel träffade jag en man som drev en privatägd spansk bank. Han berättade hur hans kunder knappt investerade i fonder eller andra finansiella instrument överhuvudtaget. ”De få som sparar köper fastigheter eller Telefonica-aktien” berättade han. Därför har effekterna när en aktie rasat kraftigt eller när vissa fastighetspriser halverats på ett halvår blivit katastrofala för många spanska sparare. Detta har lett till stora diskussioner i Spanien men än är ingen ändring av sparbeteendet bland befolkningen i sikte.

Det andra extremfallet var en VD för ett grekiskt fondbolag som berättade om sin vardag där kunderna inte bara tömt sina bankböcker i rädsla över att bankerna skulle gå omkull - de hade också börjat ta ut sina pensionspengar ur fonder. Detta trots att man som andelsägare i en fond är skyddad vid en eventuell konkurs.

Vi i Norden ses i ett internationellt perspektiv som en föregångsmarknad och som ”early adopters” inom sparande. Vi var tidiga med att spara och tack vare PPM och företagens tjänstepensioner tvingas många att ta aktiva beslut gällande sitt sparande. Det som imponerar på internationella aktörer är svenskens förmåga att investera i fler än en byggsten. För svenskar är det en självklarhet att ha tillgång till många av världens ledande förvaltare och kunna investera i vilka marknader vi vill, oavsett om det gäller aktier eller räntor.

Så även om många av oss sett sitt sparande både gå upp och ner sista året så kan det kanske vara intressant att veta att många ser på vårt finansiella system och vårt tänk kring sparande som ett framgångsexempel.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Alla ägg i samma korg?

Ja, visst var den bra skriven, Jims förra blogg! Jag följer impulsen att säga ”håller med föregående talare”.

Jag skrev en krönika i Skandias senaste marknadsbrev om att göra som proffsen. Investera på ett smart sätt, helt enkelt. Den handlar om att tänka i olika steg - risknivå, intressanta marknader just nu och till sist intressanta fonder just nu - och att söka riskspridning. Det där med riskspridning kan man ju fundera en sväng på. Lägg inte alla ägg i samma korg, osv. Men sätt det i relation till historien och hur vi tar till oss historien. Går vi till det som redan hänt för att hitta svar är riskspridning helt irrelevant. Det är ju bara att ta den fond som gått allra bäst under vald historisk tidsperiod. Ingen risk, alltså inget behov av riskspridning.

Men nej, tänker ni. Så kan man väl inte göra. Nej just det, så kan man absolut inte göra! Historien är, i bästa fall, en bra historia vid brasan en sen oktoberkväll. Som spaningsverktyg in i framtiden är den verkligen urkass. Backspegelstradern – stensäker, helt förvissad om sin egen excellens – är ute på hal is. För betänk, för varje vald tidsperiod bakåt i tiden får du en story. Ta en Sverigefond och titta ett år tillbaka, tre år tillbaka, fem år tillbaka… Tvära kast mellan positiv avkastning och riktiga bottennapp – precis som det kommer att vara i en fond med någorlunda hög risknivå. Därför är den historiska avkastningen bara en spegling av den valda tidsperioden och inte en bra gissning om vad som komma skall, precis som Jim skriver.

Nästa gång du råkar på någon stensäker bekant som orerar om den där toppenfonden som gått som tåget och som är det självklara svaret på alla investeringsproblem, både nutida och kommande - hav Bertrand Russels ord i minnet: ”The whole problem with the world is that fools and fanatics are always so certain of themselves, and wiser people so full of doubts”.        

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom 

Vad betyder det höga oljepriset för ditt sparande?

Ett fat råolja kostar omkring 120 dollar per fat. Om det är högt eller lågt är inte helt enkelt att svara på eftersom oljepriset har åkt bergochdalbana under de senaste fem åren. I maj 2008 toppade oljepriset på 145 dollar per fat och ett halvår senare var priset nere på drygt 30 dollar per fat. De flesta bedömare verkar i alla fall se priset som högt i ett historiskt perspektiv.

Du som kör bil är nog beredd att hålla med – bensinpriset kostar som bekant inte långt ifrån 16 kronor per liter. Nu är ju oljepriset långt ifrån hela sanningen om den dyra bensinen. Punktskatter, moms, valutakurs, marknadsläge (t ex geopolitisk oro), är andra faktorer som påverkar bensinpriset i Sverige, men kopplingen finns absolut där.

Men vad betyder ett högt oljepris egentligen för ditt sparande? 

Om du har Rysslandsfonder har du indirekt märkt av oljeprisets svängningar de senaste åren. Den ryska börsen domineras nämligen av några oljebolagsjättar som i sin tur påverkas väldigt mycket av oljepriset. Samtidigt som oljepriset rusade uppåt under åren fram till mitten på 2008 gick Rysslandsfonder som tåget. När oljebubblan sedan sprack i maj 2008 vände Rysslandsfonderna nedåt och föll som ett stenblock under resten av året i takt med att oljepriset dök. Sedan dess har Rysslandsfonderna återhämtat sig kraftigt och hör till de bästa i världen.

Även den brasilianska börsen är råvarutung, men där är inslaget av metaller och jordbruksråvaror mycket större, varför oljepriset får mindre genomslagskraft.

För de flesta västerländska företag är oljan ofta en insatsvara, dvs. en kostnad. Dessa företags aktier tenderar att påverkas negativt när eller om stigande kostnader för olja märks i resultaträkningarna (eller när tillräckligt många marknadsbedömare räknar med att företagen kommer att påverkas av oljepriserna). Dessa bolag har ju också möjligheten att skicka vidare oljeprishöjningar till konsumenter och på så sätt parera dessa kostnader. Lyckas de med detta behöver inte deras aktiekurser påverkas alls.

