Är chipkorten säkra?

Att betalkort med magnetremsa innebär vissa säkerhetsmässiga risker har varit känt i flera år. Det är möjligt att kopiera kortinformationen som finns på magnetremsan. Med anledning av detta var Skandiabanken en av de första bankerna i Sverige med att börja ge ut kort med chip. Idag använder i stort sett alla banker kort med chip eftersom de är säkrare.

I dagarna har det dock förekommit en hel del skriverier kring just betalkort med chip. Forskare på Cambridge universitet hävdar att det går att genomföra köp med någon annans kort, även om kortet har chip. Många säkerhetsexperter, inklusive de vi samarbetar med, arbetar nu med att se vad som ligger i detta allvarliga påstående.

Samtidigt kan vi redan nu konstatera några saker. Till att börja med skulle det krävas att bedragaren har ett fysiskt kort som inte är spärrat. Det handlar alltså inte om att kopiera kortet eller kortinformationen. Om kortet är stulet och spärras går det inte att manipulera alls. För det andra, det krävs att det fysiska kortet finns utomlands, eftersom vi i Sverige inte använder kontroll av kortets PIN-kod offline, utan det sker online. Offlinekontroll förekommer inte i Sverige. Dessutom lär det behövas ett kort där PIN-koden inte är krypterad. Skandiabankens kort är utrustade med chip där PIN-koden är krypterad.

Kort med chip är som sagt de säkraste korten som finns. Men kort är en värdehandling och ska behandlas och förvaras som en sådan. Blir du av med ditt kort ska du alltid spärra det omgående. Gör du det kan du tryggt fortsätta använda ditt kort som vanligt.

Bästa hälsningar

Fredrik Sauter, VD

Investera utan att bry sig om aktier?

Läste en artikel i DI om "Fonden som struntar i bolagen". Artikeln handlar om Systematic Capitals fond Topach Core. Den här fonden består av olika tillgångar (t ex aktier, räntor, råvaror, fastigheter) och målet för förvaltaren är att försöka hitta den kombination som är bäst vid varje tidpunkt. Istället för att välja de rätta aktierna så ses aktier som en kategori bland andra. Fondkategorin kallas för CTA och investerar efter trender och bygger investeringsbesluten på matematiska modeller. 

Det är ett sätt att investera på. Men det krävs lite kunskap!

Fonden är ganska ny och vi tog in den på Skandiabankens fondtorg i somras, så ännu kan vi inte säga så mycket om hur förvaltarna lyckas.

Men fonder som har placeringsstrategier som skiljer sig från "det vanliga" blir allt fler och vanligare. Några som har varit med länge i gemet är Brummer & Partners. Sparare som har haft deras hedgefond Lynx i portföljen under en lång tid har all anledning att vara nöjda. Under börskraschen 2008, t ex, steg fonden ca 40 procent, samtidigt som börsen rasade. Förra året gick det trögt men hittills i år har fonden stigit ca 15 procent.

För ett och ett halvt år tog vi som första sparbolag in en dagligt handlad version av Lynx utan krav på minsta insättning. Det var vi ensamma om, om du köpte den via någon annan var du tvungen att pytsa in minst 100 000 kronor.

Vi kunde få till detta samarbete då vi är en stor distributör av fonder. Och jag tycker att det är jättekul att vi kan erbjuda Lynx Dynamic till våra sparkunder!  

Som  med alla fonder ska man ha detta som en del av sin portfölj.  Med andra ord genom att investera i fonder eller andra värdepapper som inte utvecklas på samma sätt som som aktiemarknaden kan du som man säger...fördela dina risker.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Dags att satsa på Japan?

Katastrofundersökning!

Det är inte ofta jag blir arg men häromdagen när jag läste toppnyheten på di.se blev jag riktigt irriterad. Du kan läsa artikeln här. 
 
I rubriken står det att ”billig fond slår dyr”. Jag tycker att denna fråga är jätteintressant så jag gick därför direkt in och läste artikeln.

Kortfattat handlar det om att ett par studenter gjort en undersökning och kommit fram till att aktivt förvaltade aktiefonder där man tar ut en avgift för valet av aktier har gått sämre än billiga räntefonder... Någon som kan se bristen i undersökningen?

Ursäkta men hur har man tänkt här? Att jämföra en billig aktieindexfond mot en aktivt förvaltad aktiefond är så klart intressant för att se om förvaltaren som tar ut en avgift för att välja rätt aktier och gå bättre än jämförelseindex lyckas.

Och att jämföra avkastningen på aktier mot räntor över tid är superrelevant, men att komma fram till slutsatsen att det beror på avgifterna talar för att man behöver läsa den grundläggande kursen i finansiell ekonomi ännu en gång.

Anledningen till att jag blir arg är att många tycker att sparande är svårt. Om man då läser en artikel som denna och kommer till slutsatsen att jag lägger mina sparpengar i en räntefond för att den är billig, vad tror man då har hänt med sina placeringar om tio eller tjugo år?

Under den 10-årsperiod som studenterna hade tittat på hade räntor varit bättre än aktier (inte så konstigt om vi i den perioden får med både IT-bubblan och finanskrisen). Väljer vi däremot en annan period, t ex sju eller 12 år är det aktier som har tar hem förstaplatsen. (Jag skrev om detta för någon månad sedan här). 
 
Det säger sig självt att om räntor går bättre än aktier under en given period så kommer ”den dyra aktiefonden” gå sämre än ”den billiga räntefonden”.

Med andra ord, blir jag som sparar visare av denna undersökning? Kommer jag efter 20 års sparande i en räntefond tacka för tipset när mitt sparande inte ökat i linje med min riskaptit överhuvudtaget?

PS. Jag tittade på våra fonder. Under de senaste 10 åren, mellan den 1 januari 2001 och 31 december 2010 hade Skandia Sverige gått upp 79 procent, medan Skandia Kapitalmarknadsfond gått upp 55 procent och Skandia Penningmarknad gått upp 27 procent. Jag vet inte vilka 10 år som studenterna undersökte men i det här fallet var aktiefonden överlägsen...och detta trots avgiften!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Sitt inte still i båten!

Jag själv och många med mig har haft en fantastisk sommar men den känns som bortblåst efter senaste veckans börsoro. Med nedgångar på 15 procent placerar sig rådande börsoro på tio-i-topplistan bland kraftiga ras.

Börsoron har också satt sina spår hos Skandias sparkunder. Under de senaste dagarna har aktiviteten varit superhög och beloppen på fondbyten har uppgått till ca 2,5 miljarder kronor. Det är högre aktivitet än vi såg när Lehman Brothers gick i konkurs!

Tiotusenkronorsfrågan är naturligtvis om jag ska köpa eller sälja aktier och aktiefonder nu?

Jag har själv fått frågan flera gånger och faktum är att det är omöjligt att ge ett bra svar idag (och nästan oseriöst i rådande osäkerhet skulle jag säga). Vi vet för lite om vad som kommer att hända den närmaste tiden och därför blir det ren spekulation.

Hur ska jag då resonera med mina sparpengar?

Detta är en fråga som är viktig att ställa sig i tider som dessa. Det är lätt att efter flera dagars börsfall sälja av sina aktiefonder och det är då klassiskt att marknaderna börjar vända upp. Att pricka in botten eller toppen på en börsnedgång/börsuppgång är nästan omöjligt.

Det klassiska uttrycket är att man ska sitta still i båten. Det tycker inte jag.

Vid sådana här tillfällen ska man se över sitt sparande. Det betyder dock absolut inte att man ska sälja alla sina aktier/aktiefonder bara för att det rasar på börsen. Tvärtom. Har du en liten del aktier som har minskat i relation till dina ränteinvesteringar kan det vara ett bra tillfälle att köpa aktier. Är det däremot så att du får panik över de senaste dagarnas fall behöver du nog se över risknivån i portföljen, dvs. i detta fall minska ner aktieexponeringen.

Helt enkelt: sitt inte still i båten. Passa på att se över dina placeringar, men för allt i världen - köp inte bara räntefonder för dina långsiktiga sparpengar. Du kommer med all säkerhet inte hinna köpa tillbaka dina aktier när det vänder och då kan det mycket väl vara för sent.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet


PS. Som många av er vet beror rådande börsoro på den ökade turbulensen under förra veckan då dyster konjunkturstatistik presenterades och oron ökade för att Europas skuldkris skulle sprida sig till Italien och Spanien. Vissa har spekulerat i att svagheten i den amerikanska ekonomin, problemen i perifera Europa och politisk oförmåga kan leda till en kris likt den 2008.

Om ni vill läsa mer kan ni ta del av denna djupdykning.

Raset påverkar ditt sparande

Raset fortsatte i onsdags och i går var det återigen mycket skakigt. Osäkerheten fortsätter med andra ord, och jag tänker inte spekulera i hur det går på måndag. De flesta av Skandias kunder har sina placeringar i traditionell livförvaltning, fonder eller strukturerade produkter. De som berörs mest av den nuvarande turbulensen är fondspararna. Därför tänkte jag skriva några rader om olika fondtyper.

Fonder brukar delas in i tre olika grupper; aktiefonder, räntefonder och alternativa investeringsfonder.

Att äga aktiefonder är som att äga ett gäng aktier. Mängden aktiefonder i din portfölj är det som kommer att avgöra risken i ditt sparande. Tycker du att det har svängt obehagligt mycket de senaste veckorna är det i första hand just aktiefonderna du bör se över om du har för mycket av. Kom bara ihåg att nu när det har sjunkit väldigt mycket är det lätt att ta förhastade beslut och göra sig av med allt som sjunker. Men nu är inte nödvändigtvis det bästa tillfället.

Räntefonder består av obligationer och har i de flesta fall låg risk. Den generella regeln att komma ihåg är att när räntorna går ned, så stiger avkastningen i räntefonder (eftersom sjunkande räntor är samma sak som stigande obligationspriser.) Eftersom räntefonder är ett tryggare placeringsalternativ än aktiefonder samt att marknadsräntor många gånger sjunker i perioder av ekonomisk oro är räntefonder ofta populära alternativ vid skakiga perioder.

Den tredje kategorin, alternativa investeringsfonder, bör man inte glömma bort. Dessa kan ses som komplement till både aktie- och räntefonder. Exempel på sådana fonder är råvarufonder, valutafonder och hedgefonder. Fördelen med dessa är att de inte följer utvecklingen på vare sig aktie- eller räntemarknaden. Man brukar säga att de lever sitt eget liv. Det är just detta som är den främsta anledningen att investera i dem.

De flesta sparare bör ha en viss del av alla fondkategorierna i sitt sparande, tycker jag, En blandning av olika fondtyper sprider risker och är det optimala, framförallt på lång sikt.

Men frågan som du kanske ställer dig är hur man vet vad som är en bra mix? Det generella svaret är att mixen bestäms beroende på hur långsiktig du är och hur din inställning till risk ser ut. I början av förra året lanserade Skandia en fondfamilj vid namn Skala. Den bygger på detta tänk. Skala har varit en succé bland våra kunder och i nästa inlägg berättar jag mer om det hur fungerar.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Skakigt på börsen

Det har varit dystra miner på börsen i sommar efter börsskalv både i USA och i Europa. Många bedömare verkar räkna med att det ska fortsätta skaka ett tag till. Den vanligaste frågan som vi får från sparare är vad man ska göra i detta läge.

Låt mig börja med att säga att det är väldigt svårt att ge generella råd kring om du ska sälja eller ha is i magen, eftersom det beror på individuella omständigheter. Men det finns riktlinjer som är bra att känna till.

En viktig faktor är att ju längre in i framtiden målet med ditt sparande ligger, desto mindre anledning till oro. Ska du ha pengarna om, säg 10 år, så lär du hinna med fler upp- och nedgångar innan dess. Då kan det vara oklokt att ta förhastade beslut när det skakar. Om du vill läsa mer om sparande i oroliga tider kan jag tipsa om Jims blogg där han har skrivit tänkvärt om den senaste tidens utveckling i sina inlägg från förra veckan.

Något jag tycker är bra att fråga sig är om man oroar sig för sitt sparande och om man sover gott om natten. Grundtanken är att om du oroar dig väldigt mycket i tider som dessa har du förmodligen för hög risk i ditt sparande. Det man då brukar göra är att dra ned på högriskplaceringar och investera mer i räntefonder eller högräntekonto. Men kom ihåg att detta kan resultera i lägre avkastning över tiden för den som väljer räntefonder. Det som sker på marknaden nu gör att det finns en risk för att det är just räntemarknaden som kommer att drabbas eftersom många stater är högt belånade. Mer om detta kan man läsa om i en artikel i Di idag som även finns i förkortad version på nätet: "Därför är räntefonder en risk". 

Om du är osäker rekommenderar jag dig antingen att ta hjälp av våra verktyg Totalkollen och Matchmaker för att se över ditt sparande eller kontakta oss (olika sätt att nå oss finns längst ner på sidan).

