﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"><channel><language>sv</language><title>Bra ekonomibloggen</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/</link><description>&lt;p&gt;Här bloggar Jeanette Hauff, sparekonom på Skandia, Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet på Skandia och Øyvind Thomassen, Skandiabankens VD, om sparande och annat som rör din privatekonomi.&lt;/p&gt;</description><ttl>60</ttl><generator>EPiServer CMS 5</generator><item><title>Lärdomar av historien</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/5/Lardomar-av-historien/</link><description>Man brukar säga: ”om du kan din historia vet du hur framtiden ser ut”. Så om du kan din historia borde du då inte kunna ta rätt investeringsbeslut inför framtiden? Jag ställde mig den frågan och kunde snabbt konstatera att vore det så enkelt&amp;nbsp;skulle alla vara ekonomiskt oberoende. Några mönster är ganska enkla, som att krascher (IT, finans osv.) ofta kommer efter ett euforiskt rally. Och tittar vi historiskt kan vi också konstatera att aktiefonder har rört sig kraftigt både upp och ner, medan räntefonder har haft stabilare utveckling. Tittar vi tillbaka skulle man kunna resonera enligt följande för tio år sedan. IT-bubblan hade nyligen briserat och många hade sett sina aktier falla kraftigt.&amp;nbsp;Sannolikt ville vi då satsa på gamla ”trygga” marknader som Europa och USA. Och inte en chans att vi satsade på de där riskabla tillväxtmarknadsfonderna.&amp;nbsp; Idag, 10 år senare, kan vi konstatera att Japan-, Europa- och USA-fonder har varit de sämsta, medan udda tillväxtmarknadsfonder samt svenska småbolagsfonder tillhör de bästa. Räntefonder ligger någonstans i mitten. För fem år sedan då? Tillväxtmarknadsfonder hade gått som tåget och det fanns ingen kris färskt i minnet. Lätt att tänka: jag lägger det mesta i aktiefonder och framförallt tillväxtmarknadsfonder. Räntefonderna minskar jag på. Den som med ”tillväxtmarknadsfond” menade t ex en Thailandfond eller Kina är nog nöjd då framförallt Thailandfonden har gått upp rejält (125 %). Men den som menade Ryssland eller Balkan är nog mycket missnöjd (Balkanfonden har backat 67 %). Och räntefonderna har slagit majoriteten av aktiefonder. Och hur finns det risk att vi resonerar idag? Vi lever i efterdyningarna av finanskrisen och Greklandskrisen (som vi definitivt inte vet om den är över…) Aktiefonder har inte varit någon lysande placering de senaste åren direkt. Räntefonderna däremot har ju gått riktigt bra! Så då ökar vi väl mängden räntefonder i portföljen och drar ned på aktiefonderna, för de verkar ju faktiskt inte ge någon avkastning? Tänker vi ett steg längre kan vi fundera på framtiden för räntefonder. Lite förenklat kan man säga att en räntefond gynnas när marknadsräntorna sjunker. Och vad tror du är mest sannolikt - att de rekordlåga räntorna gradvis börjar röra sig uppåt eller att de rekordlåga räntorna sjunker ytterligare? Och låter ett decennium med svag börsutveckling som köp- eller säljläge? Lärdomen vi kan dra från de senaste tio åren är att det är lätt att ha fel om vi låter våra känslor styra för mycket, och sparande ska inte baseras på sannolikheten att man ”prickar rätt” eller inte. Du som väljer en grundfördelning mellan aktie- och räntefonder som du kommer att ha kvar både i uppgång och nedgång, och som kompletterar sparandet med någon Thailand- och Balkanfonder som en liten extra krydda har kommit en lång väg för att undvika framtida sparbesvikelser! Hälsningar Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/5/Lardomar-av-historien/</guid><pubDate>Tue, 15 May 2012 16:21:30 GMT</pubDate><author>Jim Rotsman</author><category>BlogRoot</category><category>sparande</category><category>aktier</category><category>räntor</category><category>framtiden</category><category>investeringar</category><category>strategi</category></item><item><title>Tänk längre</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/5/Tank-langre/</link><description>Det har nu gått nästan två månader sedan Skandia Liv förvärvade Skandia. I och med detta blev vi ett företag