Och i USA spelar priset på bensin en viktig roll för den ekonomiska situationen eftersom bensinen är en så pass mycket större del av hushållens budget än i t ex Europa. Högre bensinpris påverkar inflationen och hushållens köpkraft och har ibland en negativ psykologisk effekt som kan påverka hushållens shoppingvilja.

Oljepriset påverkar oss med andra ord både vid bensinpumpen och i vårt sparande. Som du märker kan ditt sparande både gynnas och missgynnas av ett stigande oljepris. Men om  du inte har hela ditt sparkapital i Rysslandsfonder och oljebolagsaktier så är kontentan trots allt att högt eller kraftigt stigande oljepris är dåliga nyheter för ditt sparande på sikt. Den goda nyheten är att världsekonomin verkar klara nuvarande prisnivåer ganska bra, vilket märks genom att börserna har stigit under de senaste månaderna, trots det höga priset.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

PS. Missa inte det rykande färska marknadsbrevet för april som du alltid hittar här till höger i bloggen.

Över 800 fonder - hjälp oss!

Läste en artikel i DN nyligen om missnöje och kritik mot PPM. Det handlar bland annat om att det skulle vara för många fonder att välja bland för spararna. Och flera röster har höjts kring antalet valbara fonder i PPM.

Idag finns det nästan 800 fonder att välja mellan för pensionsspararna i PPM. Det är lite färre än vad vi erbjuder i vårt öppna fondtorg. Vi ser för närvarande över vårt utbud av fonder och ställer oss själva frågan: Vad är optimalt och framförallt hur hjälper vi er kunder på bäst sätt?

Motsatsen till detta resonemang kommer från Gustav Rentzhog, vd på Söderberg & Partners som absolut inte vill minska antalet fonder i PPM utan snarare öka antalet men samtidigt möjliggöra för rådgivning. Han gjorde en intressant jämförelse. ”Ingen skulle drömma om att skicka ut FASS-katalogen med en beskrivning av alla läkemedel till svenska folket och sedan uppmana dem att själva välja läkemedel. Men precis så har vi gjort med PPM-systemet.” Gustavs poäng är att spararna kan behöva hjälp med är just urvalet av fonder.

I vårt eget fall kan vi konstatera att alla fonder naturligtvis inte är lika populära. Till exempel ligger 70 % av kapitalet i endast 50 fonder av totalt 842. Och en hel del fonder har inte en endaste krona!

Min filosofi är generellt att det är bra med valmöjlighet men att majoriteten av spararna vill ha hjälp. För några år sedan deltog Skandia i en upphandling och jag lyfte vid det fallet upp att vi har gjort det enkelt i vårt utvärderade utbud. Våra fondanalytiker träffar förvaltarna, gör en första gallring och väljer ut ett 70-tal fonder (istället för 3 500). Kommentaren jag fick – ni har för många, ge mig den jag ska ha så är jag nöjd sen. Vi utvecklade då Skalafamiljen. Fem blandfonder som investerar i aktier, räntor och alternativa investeringar men med olika risknivåer.

Sammanfattningsvis kan man nog konstatera att valmöjlighet är bra. När en fond stiger kraftigt vill vi ha möjlighet att investera i den. Däremot måste det vägas mot administrationskostnaden. Denna stiger ofrånkomligen om vi har många fonder. Men viktigast av allt i denna diskussion är rådgivningen och spararens strategiska allokering, dvs. fördelning mellan aktier och räntor.

Jag skulle uppskatta dina synpunkter i den här frågan. Hur ser du på valmöjligheter när det kommer till fonder? Är det bättre eller sämre att ha tillgång till 800 fonder än, säg, 300? Och vilken vägledning vill du ha?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Nu har värdepapperssidorna flyttat in på nya banken

Nu har värdepapperssidorna äntligen blivit en del av Skandiabankens nya internetplattform. Efterlängtat, både av er och av oss!

Vad är det som är nytt? Fliken Aktier & fonder har fått ett helt nytt utseende och anpassats till resten av internetbanken. Det innebär att sidorna blivit mer lättnavigerade och enklare att hantera för er som har fonder, aktier och depåer hos oss. Det stora jobbet ligger bakom kulisserna och kommer innebära att vi rent tekniskt blir så snabbfotade som vi vill och ska vara, till exempel kan vi fortsätta att utveckla vårt utbud av mobila tjänster. Och arbetet är långt ifrån över - nu fortsätter vi att utveckla och förbättra våra tjänster för att göra dem ännu bättre.

Fokus framåt ligger på det ingen bank lyckats med fullt ut än: att använda den information vi har på ett smart sätt. Som kunder vill vi få bättre koll på vår privatekonomi – men utan att behöva ägna en massa tid och energi åt det. Framtidens bank ger koll på läget utan att du behöver ägna onödig tid åt siffror eller vardagskrångel. Det kan vara allt från att slippa skriva under fysiska blanketter och kontrakt eftersom det finns elektronisk legitimation till att få en hushållsbudget automatiskt skräddarsydd efter sin egen ekonomi, gärna tillsammans med råd om hur den kan förbättras.

Vad vill ni se i framtidens bank?

Hilsen
Øyvind

Stark start på året

Min vana trogen tog jag en titt i fondlistan imorse. Det roliga med kurslistor att det är lite som vid årsskiftet när man pratar om det nya året och nyårslöften. Man kan vända blad och starta om på nytt... Och efter förra årets sega utveckling för flertalet fonder tycker jag att det är på sin plats att starta året med lite positiva siffror. Faktum är att det nya året har startat bra. Riktigt bra faktiskt. Åtminstone om man blickar österut.

För tillväxtmarknadsfonderna har startat året med en kraftfull acceleration. BlackRock India upp 11,7 procent och Skandia BRIC upp 10,2 procent – på 2,5 veckor. Det var de två bästa så långt, men de flesta tillväxtmarknadsfonderna har dragit ifrån rejält och ligger på 6-8 procent plus.

Det är inte illa, man brukar säga att en årsavkastning långsiktigt på börsen bör ligga runt 6-8 procent baserat på räntan samt den risk man tar för att investera i aktier. Det är dock sällan det slutgiltiga utfallet blir 6-8 procent. Vi är snarare vana vid minus 40 procent eller plus 40 procent. Eller åtminstone 20 procent upp eller ned. Men slår man ut det över en längre tid och tittar på genomsnittet så är det där det har tenderat att hamna - plus 6-8 procent per år. Sista 10 åren har dock varit en besvikelse och många har ställt sig frågande till aktiemarknaden långsiktigt. Men som sagt hittills i år har alltså vissa fonder presterat det på drygt två veckor. Kul!

Lågriskfondera har naturligtvis inte gått lika starkt och USA-, Europa- och Sverigefonder hamnar i de flesta fall kring 3-5 procent. Men även det är en sensationellt bra siffra på 2,5 vecka.

Det enda vi vet om resten av året är att det är långt kvar och att den slutliga avkastningen knappast kommer att vara 6-8 procent…

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Årets vinnare, nästa års förlorare?

Jag tittade igenom fondlistan idag. Den genomsnittliga avkastningen så här långt låg på minus 11 procent. Inget vidare börsår med andra ord! De fem bästa fonderna var fyra räntefonder och en hedgefond. Allra bäst har kapitalmarknadsfonden  gått - en lång räntefond.

Anledningen till uppgången i kapitalmarknadsfonden beror på att de långa räntorna (dvs. räntan på obligationer med lång löptid) har sjunkit till rekordlåga nivåer i eurokrisens spår. En lång räntefond stiger nämligen när räntan på obligationer sjunker. Att räntorna skulle sjunka så mycket som de har gjort var det nog få som räknade med innan sommaren. Men nu har det skett och det har lyft avkastningen i räntefonderna vilket är bra ett dåligt börsår som detta.

Men den andra sidan av myntet är att eftersom räntorna är rekordlåga så kan de inte sjunka mycket mer och det mest sannolika är att vi har stigande räntor de närmaste åren. Det gör att det blir svårt för räntefonderna att ge hög avkastning framöver.

Kanske kommer därför årets vinnare att vara nästa års förlorare? Och tittar vi tillbaka på förra året var det faktiskt likadant. I fjol var det tillväxtmarknadsfonder och Sverigefonder som toppade avkastningslistorna. Idag hittar vi dem i bottenskicket.

Att köpa förra årets vinnare är därför sällan rätt recept för bra avkastning. Vill du inte vara aktiv i ditt sparande är därför en sammansatt portfölj med olika tillgångar det bästa – ja, jag tjatar om det men det är över tid det som är bäst. Vill du däremot vara aktiv gäller det att hålla koll på vad som händer och försöka tajma marknaden. Men återigen, förra årets vinnare brukar inte vara en framgångssaga.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Raset påverkar ditt sparande

Raset fortsatte i onsdags och i går var det återigen mycket skakigt. Osäkerheten fortsätter med andra ord, och jag tänker inte spekulera i hur det går på måndag. De flesta av Skandias kunder har sina placeringar i traditionell livförvaltning, fonder eller strukturerade produkter. De som berörs mest av den nuvarande turbulensen är fondspararna. Därför tänkte jag skriva några rader om olika fondtyper.

Fonder brukar delas in i tre olika grupper; aktiefonder, räntefonder och alternativa investeringsfonder.

Att äga aktiefonder är som att äga ett gäng aktier. Mängden aktiefonder i din portfölj är det som kommer att avgöra risken i ditt sparande. Tycker du att det har svängt obehagligt mycket de senaste veckorna är det i första hand just aktiefonderna du bör se över om du har för mycket av. Kom bara ihåg att nu när det har sjunkit väldigt mycket är det lätt att ta förhastade beslut och göra sig av med allt som sjunker. Men nu är inte nödvändigtvis det bästa tillfället.

Räntefonder består av obligationer och har i de flesta fall låg risk. Den generella regeln att komma ihåg är att när räntorna går ned, så stiger avkastningen i räntefonder (eftersom sjunkande räntor är samma sak som stigande obligationspriser.) Eftersom räntefonder är ett tryggare placeringsalternativ än aktiefonder samt att marknadsräntor många gånger sjunker i perioder av ekonomisk oro är räntefonder ofta populära alternativ vid skakiga perioder.

Den tredje kategorin, alternativa investeringsfonder, bör man inte glömma bort. Dessa kan ses som komplement till både aktie- och räntefonder. Exempel på sådana fonder är råvarufonder, valutafonder och hedgefonder. Fördelen med dessa är att de inte följer utvecklingen på vare sig aktie- eller räntemarknaden. Man brukar säga att de lever sitt eget liv. Det är just detta som är den främsta anledningen att investera i dem.

De flesta sparare bör ha en viss del av alla fondkategorierna i sitt sparande, tycker jag, En blandning av olika fondtyper sprider risker och är det optimala, framförallt på lång sikt.

Men frågan som du kanske ställer dig är hur man vet vad som är en bra mix? Det generella svaret är att mixen bestäms beroende på hur långsiktig du är och hur din inställning till risk ser ut. I början av förra året lanserade Skandia en fondfamilj vid namn Skala. Den bygger på detta tänk. Skala har varit en succé bland våra kunder och i nästa inlägg berättar jag mer om det hur fungerar.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Vem vill investera i luftbolag?

I förra veckan var jag på en internationell konferens för fondbranschen. Jag såg ett tydligt tema på konferensen: nya regelverk för fondbranschen. Fondbolagen har fått ännu fler krav från Finansinspektionen i respektive land på att följa nya regelverk och uppdatera instruktioner. Och nu börjar fondbolagen sparka bakut. En fondbolags-VD som jag pratade med sa att hon inte gjort något annat än att sätta upp kommittéer och instruktioner för att anpassa bolaget under det senaste ett och ett halvt året.

Häromdagen träffade jag en säljchef på ett av världens största fondbolag. Han berättade om sitt första säljjobb. Han var då anställd på en mindre firma och de hade dåtidens absolut bästa Europafond som folk stod i kö för att investera i. Problemet var bara att investeringarna var påhittade... Fondförvaltaren hittade på fiktiva bolag och han hade en mäklare i Oslo som hjälpte honom att sätta pris på innehaven. I början var detta en liten del av fonden, men i slutet uppgick bluffinnehaven till 50 % av fondens värde. Till slut uppdagades det hela och värdet på fonden sjönk med 80 procent på 2 dagar. Madoff och Barings är fler exempel.

Jag tycker att den satsning på regelverk som vi ser nu i grunden är bra. Reglerna sätts upp för att skydda dig som slutkund och om du investerar i en fond ska du känna dig säker på att dina investeringar sköts på rätt sätt och att dina pengar inte används till annat än sitt syfte, dvs. att generera avkastning.

För oss i Sverige känns det här som en självklarhet. Våra fondbolag sköts efter tydliga regler och Finansinspektionens platsbesök säkerställer att fondbolagen följer de regler som finns.

Det viktigaste är att fonderna sköts så att vi som andelsägare kan känna oss trygga med våra investeringar och att vi vet att förvaltarna gör allt för att uppnå bästa avkastningen. Det är ju faktiskt därför vi väljer att anlita en fondförvaltare och investera i deras fonder.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Varför går Sverige dåligt när det går bra?

Jag tog en titt på fondlistan för den senaste månaden och kunde konstatera att Sverigefonder är överlägset sämst. Det kan ju tyckas lite märkligt med tanke på att det går riktigt bra för Sverige just nu (det har varit tillväxtmarknadsklass på tillväxtsiffrorna de senaste kvartalen).

Det finns olika faktorer som spökar just nu men den tydligaste är oron kring den grekiska ekonomin.
 
Hur kommer det sig då att Greklands problem drabbar vår börs på det här sättet? Ta följande exempel: franska och tyska banker äger massor av grekiska obligationer. Om Grekland skulle tvingas ställa in sina betalningar skulle dessa banker få det tufft. Vissa skulle kanske hotas av konkurs och staterna skulle behöva gripa in. Kreditgivningen skulle hotas, tyska och franska konsumenter skulle kunna få det besvärligare och eftersom Tyskland är Sveriges största exportmarknad skulle det oundvikligen drabba oss.

Det är ett exempel på varför vår börs sjunker när Grekland har det tufft. Men framförallt handlar det om en sak: osäkerhet. Ni som läste mitt förra inlägg kommer säkert ihåg att jag skrev om all osäkerhet som finns, och Grekland utgör det största osäkerhetsmomentet just nu. Vi vet helt enkelt inte vad som skulle kunna hända om politikerna vägrade Grekland mer pengar och landet skulle ställa in sina betalningar. Men aktiemarknaden vill inte ta risken, därför tar man det säkra före det osäkra och säljer = börsen sjunker.
 
Kom ihåg hur Lehman Brothers kollaps slog ned som en sten i vattnet och ringarna spred sig ända bort till lilla Sverige… Då var det en bank som gick omkull, nu pratar vi om ett helt land.

Men allt är inte nattsvart. Sveriges ekonomi och svenska bolag fortsätter att växa och många andra tillväxtfaktorer är fortfarande starka. Resonemanget ovan handlar om varför börsen sjunkit - inte att den nödvändigtvis kommer att falla. De närmaste dagarnas utveckling i Grekland är avgörande för hur börserna kommer att utvecklas framöver.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet
 

Dags att åka till USA?

I förra veckan dippade dollarn ner under 6 kronor. Nu har den stigit igen och kostar i skrivande stund 6,30 kronor. Det har varit kraftiga svängar upp och ned de senaste åren. För ungefär tre år sedan kostade den strax under 6 kronor, för ett och ett halvt år sedan låg den över 9 kronor. Och så nu tillbaka till drygt 6 kronor. En riktig bergochdalbana med andra ord.

För det mesta går det att förklara valutarörelser i efterhand. Men att göra motsatsen – förutspå valutarörelser är desto bökigare (annars skulle varenda kotte tjäna pengar på valutahandel).

Men när dollarn kostar omkring eller under 6 kronor brukar den betraktas som ”billig” av många bedömare. Om dollarn håller sig något sånär inom tidigare intervaller mot kronan är det kanske mer troligt att dollarn blir dyrare (dvs. stiger i värde).

Så vad innebär det här? Tja, om man funderar på att semestra i USA, köpa amerikansk elektronik eller kanske privatimportera en amerikansk daycruiser till sommaren är det förmodligen ett bra tillfälle nu.

Investeringar då? Som bekant är en investering i en USA-fond (oavsett om fonden investerar i aktier eller i räntor) i praktiken en dollarinvestering. I två år har vi sett amerikanska börsen och råvaror stiga men inte sett samma uppgång i våra fonder på grund av valutaeffekten.