Om du inte oroar dig är det vanliga rådet att inte sälja när läget ser ut som nu, det vill säga efter att börserna har fallit kraftigt. Ibland är det till och med klokt att gå mot strömmen och köpa när alla andra drabbas av panik. 

Oavsett hur du väljer att göra så är tipsen ovan huvudsakliga riktlinjer. Det är som sagt mycket svårt att ge generella råd.

Hilsen
Øyvind

Hur mår AP-fonderna?

Det är snart dags att göra bokslut över augusti månad där de globala börserna åkt en ordentlig berg-och-dalbana. Vi har skrivit en hel del här på bloggen om hur du som sparare ska agera (se Jims blogginlägg om börsoron) och även i debattform funderat kring vad det egentligen är som händer på de finansiella marknaderna (se paneldebatt om vad som händer på börsen). Men hur har de stora statliga pensionsförvaltarna klarat augusti månads påfrestningar?

Sammantaget har AP-fonderna, som förvaltar både din framtida inkomstpension och premiepension, en bra bit över 1000 miljarder i sina portföljer. De fyra första AP-fonderna som förvaltar din inkomstpension har kommit med halvårsresultatet för 2011. Det säger inte något om hur det ser ut just nu, mer än att vi kan konstatera att samtliga fonder låg någon eller några procent plus i halvårsskiftet.

Intressantare då att se på portföljkompositionen: 50-60 % av tillgångarna ligger i svenska och utländska aktier. För AP-fonderna är det pensioner långt i framtiden som ska tryggas och med det tidsperspektivet är en hög aktieexponering ett naturligt val. Utgångspunkten är ju i princip densamma som för dig som sparar till en relativt avlägsen pension: att hitta en mix av tillgångar som inte alla rör sig åt samma håll för att uppnå bra riskspridning och bra förutsättningar att klara påfrestningar. Intressanta frågeställningar uppkommer när man börjar skärskåda innehållet i fonderna. Vilken typ av tillgångar och vilken typ av risker kan och bör finnas i en väldiversifierad långsiktig portfölj? Finns det nya tillgångsslag man kan investera i för att få portföljen än mindre utsatt för kraftiga värdetapp?

Vad som komplicerar uppgiften är att AP-fonderna samtidigt måste ta hänsyn till den nuvarande ställningen i pensionssystemet – vad är risken att den s.k. bromsen kickar in, dvs att dagens pensionärer får se sina pensioner sänkas? Ett lite annorlunda uppdrag har 7:e AP-fonden, fonden där dina premiepensionspengar hamnar om du inte gör ett aktivt val. I soffliggarfonden Såfa kan hävstång användas i förvaltningen, dvs man har möjlighet att öka exponeringen mot aktiemarknaden. Bra när börsen går upp, men en strategi som straffar sig när börsen störtdyker.  

Det här var ett försök att belysa de utmaningar förvaltare av olika slag ställs inför när marknaderna rör sig kraftigt och att ställa ditt sparande i relation till andra aktörers agerande. Det är bra att lyfta blicken ibland – AP-fonder är ju en del av din framtida pension. Men lugn: vi kommer tillbaka med bloggar om sparande på en mer individuell nivå.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Tre år sedan Lehman-kraschen

Kommer du ihåg hur det såg ut för exakt tre år sedan? Måndagen den 15 september 2008 möttes man av rubrikerna som talade om att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers hade ansökt om konkurs. Vi som följde marknaderna då minns säkert bilderna av anställda som tågade ut ur Lehmans skyskrapa med kartonger fyllda med sina kontorssaker under armarna. Sedan kom raset. Lehmans konkurs var gnistan som kastade en orolig världsekonomi in i en global finanskris.

Det har nu gått tre år sedan finanskrisen brakade loss. Men det här inlägget handlar inte om Lehman Brothers eller finanskrisen. Istället tar vi en titt på börsutvecklingen de senaste tre åren. Börsen har som bekant varit extrem under de här åren. Jag tyckte att det var dags att sätta de senaste upp- och nedgångarna i perspektiv.

I juli 2007 nådde Stockholmsbörsen sin högsta nivå. Därefter påbörjades en nedgång som höll i sig till november 2008. Under denna period tappade börsen över halva sitt värde (den sjönk 55 procent). November 2008 markerade börsens lägsta nivå. Från denna nivå rörde sig börsen sidledes under några månader, men började därefter stiga. Totalt uppgick uppgången till 122 procent på drygt två år (fram till januari 2011 som var den senaste toppen). Sedan dess har börsen fallit tillbaka rejält och uppgången sedan botten i november 2008 är nu ”endast” 68 procent. 

