Investera med enbart bolag för ögonen!

Jag tänkte lite på vad Jim skrev härom veckan angående att investera utan att bry sig om bolag. Det handlade om fonder som bygger sin placeringsstrategi på matematiska modeller och som inte ens har ambitionen att plocka aktierussinen ur kakan. Som vanligt har ju Jim en hel del poänger! Jag funderar trots det – också som vanligt – lite tvärtom! Kanske vi kan undkomma den där fällan jag brukar kalla för "the yeah-whatever-trap" genom att fokusera mer på vad som faktiskt finns i fonden. Den där fällan som karakteriseras av obefintligt engagemang och mest liknar en trött gäspning - och som är så förödande med ett pensionssystem som ser ut som vårt svenska.

Ett väldigt konkret exempel är de "gröna" fonder som finns i Skandias sortiment. Hållbarhet och grön inriktning är ett ämne som väcker intresse och rubriker. Jag satt i förra veckan i en knökfull aula på Handels i Göteborg och lyssnade på Al Gore. Intresse och aktivitet var bara förnamnet hos åhörarna… Kanske, tänker jag, kanske är det här nyckeln till ett högre engagemang.

Det behöver naturligtvis inte bara vara fonder med en hållbar profil som engagerar spararen. En smalare branschfond kan också vara något som höjer pulsen. Konkreta investeringsalternativ, bolag man kan följa och se hur de utvecklas över tid, statistik, sammanställningar…

Visst finns det fällor med de här pulshöjarna. En alltför smal portfölj ger inte mycket till riskspridning. Att lägga allt sitt långsiktiga sparande i en viss typ av investeringar gör naturligtvis att du blir beroende av hur det går för just den här sektorn, just en här fondinriktningen.

Men som väckarklocka! En hållbarhetssignal! Ett läkemedelsalarm! Så kan man ju sedan gå hem och fundera på om det inte vore rätt klokt att gardera med lite Topach Core eller Lynx vid sidan av.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Glöm inte mellantinget!

Aktiefonder och räntefonder känner de flesta till. Och att man bör kombinera båda sorterna för att sprida riskerna tjatar jag om titt som tätt. Men det finns ju faktiskt ett mellanting, som också har en plats i portföljen - företagsobligationer.

Företagsobligationer fungerar ungefär på samma sätt som vanliga statsobligationer. När ett företag behöver låna pengar kan det ge ut obligationer (precis som länder) och på så sätt få in kapital. Räntan på obligationerna bestäms av företagets finansiella styrka. Ett finansiellt starkt företag behöver inte betala lika hög ränta som ett med svaga finanser. Anledningen är naturligtvis att det är större risk att köpa obligationer från företag med svaga finanser och då måste företagen kompensera investerarna för det med högre ränta.

Hur hög avkastning (dvs. ränta) man får på dessa obligationer bestäms alltså av företagets finansiella styrka, även kallad kreditvärdighet. Obligationer från företag med hög kreditvärdighet kallas för "investment grade". Den skiljer sig från företagsobligationer från bolag med lägre kreditvärdighet som kallas "high yield". Det säger nästan sig självt att investment grade obligationer har lägre risk än high yield.

Som sparare köper man oftast inte enskilda företagsobligationer. Vanligare är det med en fond som investerar i många olika obligationer. På Skandia har vi både en global företagsobligationsfond som investerar i obligationer med hög kreditvärdighet - SGF Wellington Investment Grade Corporate Bond, och en fond som investerar i europeiska obligationer från företag med lägre kreditvärdighet - Nordea European High Yield.

Med företagsobligationer i portföljen är man inte begränsad till aktiefonder och "vanliga" räntefonder. Oftast ligger risknivån någonstans mellan aktier och räntor (beroende på om det är investment grade eller high yield). Företagsobligationer följer inte statsräntorna eller utvecklingen på aktiemarknaden fullt ut, så en liten del företagsobligationer i portföljen är även bra för att sprida risken i portföljen!

Ps. Alla våra utländska räntefonder är valutasäkrade i svenska kronor.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Schlagigt i backen

Maj månad har varit en prövning! Akut grekisk kris, europeisk valutaoro och statsfinansiella problem i många av Europas stater. Naturligtvis har detta spillt över på börsen. Kraftiga fall och höjd volatilitet, dvs stora svängningar, har karakteriserat den gångna månaden. Som sparare är det lätt att dras med. Det är lätt att läsa rubrikerna på löpsedlarna, instinktivt tänka att "rädda vad som räddas kan" - och placera om alla aktiefonder i räntebärande papper.

Det är just i de här stunderna vi tror att en långsiktig sparstrategi är som mest värdefull. En orolig börs är bland det svåraste som finns att handskas med. Fallgroparna är många - och när uppgången kommer är det lätt att missa tåget. En placering i räntebärande papper som känns trygg idag skall ju omplaceras till något som är mer följsamt med börsutvecklingen den dag det vänder.

Vi har tagit fram SKALA-familjen för att du som kund skall slippa att fundera över hur man bäst "tajmar" börsen, som det heter. Vi tror helt enkelt på att det är bra att vara långsiktig i sitt långsiktiga sparande. Trygghet på lång sikt hör för de allra flesta rätt dåligt ihop med att försöka hoppa från räntebärande till aktier och tillbaka till räntebärande. Bättre att fundera över vilken långsiktig risknivå som passar just din riskaptit och vilken tidshorisont du har i ditt sparande. För att göra det lätt för dig att hitta rätt långsiktigt sparande har vi tagit fram något vi kallar för Matchmaker. Gå in och kika på www.matchmaker.nu. Och sov lite bättre om natten!

Hälsningar

Jeanette Hauff, Sparekonom

^* För er som är födda efter 1980 kan det vara värt att påminna om Ingemar Stenmarks lika klassiska som korthuggna beskrivning av genomfört slalomåk: "det är schlagigt i backen..." 

Spararna har koll på börsen!

Inför varje månadsskifte tar vi fram statistik över hur sparkundernas fondaffärer har sett ut. Den statistiken har det senaste året varit spännande läsning. Så gott som varje månad har aktiefonder med hög risk tagit en större plats i spararnas portföljer samtidigt som räntefonder successivt bytts ut. Resultatet från våra kunders fondbyten är att många har fått en högre avkastning då aktiefonder hade ett rekordår i fjol.

Det visar, tycker jag, att våra kunder har bra koll på börsutvecklingen. I februari, när börsen gick trögt, sålde våra kunder aktiefonder och gick in i räntefonder. Och i mars, när börsen gav mycket hög avkastning, åkte räntefonderna ur portföljen och aktiefonder tillbaka in.

En viktig sak att poängtera här är att Skandias sparkunder låter större delen av fondportföljen ligga still, det är endast en mindre del av sparandet som används till snabba omflyttningar. Det är en klok strategi eftersom det är mycket svårt att tajma marknaden.

Hur ser du på ditt sparande? Hur stor del har du placerat långsiktigt och hur stor del används för vad många i branschen kallar taktisk allokering, dvs. kortsiktig handel?

Hälsningar

Jim Rotsman
Chef, Skandias investeringserbjudande