Kom ihåg att för en svensk sparare bestäms avkastningen i USA-fonder av både utvecklingen på den amerikanska börsen och valutakursrörelser. Det innebär alltså att om dollarn går från 6 kronor till 9 kronor, så ökar värdet på en USA-fond med 50 % förutsatt att den amerikanska börsen stod still under perioden!

Om man anser att dollarn är billig och dessutom tror på den amerikanska börsen är det förmodligen ett bra läge att köpa USA-fonder nu.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Börsen kommer att stiga i år!

 ... åtminstone om man ska tro fem av Sveriges ledande förvaltare. Vi tyckte att det kunde vara passande att bjuda in några toppförvaltare och tanka av dem lite åsikter på allt som händer. Och det har vi gjort, och vi filmade det dessutom.

Här hittar du videon till Skandias börspanel där fem av Sveriges främsta förvaltare diskuterar omvärlden, börsen, Japan, olja, bostadspriser, räntan och annat intressant.  
 
Dessutom ger de sina bästa aktietips och tipsar också om vilka aktier man inte ska köpa. De är inte eniga om allt, men en sak har de gemensamt: 2011 kommer börsen att stiga.
 
Ta chansen att lära känna förvaltarna på Skandias fondplattform. Men ge oss gärna en kommentar på hur du tyckte paneldebatten var. Är filmen ett bra sätt att få den här typen av information på?
  
Och om du vill gräva ännu djupare inom börs och sparande kan du bläddra i vårt färska marknadsbrev!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Oro påverkar fondbyten

Jordbävning i Japan, oro i Mellanöstern och skakiga börser - mars var minst sagt en turbulent månad. Det märks på våra sparkunders fondtransaktioner.  För andra månaden i rad var det flykt från aktiefonder med hög risk. I första hand är det tillväxtmarknadsfonder som säljs. Samma mönster gäller för professionella investerare.

På köpsidan då? Ja, som så ofta när det stormar i vår omvärld väljer spararna att ta skydd i räntefonder. Den mest köpta fonden var Skandia Realräntefond. När jag skriver "ta skydd" menar jag att räntefonder är bland de tryggaste sparformerna på marknaden. Så med andra ord så säljer man risk och köper trygghet.

Det här är i och för sig inte något nytt. Förra året såg vi tydligt att när det var oroligt i Thailand och Grekland, eller annan oro på marknaden, var spararna snabba på att byta ut aktiefonder mot räntefonder.

En sak som jag tycker är intressant den här gången är att det inte är Japanfonder och Mellanösternfonder som säljs i första hand, utan Asien-, Ryssland-, och Latinamerikafonder. Katastrofen i Japan verkar alltså inte ha skrämt bort spararna. Istället kanske många ser det som ett tillfälle att hoppa in? I vilket fall är det små volymer det handlar om i fallet Japan.

Det man ska komma ihåg är att majoriteten av våra sparkunder är passiva. De flesta väljer att sitta still i båten. Men de aktiva spararna är snabba på att flytta sitt kapital när det händer saker på marknaden. Jag tycker att det visar på att det finns en stor vakenhet bland svenska fondsparare.

Har du gjort några fondbyten i mars?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Mer om fondhandeln:
DN DI Privata affärer
 

Dags att satsa på Japan?

Stormigt på marknaderna

Ville bara tipsa om månadens marknadsbrev (som du alltid hittar här till höger). Vi har samlat intressanta artiklar där några av de vassaste ekonomihjärnorna skriver om aktuella händelser. Läs till exempel om konjunkturläget, oron i Mellanöstern, spännande fonder, djupdykning på USA-börsen och mycket mer. 

Marknadsbrevet för mars

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Aktivt sparande - bra eller dåligt?

Aktivitet hos sparare har varit på tapeten länge. Hur beter sig individer när de fattar finansiella beslut, hur ofta byter de fonder och vilka för- och nackdelar kan detta beteende få?  I förra veckan presenterades en ny undersökning av fondsparares aktivitet, gjord på svenska data av bl.a. Magnus Dahlquist på SIFR.

Vi börjar från början. Många sparare är inaktiva, dvs väljer en fond (eller bara följer icke-valsalternativet) och gör sedan aldrig avsteg från den linjen. Man kan spekulera i vilka konsekvenser den här passiviteten kan få. Är det så att om spararen inte engagerar sig överhuvudtaget försvinner en av de stora fördelarna med att kunna välja: möjligheten att kunna rigga sin portfölj efter ålder, riskaptit, förmögenhet, intresse... Kostnaden för detta är svår att uppskatta. Vad är kostnaden för att en person under lång tid haft för låg risk i sina placeringar? Begreppet "för låg risk" är ju kopplat till just den här personens riskaptit - och hur mäter man den på ett exakt och tillförlitligt sätt?

Förutom kostnaden att inte hitta rätt långsiktig risknivå i portföljen finns även andra kostnader förknippade med låg aktivitet. Passivitet kan å ena sidan leda till att spararen missar kortsiktiga trender; inte är investerad i Asien när den regionen drar, inte har något placerat i bankaktier när de visade sig vara attraktiva osv. Å andra sidan ska man komma ihåg att det kostar att vara aktiv. Det kan kosta i form av transaktionskostnader, dvs köp- och säljavgifter. Tidigare studier (se t.ex. Barber och Odean i en studie från 2000) har visat att för den genomsnittlige aktören är hög aktivitet ofta förknippat med höga kostnader: få vanliga sparare har lyckats få en meravkastning som överstiger merkostnaderna.