Så där är vi nu. En intressant iakttagelse är att i januari i år hade aktiemarknaden hämtat hem hela nedgången under finanskrisen. Räknat från toppen 2007 till den högsta nivån i januari i år var börsen alltså oförändrad. Men sedan dess har börsen som bekant fallit tillbaka. För att nå tillbaka till toppnoteringen i år behöver börsen stiga ca 32 procent, och ska vi få med utdelningarna måste börsen upp knappt 37 procent.

Det är en svängig resa börsen har gjort de senaste åren. Många bedömare menar att vi får vänja oss vid den här ryckiga börsen framöver. Det innebär att risken med aktier ökar. Det fick sparare som behövde sina pengar vintern 2008 erfara. Förutom att sprida sina risker mellan olika tillgångsslag påminner detta om att det kan vara vettigt att sprida sina insättningar över tid. Månadssparande är ett ypperligt sätt att öka riskspridningen. Man vet aldrig om börsen är dyr eller billig förrän i efterhand. Sprider man ut sina insättningar minskar risken att köpa dyrt avsevärt.

Ps. Om du gör jämförelsen ovan kanske du får andra siffror. Det beror förmodligen på att du antingen tittar på ett annat index eller glömmer utdelningarna. Alla siffror ovan gäller börsens OMXS30-index och är inklusive återinvesterade utdelningar.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Livesänd paneldebatt om robothandel

Vet du vad robothandel är? För några år sedan var det ett fåtal traders som visste vad robothandel var. Idag dyker ordet upp i tidningar och i nyhetssändningar och var och varannan person har en åsikt i detta ämne. Ibland hör man att robothandeln, dvs att programmerade datorer sköter aktiehandel på egen hand, förstör våra pensioner och vissa fondbolag har sparkat bakut. Vi har därför valt att göra en djupdykning i detta smala ämne.

För att ge er kunder en så bra bild som möjligt har vi bjudit in några av landets främsta experter för att diskutera frågan i en paneldiskussion nu på tisdag klockan 15.00. Debatten hålls live och du kan ställa frågor till mig under debatten genom att gå in på vår Facebooksida eller Twittersida alternativt melja din fråga till oss. Detta koncept funkade mycket bra förra gången när vi diskuterade konjunkturutvecklingen. Man kan med andra ord säga att vi gör en favorit i repris.

Här hittar du livesändningen på tisdag 20/9 kl. 15:00.

Så vilka är då med?
Jens Henriksson, VD Stockholmsbörsen (NasdaqOMX)  har varit den mest flitige debattören i detta ämne.
Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia Liv, har uttalat sig i frågan och kommer i denna panel att representera placeraren på aktiemarknaden (Skandia Liv har cirka 250 miljarder under förvaltning).
Vi har även bjudit in Evert Carlsson, lektor Handelshögskolan i Göteborg. Evert är expert på tradinghandel och var ansvarig för att analysera HQs tradingportfölj i samband med HQ-kraschen.

När paneldebatten är klar hoppas jag att vi har kunnat svara på vad "robothandeln" egentligen är, vilken påverkan har den på dig som sparare och är den dålig för fondsparare?

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Robothandel - en höna av en fjäder

För att sätta robothandeln i perspektiv bjöd vi idag in några experter för att diskutera ämnet i en livesänd webbdebatt. Vi gick in på frågor som vad robothandel är och om det är den som ligger bakom senaste tidens börsfall?

Jag tycker att det blev en intressant diskussion som satte debatten i ett nytt perspektiv. Och trots att vi bjudit in tre personer med helt olika agendor var panelen överens – det görs en höna av en fjäder i den här frågan. Robothandeln bidrar till bättre likviditet och panelen trodde inte på regleringar.

Missade du livesändningen kan du se diskussionen som pågick i 30 minuter här.

De som deltog var Jens Henriksson, VD Stockholmsbörsen (NasdaqOMX) och en av den mest flitige debattören i detta ämne. Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia Liv, som idag representerade placeraren på aktiemarknaden (Skandia Liv har cirka 250 miljarder kronor under förvaltning). Och Evert Carlsson, lektor Handelshögskolan i Göteborg. Evert satte in robothandel i ett akademiskt perspektiv.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Bästa aktieportföljen vinner!