ägt av våra kunder med huvudkontor i Sverige. Vi har verkligen fått en flygande start tack vare er, våra ägare och kunder, vilket både utnämningen till årets livbolag och den första kvartalsrapporten vittnar om. Nästa steg är att ta position på marknaden, något som vi tänker klara av med hjälp av det som är kärnan i vår verksamhet: att tänka längre - både långsiktigt och utanför ramen. Det har vi gjort i över 150 år, och nu har vi skaffat oss bättre möjligheter än någonsin. Vi har inte några aktieägare som vill se snabba resultat nästa kvartal, utan vi ägs&amp;nbsp; numera av Skandia-kunder som vill ha långsiktig värdetillväxt. Vi ser oss som kortsiktighetens fiende och ifrågasätter den kortsiktiga jakten på vinster som dominerar i alltför många sammanhang. Idag skriver jag och vår välfärdsekonom, Patrik Hesselius, på DI Debatt om Sverigestudien . En undersökning om människors egna värderingar och syn på arbetsplats- och samhällskulturen. Studien bekräftar tyvärr att samhället idag är alldeles för kortsiktigt - men vi drömmer om ett samhälle som sätter långsiktigheten först. Här känner jag mig trygg med ett Skandia vars ägarform gör det möjligt att fokusera på att bygga långsiktiga värden. Det är helt enkelt lönsammare att förutse och förebygga än att lappa och laga i efterhand. Det finns många exempel på att tänka nytt för att skapa en långsiktighet som alla vinner på. Vi startade Sveriges första internetbank - för att 16 år senare lansera Sveriges första smartbank. Med smartbanken får du koll på ekonomin och skapar en sund insikt om privatekonomin. Och år 2009 uppfann vi Hälsokedjan, ett försäkringskoncept som inte bara tar hand om konstaterad sjukdom utan även hjälper till att fånga upp medarbetare redan innan de riskerar att bli sjukskrivna. Du får helt enkelt hjälp innan du blir sjuk. Vinst för dig – vinst för ditt företag – och vinst för oss. Men jag tror samtidigt att det är dags för finansbranschen att se sig som något större än sig självt, och börja agera därefter: samhällsansvarsfullt. Och det finns mycket att göra, vilket blir uppenbart i skenet av onödigt risktagande på andras bekostnad som vi sett exempel på i media. Mer måste göras både av oss och av det svenska näringslivet i stort om vi ska lyckas bygga och upprätthålla ett högt förtroende och samtidigt ha ett gott samhälle att leva i. Jag ser fram emot när vi har skapat de tekniska systemen för kundinflytande - där kommer kunddialogen att börja på allvar. Jag ser också fram emot att arbeta för en styrelse som är helt utsedd av våra kunder. Där är jag övertygad om att en enorm kraft bor, och att vi kan ta ytterligare ett steg bort från kortsiktighetens problem, och mot ett långsiktigt tänkande och investerande. Vi är på god väg! Hälsningar Bengt-Åke Fagerman, koncernchef Skandia </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/5/Tank-langre/</guid><pubDate>Tue, 08 May 2012 14:49:39 GMT</pubDate><author>Bengt-Åke Fagerman</author><category>BlogRoot</category><category>investera</category><category>finansbranschen</category><category>långsiktighet</category><category>tänka längre</category></item><item><title>Utanförskapets pris?</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/5/Hur-stort-ar-utanforskapet-i-din-kommun/</link><description>Vad är samhället&amp;nbsp; redo att betala för att rädda människor från utanförskap? Och vad kostar det att låta bli? Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 % i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att unga som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Dessutom är priset för sociala åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Trots det avstår kommuner många gånger från sociala investeringar. Det tycker vi är märkligt eftersom vi vet att det är en kostnadsbesparing som långsiktigt blir dyr, både i mänskliga och ekonomiska termer. Det går självklart inte att värdera mänskligt lidande i pengar. Men det är möjligt att visa att förebyggande projekt mot utanförskap lönar sig. Inom Idéer för livet jobbar vi just med det förebyggande arbetet för att fånga upp barn och unga