En helt ny artikel presenterar andra slutsatser. För svenska investerare har Magnus Dahlquist och José Vicente Martinez nu visat att aktivitet lönar sig. De har tittat på fondsparare i PPM-systemet respektive "vanliga" fondsparare och sett hur stor aktivitet det finns bland dessa grupper. Båda typerna av sparare har visat sig påverkas av historiska avkastningar. Detta sker ofta på så sätt att flöden styrs mot historiska vinnare - en strategi som enligt artikelförfattaren varit en lönsam strategi under den aktuella tidsperioden (premiepensionssystemets start 2000 till juli 2008). Vad författarna funnit är att PPM-sparare responderat i mindre grad än vanliga sparare, dvs varit mindre aktiva i att hitta historiska vinnare - och att denna inaktivitet resulterat i lägre avkastning.

Min reflektion avseende studien är att är sambanden mellan aktivitet, placeringsstrategier och avkastning inte alltid är helt entydiga. T.ex. bygger resultaten i den nyligen presenterade studien på att det alltid är lönsamt att investera i historiska vinnare - något som var fallet 2000-2008.  Det är inte självklart att detta kommer att gälla framöver. Under vissa tidigare tidsperioder har det omvända förhållandet varit rådande, dvs det har lönat sig att satsa på historiska förlorare och hoppas på en omvärdering av dessa. En strategi där man letar historiska vinnare, en s.k. momentumstrategi – är under dessa tidsperioder en mycket dålig strategi.

Vad jag tycker är intressant i studien – och som kan vara värt att reflektera över även som småsparare – är den koncentration till riktigt dåligt avkastande fonder författarna hittade. Med Roburs Contura som exempel visar man att aktiva pengar söker sig bort från den typen av distinkta förlorare (åren 00-03 gav en avkastning om -70% för Contura medan Premiesparfonden avkastade -30%) medan de passiva spararna blir kvar. Visst, detta resonemang bygger naturligtvis också på att momentuminvesteraren lyckas bättre än spararen som letar historiska förlorare. Men fundera en smula över implikationerna för dig som sparare. Även om du inte har en egen strategi över hur vinnare och förlorare sorteras ut bland fondalternativen kan det betala sig bra att bara hålla koll på de fonder du faktiskt valt, och försöka rensa portföljen från fonder som sticker ut rejält – i negativ bemärkelse.

Så vad tror jag om aktivitet? Är det bra eller dåligt? Jag tror att väldigt få människor har kapacitet att hitta vinnare eller förlorare på kort sikt. Jag skulle tippa på att transaktionskostnaderna vida kommer att överstiga meravkastningen för riktigt aktiva småsparare. Därmed inte sagt att man inte ska vara aktiv. Som jag påpekade ovan: val kan ses som krångliga och svåra men lik förbaskat är de oerhört viktiga när det gäller möjligheterna att anpassa en sparportfölj efter just dina förhållanden. Händer något med dina förutsättningar: stor förändring i sparkapital eller bara det faktum att du blir äldre för vart år – ja, då skall detta avspeglas i ditt sparande! Den typen av långsiktig aktivitet vill jag se mycket mer av!

Vad tror du? Lönar sig aktivitet? Hur funderar du när du ser över fonderna i din portfölj?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Dags igen för pensionsbeskedet

Så var det dags igen för pensionsbeskedet. Det orange kuvertet, ni vet. I början av februari till mitten av mars får pensionssparare i olika delar av Sverige uppgifter om hur stort deras statliga pensionskapital är, och hur mycket de kan tänkas få ut i allmän pension den dagen de slutar jobba.

Ta ett par minuter och ögna igenom kuvertet. Kan låta som en enkel grej, men faktum är att flertalet svenskar lägger det orange kuvertet ovanpå kylskåpet eller i tidningssamlaren. Jag vet, för jag har under flera år intervjuat personer om just deras sparvanor och hur de samlar information inför sparbeslut.

Börja med att öppna kuvertet. Du hittar rätt mycket matnyttigt där! Pensionskapitalet till exempel – det vill säga hur mycket du sparat ihop hittills genom avsättningar till den allmänna pensionen. Av din pensionsgrundande inkomst avsätts varje år 18,5% till den allmänna pensionen – 16% till inkomstpensionssystemet (dvs i princip till att betala ut pensioner till det nuvarande pensionärskollektivet) och 2,5% till premiepensionssystemet. De 2,5 procenten bestämmer du själv över!

Du kan välja fonder efter eget huvud eller låta Premiesparfonden investera åt dig. Tänkvärt är att det blir rätt stora belopp för de som varit med i systemet ett tag. Den delen du själv kommer åt, dvs premiepensionen, uppgår för den genomsnittlige svensken till dryga 85.000 kronor.

Något annat att reflektera en smula över är de prognoser som finns med i det orange kuvertet. Prognoserna beskriver vad som händer med din månatliga allmänna pension om du väljer att gå i pension vid 61, 65 eller 70. Tidigare pensionering ger lägre pension och vice versa.

Vad prognosen inte beskriver är att det finns en osäkerhet kring de givna värdena. Osäkerheten beror dels på vad som händer med dig som individ. Blir du arbetslös eller väljer du att ta ett sabbatsår kommer din livsinkomst att sjunka och den framtida pensionen likaså. Osäkerheten beror vidare på hur det går för dina fonder. Ett rejält värdetapp för de fonder som förvaltar din premiepension och den framtida pensionen sjunker. Båda dessa osäkerhetsfaktorer är avhängiga dig och de val du gör. Förutom dessa kommer en viss del av osäkerheten från faktorer du inte kan påverka. Löneutvecklingen i den svenska ekonomin, t.ex.