Det finns få saker hos människan som funkar så bra som tävlingsinstinkten. Alla som försökt ta på ytterkläder på en trilskande treåring som BARA INTE VILL förundras över hur fantastiskt bra det funkar att säga "Vi ser vem som kan ta på sig jackan först, du eller jag." Och nog triggas man lite, lite mer även som vuxen av att göra saker i grupp - gympa, springa, spela fotboll - visst, visst, det är socialt och allt det där, men nog finns det ett element av tävlingsinstinkt inblandat där också.

Lite uppdämt tävlingsbehov hade vi nog på Skandia när vi sneglade på våra brorsor i Norge och funderade på om inte deras Aktiekamp vore något för oss. Tänk att kunna investera helt fritt, utan courtage, och jämföra sig med grannen, kollegan eller maken. Och tänk om vi kunde få lite ökat intresse för sparande och sparfrågor på köpet - man kan ju alltid önska... Så nu är den här: aktiekampen! Fiktiva pengar, inga avgifter - men annars som på riktigt! Det är bara att gå in på Facebook och börja spela.

Jag vill inte göra er besvikna, men jag vet vem som kommer att vinna. Nej, inte så att jag är ett orakel vad gäller börsen, jag vet inte vilken aktie som kommer att stå högst när vi gör avstämningen för 2011 i slutet av december - men jag vet typen av portfölj som kommer att ligga både etta, tvåa och trea. Det är en portfölj med få aktier. Gärna mindre bolag. Udda. Högrisk. Vinna eller försvinna. För - handen på hjärtat - när du gjorde den där toppeninvesteringen i september och gick all in i ett litet, rätt okänt teknologitungt bolag - inte visste du då om det skulle gå käpprätt söderut eller om det skulle bli en hit! Så jag vet vem som kommer att vinna och jag vet vem som kommer att komma sist. Allra sist, och näst sist, och tredjen sist kommer en portfölj med få aktier att komma. Gärna mindre bolag. Udda. Högrisk. Ja, ni fattar...

Det här är värt att komma ihåg när adrenalinet flödar. Det är inte så här man skall hantera familjens pensionssparande. Vinna eller försvinna skall inte ens vara i närheten av ditt långsiktiga trygghetssparande. Du skall (och nu kom pekpinnen fram) ha en sparbuffert, du skall tänka i tid och risk när det gäller den långsiktiga tryggheten - men har du gjort det kan du unna dig att botanisera rätt friskt bland de där medicinteknikbolagen, kanske någon Kina-fond och varför inte lite gamla hederliga svenska verkstadsbolag? Här, i det vi kallar Krydda - pengarna som blev över, kryddan i ditt sparande - här kan Aktiekampen vara en bra inspiration! Lite torrsim! Utan risk att förlora några pengar - men med chans att vinna 100.000!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Har din portfölj gått upp 13 % i oktober?

De flesta har nog lagt märke till att börsen inte har gått något vidare i år. Eller för att uttrycka sig på ett annat sätt: de flesta har nog inte kunnat undgå tidningarnas rubriker om ett börsras efter sommaren!

Men vad jag tror att de flesta har missat är att för mindre än en månad sedan var börsnedgången i år närmare 30 procent än 20. Börsen har nämligen rusat 13 procent under oktober. Denna månad ser ut att gå till historien som en av de bättre börsmånaderna.

Det är ofta så här det ser ut: tvära kast både upp och ned. Det fick mig att fundera på hur diskussionen såg ut för en månad sedan. Då pratade alla om tryggt sparande och gav gärna bort potential till kraftig kurstillväxt på bekostnad av säkerhet. 
Jag tror att det var en och annan sparare som övergav sina aktiefonder till förmån för mindre riskfyllda alternativ när de hade sett värdet på sina aktiefonder rasa under hösten. De som inte var aktiva har tyvärr missat en uppgång på hela 13 procent i oktober. Det är dessvärre inget ovanligt beteende. När värdet på ens placeringar rasar sätter obehaget in och då är det lätt att handla lite väl snabbt.

Tyvärr är det precis tvärtom man borde handla och faktum är att de sparare hos Skandia som varit aktiva har köpt aktiefonder i oktober och därmed tagit del av uppgången. Efter raset är det försent att sälja, det skulle man ha gjort innan. I somras skrev jag ett inlägg som handlade om att man inte ska sitta still i båten vid snabba kast på börsen. Tvärtom är det efter stora svängar som man bör se över sparandet och kanske öka innehavet i aktiefonder om dessa har rasat kraftigt.