ur en riskzon. Det gör vi genom att stötta eldsjälar, kommuner och skolor med metoder och verktyg. Nu har vi tagit fram en metod som visar hur stort utanförskapet är per kommun och årskull. Och hur dyrt det är att låta det fortsätta. Detta gör vi för att slå hål på myten om att man inte har råd med förebyggande insatser. Som försäkringsbolag vet vi att det är bättre att i ett tidigt stadium upptäcka signaler på att en individ mår dåligt och gå in med en insats innan det blir värre. Genom att lyfta fram utanförskapets pris vill vi få fler att se vikten av de förebyggande insatser som görs av skolkuratorer, fritidspersonal, lärare, psykologer, eldsjälar, resursstöd och polisen. Hittills har vi utbildat 40 kommuner att använda vår modell för att främja förebyggande insatser för barn och unga. Om du vill se hur utanförskapet ser ut i din kommun kan du gå in på www.ideerforlivet.se/utanforskapetspris Hälsningar Lena Hök, chef för Skandia Ideer för livet&amp;nbsp; &amp;nbsp; </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/5/Hur-stort-ar-utanforskapet-i-din-kommun/</guid><pubDate>Wed, 02 May 2012 16:15:48 GMT</pubDate><author>Lena Hök</author><category>BlogRoot</category><category>Skandia</category><category>Idéer för livet</category><category>CSR</category><category>samhällsansvar</category><category>utanförskap</category></item><item><title>Sparande helt enkelt</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Sparande-helt-enkelt/</link><description>"Balansen mellan information och kunskap är väldigt mycket till säljarens fördel", konstaterar finansmarknadsminister Peter Norman i fredagens DN. Och jag håller med. Det är svåra saker, det här med sparande. Eller, rättare sagt, sparande kan formuleras på nobelpristagarnivå om man vill, och göras så fruktansvärt krångligt och komplicerat att en vanlig dödlig inte har en suck att hänga med. Vi på Skandia har bestämt oss för att slåss mot det där. Vi ändrar inte världen på en eftermiddag, men vi har stakat ut riktningen, med verktyg som Smartbank , Totalkollen och liverådgivning via webben . Rådgivning för mig ser olika ut beroende på hur mycket vi som rådgivare vet om kunden, om dig. På nätet vet vi lite. Vi frågar om din aptit på risk och om hur länge du skall spara pengarna om du besöker oss via Matchmaker på Internet. I våra råd måste vi där vara totalt transparenta, och ha en logik som går att syna baklänges och framlänges. När rekommenderar vi aktier, när tycker vi att pengarna skall samlas på ett bankkonto - beslutsreglerna är enkla och tydliga. I en rådgivningssituation&amp;nbsp;har vi som rådgivare däremot möjlighet att få veta mycket mer om dig som kund. Allt det där som inte ryms i två frågor på Internet. Hur ser familjesituationen ut, hur ser boendet ut, finns det andra tillgångar som skall tas hänsyn till? Allt det där som gör att vi som rådgivare kan rekommendera något som är anpassat för just dig - just därför att vi nu vet mycket mer om dig. I inget av fallen är ett snabbt avslut per telefon något vi eftersträvar. Och sparande kan göras superenkelt. Bufferten in på ett bankkonto ! Långsiktigt sparande - gör Matchmakern och utgå från dess rekommendation. Finns pengar och intresse kvar - botanisera bland våra utvalda fonder . Hälsningar Jeanette Hauff, sparekonom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Sparande-helt-enkelt/</guid><pubDate>Thu, 26 Apr 2012 14:31:15 GMT</pubDate><author>Jeanette Hauff</author><category>BlogRoot</category><category>sparande</category><category>rådgivning</category><category>Skandia</category><category>konton</category></item><item><title>Skandia årets livförsäkringsbolag</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Wow---Skandia-arets-livforsakringsbolag-2012/</link><description>Sent igår kväll blev Skandia utsett till årets livförsäkringsbolag 2012 på försäkringsgalan Insurence Awards. En hedrande utmärkelse som även förpliktigar! Juryn bestod av en blandning av privatekonomiska experter, akademiker, ekonomijournalister och andra branschexperter. De motiverade utmärkelsen såhär: Skandia Liv har skrivit historia genom att köpa tillbaka Skandia AB från Old Mutual. Den nya Skandia-koncernen är därmed ett av de största, fristående, kundägda alternativen inom sparande och försäkring i Sverige, med fler än 2 miljoner kunder. Bolaget har givit en bra avkastning och har under 2011 också lanserat privat pensionssparande i depåförsäkring och en självständig tjänstepensionslösning i depåförsäkring för företagskunder. Utmärkelsen speglar den entusiasm som jag mött både från kunder och branschkollegor, som ser fram emot att det nya Skandia ska vitalisera den svenska bank- och försäkringsvärlden. Vi har förvisso levererat den högsta avkastningen av alla traditionella livbolag de senaste tre åren och vi har skapat en av Nordens största, kundägda och oberoende bank- och försäkringskoncerner. Men jag måste erkänna att ingen av oss ändå hade väntat oss utmärkelsen. Inte än. För oss har vår resa just inletts och den mest spännande delen ligger fortfarande framför oss. Nu har vi höjt ribban ännu ett snäpp. Hälsningar Bengt-Åke Fagerman, koncernchef Skandia </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Wow---Skandia-arets-livforsakringsbolag-2012/</guid><pubDate>Fri, 20 Apr 2012 14:05:40 GMT</pubDate><author>Bengt-Åke Fagerman</author><category>BlogRoot</category><category>Skandia Liv</category><category>bästa livbolag</category><category>förstapris</category><category>Insurance Awards</category></item><item><title>Vem representerar dig som kund bäst?</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Vem-representerar-dig-som-kund-bast/</link><description>Idag håller vår konkurrent Folksam årsstämma. Det aktualiserar ämnet ägarstyrning i kundägda företag. De föreslår nämligen att ett antal nya organisationer ska få vara med och välja Folksams styrelse. Dagens Industri kallar det ”en mindre maktrevolution” och det är säkert sant ur Folksams perspektiv. Jag kallar det snarare en storm i ett vattenglas. Vi har nyss blivit kundägda, så det är för tidigt för mig att uttala mig om hur vår ägarstyrningsmodell kommer att se ut i detalj. Men det är lätt att konstatera att vi har en annan syn än Folksam på vem som representerar dig som kund bäst, när du vill utöva inflytande över hur vi sköter dina pensionspengar, sparpengar, hälsoförsäkringar eller banktjänster. I Folksam utövas kundinflytande idag av KF, LO, TCO, HSB och Riksbyggen. Om förslaget går igenom på stämman kompletteras de av den brokiga skaran Lärarnas Riksförbund, Sveriges Universitetslärarförbund, Kyrkans Akademikerförbund, Arbetsgivarföreningen KFO, Arbetsgivaralliansen, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund och Sveriges Pensionärers Riksförbund. Tillsammans ska de då välja 70 av 75 stämmoledamöter, medan 5 ska väljas genom direktval. De här är alla lovvärda organisationer som jag är övertygad om vill gott för sina medlemmar. Men om vi var ett börsnoterat bolag, du ägde aktier och ville ge någon en fullmakt att representera dig på vår bolagsstämma, skulle du välja just Kyrkans Akademikerförbund eller Riksbyggen? Är det de som har bäst kompetens och oberoende? Representerar de dig till hundra procent om de ställs inför ett förslag som är bra för dig, men konkurrerar med deras egna medlemmars intressen? Utan att på något sätt ifråga sätta just dessa organisationer, är mitt svar nja, tveksamt.&amp;nbsp; Och i så fall, varför skulle de vara bra ägarrepresentanter i ett kundägt bolag bara för att våra ägare råkar vara kunder istället för aktieägare? Nej, som ett kundägt bolag på 2000-talet måste vi rimligen ha en bolagsstyrning där Skandia Liv-kunderna, som ju är våra ägare, själva sitter i framsätet. Thulestiftelsen, som ska utveckla vår bolagsstyrningsmodell, har som utgångspunkt att ni som är kunder själva eller via representanter på bolagsstämman verkligen ska vara med och påverka. Våra 1,2 miljoner kunder ska ges riktig kundmakt. En sådan makt tycker jag inte finns när så gott som alla representanter i stämman utses&amp;nbsp; av organisationer som i grunden arbetar med andra frågor än dina försäkringar. Om du har några idéer på hur du vill utöva ditt inflytande som ägare, dela gärna med dig. Hälsningar Bengt-Åke Fagerman, koncernchef Skandia </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Vem-representerar-dig-som-kund-bast/</guid><pubDate>Thu, 19 Apr 2012 12:20:09 GMT</pubDate><author>Bengt-Åke Fagerman</author><category>BlogRoot</category><category>Skandia Liv</category><category>kundägt</category><category>Folksam</category><category>inflytande</category><category>kund</category></item><item><title>Först kom internetbanken, nu kommer smartbanken</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Forst-kom-internetbanken-nu-kommer-smartbanken/</link><description>Hälften av svenska folket har dåligt samvete för att de känner att de borde ha bättre koll på ekonomin, enligt en rikstäckande undersökning som vi lät göra. Vad kan vi göra åt det? I mitten av 1990-talet startade vi Sveriges första internetbank. Det var revolutionerande att du kunde göra samma saker som på ett fysiskt kontor, men var du än befann dig. Sedan följde alla de andra bankerna efter, en efter en. För vissa gick det fort, andra långsamt, men alla följde med, för förändringen fick följdverkningar: kunderna ändrade sitt beteende och sina förväntningar. Det kan man kalla ett paradigmskifte. Idag kan du inte driva en framgångsrik bank eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att ha en bra internetplattform och erbjudande. Sedan dess har vi utvecklat fler och bättre funktioner – men internetbankerna har inte förändrats i grunden. Nu släpper vi smartbanken, som vi tror blir bankvärldens nästa paradigmskifte. Vi förändrar såklart inte allting i grunden just idag - paradigmskiften sker inte över en natt. Nu&amp;nbsp; lanserar vi Sveriges första smartbank och det kommer, till slut, att förändra vad man använder sin bank till. Jag är fullständigt övertygad om att alla de andra bankerna kommer att följa efter, om än i olika takt. Det som skiljer en smartbank från en traditionell bank är att en traditionell bank presenterar din ekonomi som kontoutdrag i långa listor. En smartbank, däremot, använder all information som finns om din ekonomi i systemet, analyserar den och hjälper dig som kund att få grepp om din ekonomi, skräddarsytt om just dig. Till exempel visar den vad du lägger dina pengar på – hur mycket kostar bilen, hur mycket lägger du på mat? Och hur mycket vågar du spendera resten av månaden? I nästa steg av smartbanken kommer du till och med att kunna se hur din ekonomi ser ut jämfört med andra med liknande inkomst och livssituation. Det riktigt fina är att alltihop sker automatiskt, utan att du behöver kopiera, klistra in eller räkna i Excel. För första gången får du faktiskt information i din internetbank som du inte kan få på ditt fysiska bankkontor. Men paradigmskiftet sker som sagt inte över en natt, och smartbanken som vi lanserar nu är en beta-version som vi kommer fortsätta utveckla tillsammans med er. Dessutom ser jag fram emot att de andra, svenska bankerna hakar på, precis som de gjorde när vi lanserade internetbanken. Här är en video där jag kort berättar om smartbanken och här kan du läsa mer om smartbanken. Vilka fler funktioner vill du se i smartbanken? Hilsen Øyvind </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Forst-kom-internetbanken-nu-kommer-smartbanken/</guid><pubDate>Tue, 17 Apr 2012 15:14:38 GMT</pubDate><author>Øyvind Thomassen</author><category>BlogRoot</category><category>ekonomi</category><category>Skandia</category><category>koll</category><category>smartbank</category></item><item><title>PPM-sparande - en liten tårtbit som ofta skapar ångest…</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/PPM-sparande---en-liten-tartbit-som-ofta-skapar-angest/</link><description>Funderar lite på det här med aktivt kontra passivt sparande. Läste en artikel i DN om premiepensionen och s.k. PPM-rådgivare som ger råd för ditt premiepensionssparande. Hur ska man tänka i sitt PPM-sparande egentligen? Låt oss ta det från början. Premiepensionen, dvs en del av din statliga inkomstpension, är som vilket som helst annat sparande. Det betyder: tittar du bara på den påsen pengar där premiepensionen ingår och försöker placera dem efter bästa förmåga kommer du att hamna fel. För självklart spelar din övriga ekonomi stor roll: din tjänstepension, ditt privata sparande, din fastighet, din lön – allt vi på Skandia tar med i beräkningar när vi ger dig sparråd. En tjänstepension med låg risknivå (som du kanske inte kan ändra placeringsinriktning på själv) kan balanseras av en mer riskfylld PPM-portfölj – och vice versa. Det var det ena. Sedan kommer vi in på det där med självinsikt – är du en passiv eller aktiv sparare? Den massiva reklamkampanjen precis i seklets början som introducerade vårt nya pensionssystem gjorde antagligen att många fler till naturen passiva sparare blev aktiva. Man skulle vara aktiv, det var en möjlighet som gavs och uppmaningen i reklamkampanjen var att denna möjlighet skulle tas – av alla. Så här dryga tio år efter starten ser vi att det inte blev lyckat för alla. För vad händer om du år 2000 bestämde dig för att vara aktiv, att satsa på en portfölj av fem rätt olika, smalare fonder? Oddsen är rätt stora att du idag ligger kvar med samma portfölj av samma fem fonder. En portfölj som kanske idag inte ser riktigt lika attraktiv ut som den gjorde då… Är du intresserad och aktiv är PPM en fantastisk arena! Mängder av möjligheter, till rabatterat pris! Är du inte intresserad, är du inte en van aktiv sparare kanske du mår bättre av ett bra passivt sparande. Kanske Skandia Offensiv, kanske Skandia Balanserad, kanske SåFa? För bra behöver inte betyda svårt - det bästa alternativet för dig kanske inte är en portfölj bestående av smalare fonder som du eller någon annan (till rätt kraftig kostnad) förväntas snurra kontinuerligt. Vill du – toppen! Vi är gärna med och ger dig råd i djungeln ! Vill du inte – gör det bekvämt för dig! Tänk tid och risk och strunta i finliret! Hälsningar Jeanette Hauff, sparekonom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/PPM-sparande---en-liten-tartbit-som-ofta-skapar-angest/</guid><pubDate>Mon, 16 Apr 2012 18:03:26 GMT</pubDate><author>Jeanette Hauff</author><category>BlogRoot</category></item><item><title>Vad betyder det höga oljepriset för ditt sparande?</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Vad-betyder-det-hoga-oljepriset-for-ditt-sparande/</link><description>Ett fat råolja kostar omkring 120 dollar per fat. Om det är högt eller lågt är inte helt enkelt att svara på eftersom oljepriset har åkt bergochdalbana under de senaste fem åren. I maj 2008 toppade oljepriset på 145 dollar per fat och ett halvår senare var priset nere på drygt 30 dollar per fat. De flesta bedömare verkar i alla fall se priset som högt i ett historiskt perspektiv. Du som kör bil är nog beredd att hålla med – bensinpriset kostar som bekant inte långt ifrån 16 kronor per liter. Nu är ju oljepriset långt ifrån hela sanningen om den dyra bensinen. Punktskatter, moms, valutakurs, marknadsläge (t ex geopolitisk oro), är andra faktorer som påverkar bensinpriset i Sverige, men kopplingen finns absolut där. Men vad betyder ett högt oljepris egentligen för ditt sparande? &amp;nbsp; Om du har Rysslandsfonder har du indirekt märkt av oljeprisets svängningar de senaste åren. Den ryska börsen domineras nämligen av några oljebolagsjättar som i sin tur påverkas väldigt mycket av oljepriset. Samtidigt som oljepriset rusade uppåt under åren fram till mitten på 2008 gick Rysslandsfonder som tåget. När oljebubblan sedan sprack i maj 2008 vände Rysslandsfonderna nedåt och föll som ett stenblock under resten av året i takt med att oljepriset dök. Sedan dess har Rysslandsfonderna återhämtat sig kraftigt och hör till de bästa i världen. Även den brasilianska börsen är råvarutung, men där är inslaget av metaller och jordbruksråvaror mycket större, varför oljepriset får mindre genomslagskraft. För de flesta västerländska företag är oljan ofta en insatsvara, dvs. en kostnad. Dessa företags aktier tenderar att påverkas negativt när eller om stigande kostnader för olja märks i resultaträkningarna (eller när tillräckligt många marknadsbedömare räknar med att företagen kommer att påverkas