Jag tycker det här är viktigt att ha med sig vid läsningen av det orange kuvertet. Det är prognoser det handlar om, och som alltid med prognoser och förutskickelser finns det en osäkerhet förknippad med det framtida värdet. En osäkerhet som kan ge både bättre och sämre utfall.

Hur osäkra prognoserna än är kan de i alla fall tjäna till att ge dig en bild, en känsla för hur stor din pension kan tänkas bli i framtiden. Se det orange kuvertet som Pensionsmyndighetens bästa gissning just nu. Efter att intervjuat närmare tusen individer om vad de tror om sin framtida pension är jag rätt övertygad om att många kan få en rejäl tankeställare av den där bästa gissningen. Tyvärr lär de allra flesta bli besvikna. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 

Barnsparande

Att spara till barn blir allt viktigare. I vissa avseenden innebär barnsparande andra saker att tänka på än för vanligt sparande: sparform och tidshorisont är annorlunda, kanske skall kontot vara i förälderns namn, kanske skall det framtida användandet av pengarna vara begränsat. Hans Bolander hade en bra artikel i DI för ett tag sedan som handlade om just vad man bör tänka på vid sparande till barn.                                                                                                                                    

För visst är det väl så att man måste spara till barn, eller? Vid första bostadsköpet behövs kontantinsats och var ska tjugoåringen få de pengarna ifrån? Å andra sidan pratar man om curlande  och vad som händer med en generation som får allt serverat?

Jag funderar också kring det låga engagemang många unga människor har när det gäller sparande. Säg nu att man som förälder lyckas få till det där sparandet; man kanske till exempel sparar barnbidraget. Hur ska pengarna då investeras? Lång sikt, säger alla unisont. Mycket risk. Det skall vara tillväxtmarknader och Asien och Bric och allt vad det nu heter.

Ja, det är ju långt kvar tills pengarna ska konsumeras och det ska vara hög risk och mycket tillväxtmarknad. Men… funderar på om man inte skulle kunna slå två flugor i en smäll med sitt barnsparande. Fundera på om inte en eller ett par enskilda aktier, med en enskild story och enskilda kunder faktiskt kan öka intresset för sparandet. Eller om en enskild länderfond – en Vietnamfond eller Indonesienfond – inte är mer fantasitriggande och intresseskapande för en ung människa än en global aktiefond. Genom att vara tydlig med vad man sparar i, och att det är enkelt att följa, så kanske man dessutom ökar intresset för sparandet hos sina barn.

Jag säger kanske emot mig själv. Enkelhet och smidighet för att slippa vara aktiv säger vi ju allt som oftast. Skala-fonderna står för precis det tänket: bra riskspridning på ett enkelt sätt. Det här med enskilda aktier och enskilda länderfonder… hmm, hur tänkte hon nu? Tja, kanske det bara är så att jag blir mörkrädd när jag inser att de allra, allra flesta unga tycker att sparande är förbaskat trist. En blandning: 50% Skala 5:5 och 50% bestående av två utvalda länderfonder och fem svenska aktier. Vad tror ni om det? Hur tänker du i ditt barnsparande?
 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Kronan och dollarn

Tidigare i veckan skrev Fredrik på sin blogg om att svenska kronan har försvagats under året. För semestrande svenskar är kronförsvagningen negativ eftersom våra pengar blir mindre värda i utlandet, men för svenskar med USA-fonder i portföljen är det desto bättre.

I genomsnitt har USA-fonderna i Skandias sortiment gått upp omkring 8-9 procent hittills i år (jag tittade i onsdags). Samtidigt har det amerikanska S&P 500-indexet gått ned 1,5 procent. Förklaringen är försvagningen av den svenska kronan. 

En USA-fond är faktiskt en dollartillgång. När du köper andelar i en USA-fond så växlas dina pengar till amerikanska dollar och dessa investeras i amerikanska företag. Om värdet på dollarn ökar, så ökar värdet på din USA-fond i svenska kronor.

När det stormar på finansmarknaderna brukar investerare sälja svenska kronor och köpa amerikanska dollar. Följden blir att dollarn stärks mot kronan och våra USA-fonder blir mer värda, vilket blir lite av en "stötdämpare" för svenska sparare. Ganska skönt att det fungerar så, eller hur?

Avkastningen i en USA-fond kan alltså påverkas lika mycket av dollarkursen som av utvecklingen på de amerikanska börserna, men det tror inte jag att många tänker på.

Tänker du på valutans betydelse när du handlar fonder?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Snabb reaktionsförmåga bland fondspararna

Ibland hävdas det att småsparare är sena på att reagera på händelser på börsen. Oftast, menas det, vaknar privatsparare till först när det är för sent. Ett exempel är IT-bubblan runt millennieskiftet, där det sägs att många småsparare gick in på börsen i slutet av uppgången och sedan satt kvar alldeles för länge. 

Nog stämmer säkert detta i många fall. Men det finns färska exempel på när spararna är ypperligt snabba på att reagera på en händelse - det senaste året och den senaste månaden, till exempel.

Jag skrev i bloggen för några veckor sedan att Skandias sparkunder har koll på börsen. När börsen vände upp i mars i fjol var spararna snabba på att köpa fonder med hög avkastning och sälja dem med låg avkastning. Och de reagerade snabbt, snabbare än jag...

Den senaste månaden har vi återigen sett exempel på snabb reaktionsförmåga bland våra sparkunder. I april var Europafonder den mest nettosålda fondkategorin bland Skandias sparkunder. Min tolkning är att spararna reagerar på krisen i Grekland och minskar sitt innehav av Europafonder. I denna kategori ser vi oftast inte särskilt stor aktivitet, så att Europafonder seglar upp som mest nettosåld under den senaste månaden torde tyda på att spararna har reagerat på nyhetsrapporteringen om den grekiska ekonomins svårigheter.