Så vad drar vi för slutsatser av senaste tidens turbulens som innefattat både börskrasch och rally inom loppet av två månader? Jo, sitt inte still i båten varken när det rasar eller går upp kraftigt. Att investera i trygga placeringsalternativ betyder samtidigt att du inte får ta del av uppgångar i samma utsträckning. Så fastställ din risknivå och håll dig till den. Då blir det mindre jobbigt både när det stiger och sjunker!

PS. under dagen jag skrev denna blogg passade börsen på att falla tillbaka med 3,1%...

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Nu har värdepapperssidorna flyttat in på nya banken

Nu har värdepapperssidorna äntligen blivit en del av Skandiabankens nya internetplattform. Efterlängtat, både av er och av oss!

Vad är det som är nytt? Fliken Aktier & fonder har fått ett helt nytt utseende och anpassats till resten av internetbanken. Det innebär att sidorna blivit mer lättnavigerade och enklare att hantera för er som har fonder, aktier och depåer hos oss. Det stora jobbet ligger bakom kulisserna och kommer innebära att vi rent tekniskt blir så snabbfotade som vi vill och ska vara, till exempel kan vi fortsätta att utveckla vårt utbud av mobila tjänster. Och arbetet är långt ifrån över - nu fortsätter vi att utveckla och förbättra våra tjänster för att göra dem ännu bättre.

Fokus framåt ligger på det ingen bank lyckats med fullt ut än: att använda den information vi har på ett smart sätt. Som kunder vill vi få bättre koll på vår privatekonomi – men utan att behöva ägna en massa tid och energi åt det. Framtidens bank ger koll på läget utan att du behöver ägna onödig tid åt siffror eller vardagskrångel. Det kan vara allt från att slippa skriva under fysiska blanketter och kontrakt eftersom det finns elektronisk legitimation till att få en hushållsbudget automatiskt skräddarsydd efter sin egen ekonomi, gärna tillsammans med råd om hur den kan förbättras.

Vad vill ni se i framtidens bank?

Hilsen
Øyvind

Höstens börsras bortblåst och spararna är tillbaka

Kommer ni ihåg augusti? Greklandskrisen tog fart, USA fick sitt kreditbetyg sänkt och börsen rasade. Ni sparare reagerade blixtsnabbt och sålde aktiefonder och köpte räntefonder för nästintill rekordbelopp. Den här trenden fortsatte under större delen av hösten i takt med att börsen envist fortsatte nedåt.

Men i vintras tog nedgången slut och under de senaste månaderna har vi haft en rejäl börsuppgång. Efter att varje månad ha gått igenom de fondtransaktioner som äger rum på våra fondplattformar har jag lärt mig att våra aktiva sparkunder är fenomenala på att snappa upp trendskiften på börsen. Och i samband med vändningen på börsen i vintras började ni byta räntefonderna mot aktiefonder igen.

Det intressanta just den här gången är att börsen har tagit igen hela höstens nedgång och ligger nu på ungefär samma nivå som i juli, innan raset. Och efter tre månader med inflöden i aktiefonder är den samlade fördelningen mellan aktie- och räntefonder tillbaka på samma nivå som i juli. Både börsen och spararnas portföljer har återhämtat sig med andra ord.

För att bli lite mer detaljerad kan jag berätta att i slutet av juli låg 53 procent av våra kunders samlade fondinnehav fördelat i aktiefonder och 16 procent i räntefonder (resten är blandfonder). I september var fördelningen nere på 46/21 procent och nu är den tillbaka på 53/16. Med tanke på att det samlade kapitalet är ungefär 100 miljarder kronor så är det mycket pengar som har flyttats runt. Och detta är bara bland Skandias sparare!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Alla påverkas av börsen

Jeanette skrev i sitt förra blogginlägg om det bristande intresset för våra pensioner. Detta ointresse, eller till och med ovilja att tala om ämnet, har jag själv märkt av när jag fört ordet pension på tal med bekanta (utanför jobbet såklart – på Skandia pratas det pension i överflöd!).  Det blir riktigt intressant när jag istället börjar prata om börsen - då visar samma bekanta ett avsevärt större intresse -eller ett totalt ointresse för att de inte anser att det berör dem.