av oljepriserna). Dessa bolag har ju också möjligheten att skicka vidare oljeprishöjningar till konsumenter och på så sätt parera dessa kostnader. Lyckas de med detta behöver inte deras aktiekurser påverkas alls. Och i USA spelar priset på bensin en viktig roll för den ekonomiska situationen eftersom bensinen är en så pass mycket större del av hushållens budget än i t ex Europa. Högre bensinpris påverkar inflationen och hushållens köpkraft och har ibland en negativ psykologisk effekt som kan påverka hushållens shoppingvilja. Oljepriset påverkar oss med andra ord både vid bensinpumpen och i vårt sparande. Som du märker kan ditt sparande både gynnas och missgynnas av ett stigande oljepris. Men om&amp;nbsp; du inte har hela ditt sparkapital i Rysslandsfonder och oljebolagsaktier så är kontentan trots allt att högt eller kraftigt stigande oljepris är dåliga nyheter för ditt sparande på sikt. Den goda nyheten är att världsekonomin verkar klara nuvarande prisnivåer ganska bra, vilket märks genom att börserna har stigit under de senaste månaderna, trots det höga priset. Hälsningar Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet PS. Missa inte det rykande färska marknadsbrevet för april som du alltid hittar här till höger i bloggen. </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Vad-betyder-det-hoga-oljepriset-for-ditt-sparande/</guid><pubDate>Thu, 12 Apr 2012 16:17:16 GMT</pubDate><author>Jim Rotsman</author><category>BlogRoot</category><category>sparande</category><category>fonder</category><category>kapital</category><category>olja</category><category>oljepriset</category></item><item><title>Alla påverkas av börsen</title><link>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Alla-ar-beroende-av-borsen/</link><description>Jeanette skrev i sitt förra blogginlägg om det bristande intresset för våra pensioner. Detta ointresse, eller till och med ovilja att tala om ämnet, har jag själv märkt av när jag fört ordet pension på tal med bekanta (utanför jobbet såklart – på Skandia pratas det pension i överflöd!).&amp;nbsp; Det blir riktigt intressant när jag istället börjar prata om börsen - då visar samma bekanta ett avsevärt större intresse -eller ett totalt ointresse för att de inte anser att det berör dem. Intressant – eftersom pensionen är börsen till stor del. De som inte gör något val med sina premiepensionspengar, hamnar automatiskt i Såfafonden, som är en aktiefond och därmed i allra högsta grad är beroende av börsutvecklingen. Och hur är det med din tjänstepension? Det vanligaste upplägget är en blandning mellan fondförsäkring och traditionell förvaltning. Såvida du inte har hela ditt fondförsäkringskapital i räntefonder så kommer börsen till stor del att avgöra hur stor pensionen blir på slutdagen. Traditionell förvaltning då? Ja, även den påverkas i det långa loppet av börsen. En livportfölj består av många olika tillgångslag där fastigheter, Private Equity och råvaror utgör en viktig del. Därför påverkas den inte av börsen i samma utsträckning. Samtidigt är ofta majoriteten av innehaven i räntor och aktier. Det gör att en traditionell livportfölj har svårt att ge bra avkastning till kunderna om börsen faller under lång tid. Så oavsett om du är intresserad av din pension eller börsen, så kan det vara bra att känna till att så gott som alla svenskar påverkas av börsen mer eller mindre. Så för oss som bryr oss om hur pensionen blir efter 65 (eller 75…) är börsutvecklingen något&amp;nbsp;att hålla ett öga på.&amp;nbsp; Hälsningar Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet PS. Visste du att Sverige är ett av de länder som har&amp;nbsp;högst andel aktiesparande om man räknar samman direkt aktieägande och indirekt ägande via statligt och tjänsterelaterat pensionssparande? </description><guid>http://www.skandiabanken.se/hem/Blogg/Bra-ekonomibloggen/Dates/2012/4/Alla-ar-beroende-av-borsen/</guid><pubDate>Thu, 05 Apr 2012 16:12:44 GMT</pubDate><author>Jim Rotsman</author><category>BlogRoot</category><category>sparande</category><category>aktier</category><category>pension</category></item></channel></rss>