Spararna har även reagerat på den politiska oron i Thailand. Den näst mest sålda fonden i april var en Thailandfond. När media rapporterar om den tilltagande politiska oron i vårt kanske mest populära semesterland, så säljer spararna sina Thailandfonder, snabbt dessutom.

Jag tycker att det är imponerande att se hur snabbt Skandias sparkunder reagerar. Nu är det förvisso långt ifrån alla sparare som är aktiva. Men de som sitter stilla i båten år efter år behöver ju inte vara de som drar det kortaste strået. De aktier och fonder som sjönk mest 2008 var ju i de flesta fall de som steg mest 2009....

Hur resonerar du? Reagerar du på händelser som kan påverka dina fonder eller har du is i magen?  

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Laget utgörs av spelarna

Inget lag är bättre än sina spelare. När fotbollsjournalister och expertkommentatorer pratar om vilket fotbollslag som har bäst chans att vinna ligan är det till stor del lagets spelare som leder fram till bedömningen.

På samma sätt försöker jag se på fonder. Ingen fond är bättre än sin eller sina förvaltare. När en förvaltare slutar att förvalta en fond, så är det ju i praktiken en helt ny fond, även om namnet är detsamma. Med andra ord, historisk avkastning spelar i detta lägen ingen roll.

I förra veckan meddelade större delen av förvaltarteamet bakom fonden Catella Hedge att de ska sluta på fondbolaget, länk:
http://www.affarsvarlden.se/hem/silly_season/article764092.ece. Catella Hedge ingår i Skandias utvärderade sortiment och är 4P-klassad. Att så stor del av teamet försvinner ser vi som mycket alarmerande och Skandia träffade Catella ett flertal gånger under förra veckan.

Catella Hedge har haft en strålande utveckling de senaste åren. Men nu när större delen av förvaltningsteamet lämnar fonden kommer det att bli en oprövad laguppställning.

Vi vill inom kort se att det nya förvaltarteamet har samma förutsättningar för framgångsrik förvaltning som det tidigare hade. Vi följer med andra ord utvecklingen noga och kommer att göra en ny analys på fonden utifrån de nya förutsättningarna inom mycket kort. Om den nya strukturen kring Catella Hedge inte uppfyller kriterierna för 4P, kommer fonden att bytas ut.

Håller du koll på vilka personer som förvaltar dina fonder? Tycker du att det spelar stor roll vilka namnen bakom en fond är?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef Skandias investeringserbjudande

Ps. Vi har fått en synpunkt på vårt webbaserade rådgivningsverktyg, Matchmaker. Signaturen "Calle" skriver att trots att han väljer maximal riskbenägenhet får han via testet rekommendationen att välja 55 procent räntor i sin sparportfölj. Det finns varken risk eller vinst i detta, skriver Calle.

Matchmakern fokuserar framförallt på två saker - din attityd till risk och din sparhorisont. Om man, som Calle beskriver, väljer maximal riskbenägenhet i de sex frågorna, men inte ändrar sin sparhorisont (som är inställd på tre år) rekommenderar vi att man ska välja en stor del räntor i portföljen. Att spara i värdepapper på endast tre års sikt är i sig riskfyllt, därav det tryggare alternativet.

Om man däremot höjer sin placeringshorisont (drar spaken åt höger under frågan "Hur länge vill du spara") kommer andelen aktier att öka snabbt. Den som väljer maximal risknivå och samtidigt en sparhorisont på 10 år kommer få en rekommendation på mycket hög andel aktier och minimal andel räntor.

Att byta eller inte byta

Vi pratar ofta om vikten av att se över sitt sparande. Så är det: en årlig ekonomisk hälsokontroll är bra. Som tandläkaren eller bilprovningen ungefär.

Vad vi ser är att om man gör förändringar i sitt sparande alltför ofta så blir det inte bra. En artikel i Privata Affärer, http://www.privataaffarer.se/fonder/201004/storbytarna-ppm-forlorare/ tar upp fenomenet att ickebytarnas PPM-portfölj gått bättre än de som bytt ofta. Allra sämst har det gått för dem som bytt fler än 20 gånger under 2009.

Man kan fundera över varför det ser ut så här. En teori som är rätt vanlig är att det är en övertro på den egna kunskapen som ofta driver transaktioner - och att den där övertron ofta straffar sig. Individer är helt enkelt inte så duktiga på att förutse framtida aktiekurser som de själva tror. 

Som artikeln i Privata Affärer tar upp är en stor del av fondbyten drivna av rådgivningsföretag. Ett rätt dåligt facit för PPM-rådgivning, eller hur? Värt att komma ihåg är att den övertro som ofta straffar de enskilda spararna slår nästan lika hårt på experterna. Det är ruskigt svårt att alltid ligga rätt!

Kikar du på vårt erbjudande med våra olika SKALA-fonder har vi valt en annan linje. Det är din riskaptit och din sparhorisont som styr hur du skall spara. Tänk först, välj sedan - och slipp hoppa från tuva till tuva och dessutom förlora pengar på det!   

Vill du är det självklart helt ok att själv botanisera bland våra fonder. Vi har jobbat med modellportföljer för att ge dig som själv vill vara aktiv lite guidning på vägen.

Hälsingar

Jeanette Hauff, sparekonom

PS. Vi fick en del kommentarer på förra blogginlägget om SKB Trader. Vi tar till oss av era synpunkter och ska se över möjligheterna när vi kan erbjuda framför allt utländska aktier via Tradern.