Intressant – eftersom pensionen är börsen till stor del. De som inte gör något val med sina premiepensionspengar, hamnar automatiskt i Såfafonden, som är en aktiefond och därmed i allra högsta grad är beroende av börsutvecklingen. Och hur är det med din tjänstepension? Det vanligaste upplägget är en blandning mellan fondförsäkring och traditionell förvaltning. Såvida du inte har hela ditt fondförsäkringskapital i räntefonder så kommer börsen till stor del att avgöra hur stor pensionen blir på slutdagen.

Traditionell förvaltning då? Ja, även den påverkas i det långa loppet av börsen. En livportfölj består av många olika tillgångslag där fastigheter, Private Equity och råvaror utgör en viktig del. Därför påverkas den inte av börsen i samma utsträckning. Samtidigt är ofta majoriteten av innehaven i räntor och aktier. Det gör att en traditionell livportfölj har svårt att ge bra avkastning till kunderna om börsen faller under lång tid.

Så oavsett om du är intresserad av din pension eller börsen, så kan det vara bra att känna till att så gott som alla svenskar påverkas av börsen mer eller mindre. Så för oss som bryr oss om hur pensionen blir efter 65 (eller 75…) är börsutvecklingen något att hålla ett öga på. 

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

PS. Visste du att Sverige är ett av de länder som har högst andel aktiesparande om man räknar samman direkt aktieägande och indirekt ägande via statligt och tjänsterelaterat pensionssparande?

Lärdomar av historien

Man brukar säga: ”om du kan din historia vet du hur framtiden ser ut”. Så om du kan din historia borde du då inte kunna ta rätt investeringsbeslut inför framtiden?

Jag ställde mig den frågan och kunde snabbt konstatera att vore det så enkelt skulle alla vara ekonomiskt oberoende. Några mönster är ganska enkla, som att krascher (IT, finans osv.) ofta kommer efter ett euforiskt rally. Och tittar vi historiskt kan vi också konstatera att aktiefonder har rört sig kraftigt både upp och ner, medan räntefonder har haft stabilare utveckling.

Tittar vi tillbaka skulle man kunna resonera enligt följande för tio år sedan. IT-bubblan hade nyligen briserat och många hade sett sina aktier falla kraftigt. Sannolikt ville vi då satsa på gamla ”trygga” marknader som Europa och USA. Och inte en chans att vi satsade på de där riskabla tillväxtmarknadsfonderna. 

Idag, 10 år senare, kan vi konstatera att Japan-, Europa- och USA-fonder har varit de sämsta, medan udda tillväxtmarknadsfonder samt svenska småbolagsfonder tillhör de bästa. Räntefonder ligger någonstans i mitten.

För fem år sedan då? Tillväxtmarknadsfonder hade gått som tåget och det fanns ingen kris färskt i minnet. Lätt att tänka: jag lägger det mesta i aktiefonder och framförallt tillväxtmarknadsfonder. Räntefonderna minskar jag på. Den som med ”tillväxtmarknadsfond” menade t ex en Thailandfond eller Kina är nog nöjd då framförallt Thailandfonden har gått upp rejält (125 %). Men den som menade Ryssland eller Balkan är nog mycket missnöjd (Balkanfonden har backat 67 %). Och räntefonderna har slagit majoriteten av aktiefonder.

Och hur finns det risk att vi resonerar idag? Vi lever i efterdyningarna av finanskrisen och Greklandskrisen (som vi definitivt inte vet om den är över…) Aktiefonder har inte varit någon lysande placering de senaste åren direkt. Räntefonderna däremot har ju gått riktigt bra! Så då ökar vi väl mängden räntefonder i portföljen och drar ned på aktiefonderna, för de verkar ju faktiskt inte ge någon avkastning?

Tänker vi ett steg längre kan vi fundera på framtiden för räntefonder. Lite förenklat kan man säga att en räntefond gynnas när marknadsräntorna sjunker. Och vad tror du är mest sannolikt - att de rekordlåga räntorna gradvis börjar röra sig uppåt eller att de rekordlåga räntorna sjunker ytterligare? Och låter ett decennium med svag börsutveckling som köp- eller säljläge?

Lärdomen vi kan dra från de senaste tio åren är att det är lätt att ha fel om vi låter våra känslor styra för mycket, och sparande ska inte baseras på sannolikheten att man ”prickar rätt” eller inte. Du som väljer en grundfördelning mellan aktie- och räntefonder som du kommer att ha kvar både i uppgång och nedgång, och som kompletterar sparandet med någon Thailand- och Balkanfonder som en liten extra krydda har kommit en lång väg för att undvika framtida sparbesvikelser!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet