Resan för företagsobligationer

Företagsobligationsfonder har blivit ett populärt alternativ bland många sparare de senaste åren då företagsobligationer gett högre avkastning än statsobligationer samtidigt som de oftast inte är lika riskfyllda som aktieplaceringar.

Den goda avkastningen är dels ett resultat av allmänt lägre marknadsräntor samt att kreditriskpremien har minskat kraftigt. Men som syns i grafen nedan kan avkastningen i företagsobligationsfonder också svänga ordentligt över tiden. Det såg vi inte minst under finanskrisen 2008 och 2009 då ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer exploderade, vilket orsakade värdefall för företagsobligationer. Allra störst svängningar har ”high yield”-segmentet uppvisat. Det är till och med så att avkastningen på obligationer utgivna av företag som har hög sannolikhet att råka ut för betalningsbekymmer kan svänga mer än ett vanligt brett aktieindex i ett krisläge.

Nu syns allt fler tecken på att det globala konjunkturläget håller på att bottna och utsikterna ser allt ljusare ut. Bättre konjunktur innebär också att det är rimligt att räkna med successivt stigande marknadsräntor igen. Hur påverkar det utvecklingen för företagsobligationer?

Låt oss utgå från två olika scenarier för konjunkturen. Det ena scenariot är gynnsamt där konjunkturen kommer på fötter och visar på bättre fart i tillväxten igen. Det andra scenariot är mer dystert och konjunkturen råkar ut för bakslag och ny osäkerhet kring skuldproblemen i Europa uppstår. I det gynnsamma scenariot kommer starkare tillväxt leda till förväntningar om att centralbankerna så småningom ska strama åt penningpolitiken. Dessa förväntningar drar upp marknadsräntorna, vilket är negativt för obligationernas avkastning. I ett gynnsamt konjunkturläge har företagen dock fortsatt god betalningsförmåga och konkursrisken är låg, så kreditriskpremierna kan troligen stanna på dagens nivåer eller till och med krympa ihop ytterligare något. Effekten på företagsobligationens värde beror på vilken av faktorerna som är störst och det kan skilja sig åt mellan olika kreditbetyg.

I det negativa scenariot där konjunkturen åter vänder ner kommer vi se fortsatt låga marknadsräntor, då centralbanker runt om i världen fortsätter bedriva expansiv penningpolitik. I ett sådant scenario ökar dock konkursrisken, vilket gör att marknaden kommer kräva högre kompensation för risk och därmed leder till att ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer ökar igen. I detta scenario försämras avkastning och blir negativ.

Mot bakgrund av detta kan man konstatera att de senaste årens höga avkastning på företagsobligationer inte kommer att upprepas – oavsett om konjunkturen förbättras eller råkar ut för bakslag. Jag tycker ändå att en företagsobligationsfond är en naturlig byggsten i en sparandeportfölj och bidrar till riskspridning. Men det kan vara bra att vara medveten om riskerna kring företagsobligationer över en konjunkturcykel. Så länge vi inte på nytt drabbas av en finanskris räknar jag dock inte med kraftigt negativ avkastning framöver.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom