Avkastning och återbäringsränta



Sparar du i en traditionellt förvaltad försäkring i Skandia? Då har du nyligen fått årsbeskedet som sammanfattar utvecklingen under året. Jag har tidigare skrivit om hur väl placeringsportföljen utvecklats förra året med en totalavkastning på 13,6 procent. Men det rimmar inte perfekt med utvecklingen av försäkringskapitalet.

Totalavkastningen påverkar nämligen inte värdet på din försäkring omedelbart utan den jämnas ut med hjälp av återbäringsräntan, vilket gör att kortsiktiga svängningar på de finansiella marknaderna blir mindre kännbara för dig som kund. Man kan säga att vi sparar lite extra i de gemensamma ladorna i bra tider för att kunna ta av i sämre tider. Över tid så är totalavkastning och återbäringsränta i princip lika stora men enskilda år och i perioder skiljer de sig åt. För 2014 så var den genomsnittliga återbäringsräntan 8,3 procent och för närvarande är den 12 procent före skatt och avgifter.

År som 2014, när totalavkastningen överstiger återbäringsräntan, så kommer en hel del frågor från kunder som undrar vart pengarna tagit vägen. Ett år som 2011, där totalavkastningen var 3,2 procent men den genomsnittliga återbäringsräntan under året var 5,2 procent, så är det av naturliga skäl färre kunder som undrar hur det hänger ihop. I illustrationen nedan kan du se utvecklingen sedan 1992. Staplarna är totalavkastningen för varje år och linjen visar den genomsnittliga återbäringsräntan.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 



Bosse|2015-03-27 18:20:27

Som vanligt solklart, tack för det!
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Det där orange kuvertet



Det orange kuvertet (ni vet det där Mattias tycker att ni ska slänga) dimper just nu ned i brevlådan hos dem som nyligen trätt in på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i den utvärdering av 2014 års val som Premiepensionsmyndigheten utfört tänkte jag resonera lite kring hur just denna grupp människor beter sig. För unga - en betydande del av de nytillträdda - kommer ju premiepensionen att spela en större roll än för oss äldre.

Rätt glädjande är att nästan åtta av tio som fått kuvertet också öppnat det! Och nästan sju av tio av dem som öppnade kuvertet läste också några valda delar. Prognosdelen är - kanske förståeligt - den som drar till sig flest blickar.

Vi har ju på bloggen flera gånger varit inne på konsumenters förmåga att förstå och tillgodogöra sig finansiell information. Även här är signalerna från utvärderingen rätt glädjande. Sju av tio tycker att kuvertet är lätt att förstå, och bara 8 procent tycker att det är svårt - en klar förbättring mot 15 procent för 2012 och ett ras jämfört med åren 2007 och 2008 då runt 30 procent tyckte kuvertet var svårförståeligt.

Är det en effekt av vana kan man undra? Det har trillat ned orange kuvert i ett par år nu och igenkänningen kanske ökat – och därmed också det viktiga finansiella självförtroendet.

Och Mattias – när nytillkomna sparare får frågan om vad de saknar i det orange kuvertet så är helhetsbilden över den framtida pensionen det som kommer högst upp på listan. Och den överblicken får man ju som bekant på www.minpension.se!

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Tjuvkika på vår nya webb!

Taggar: Kajsa


Just nu kan du kika in i bakom kulisserna och tycka till om vår nya webb. Vi är glada över att äntligen få visa upp denna och är nu nyfikna på vad ni tycker, så surfa in på https://beta.skandiabanken.se, titta runt och lämna gärna dina synpunkter via knappen ”Tyck till”.

Förutom att ge vår webb ett mer modernt utseende har vi också gjort det enklare att besöka våra sidor oavsett om du använder din dator, mobil eller surfplatta. Knappen för att logga in hittar du fortfarande uppe till höger på sajten, och vad gäller säkherheten så kan du känna dig lika trygg som innan.

Uppgraderingen är ett omfattande arbete och det här är första steget i vår förändring. Innanför inloggning, dvs när du loggar in på vår internetbank, ser det därför just nu ut som tidigare och allt fungerar precis som vanligt, men självklart är vår ambition att förändra och förenkla även här. Och jag ser fram emot att få berätta mer när det arbetet börjar ta fart och ge resultat.

Vilka förändringar skulle du vilja se som nästa steg i en förändring av vår webb?

Kajsa Nordborg, kundinflytande Skandia
Twitter: @kajsanordborg



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Mumma för både börs och bopriser

Taggar: börs ränta Maria


Minus 0,15 procent. Det är ingen stor räntesänkning, men likväl en sänkning. Beslutet är unikt på flera sätt. Till att börja med betyder det att räntan sjunker ännu längre under nollstrecket vilket för inte så länge sedan mest var en intressant teoretisk möjlighet. Dessutom togs beslutet inte på ett av de ordinarie penningpolitiska möten då räntan brukar ändras, utan vid ett sammanträde bara en dryg månad efter den förra sänkningen. Förutom att sänka räntan köper man också statsobligationer för 30 miljarder kronor, en tredubbling av det program som genomfördes i februari. Målet med både räntesänkningen och obligationsköpen är att den svenska kronan inte ska fortsätta att stärkas mot euron. Det kan nämligen effektivt sätta krokben för de små tecken på inflation vi sett den senaste tiden och det är det sista Riksbanken vill.

Kommer jag få betala för att ha pengar på ett sparkonto nu?
Nej, knappast. Flera banker har redan en nollränta på sina sparkonton och den lär förbli just noll. De aktörer som har en sparränta över noll kommer sannolikt att sänka den något. Ingen lär dock införa en negativ sparränta. Det är betydligt enklare och mindre kontroversiellt att istället höja andra avgifter eller att ta ut en lite högre marginal på exempelvis bolån.

Vad händer med boräntan?
Sannolikt sjunker den lite till. Riksbankens räntesänkning kom oväntat och det betyder att den påverkar boräntorna mer än en sänkning som alla räknat med sedan tidigare. En förväntad sänkning brukar synas på boräntorna redan innan den kommer. Om boräntorna nu blir lägre så handlar det om en ganska liten förändring, men faktum kvarstår att det blir ännu billigare att låna och att vi knappast sett toppen av uppgången i bopriserna som redan stigit nära 14 procent de senaste tolv månaderna.

Vad händer med börsen?
Det är bara att titta på vad som hände på börsen idag när beskedet kom vid kvart i två för att få en indikation på vartåt det lutar. Index gick snabbt från att vara oförändrat till att stiga runt 1 procent. Stockholmsbörsen har nu stigit nära 16 procent i år och med tanke på förutsättningarna, det vill säga att Riksbanken är villig att ta i med storsläggan för att få fart på inflationen, så har vi nog inte sett toppen ännu. Att det kommer ett bakslag på en så snabb uppgång som vi har nu är troligt men det kan mycket väl vara en bit kvar till dess.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Stockholmsbörsen (OMXS30) den 18 mars. Kl 13:45 sänkte Riksbanken räntan.
Klicka på bilden för större format.

Källa: Bloomberg

 



Buffett|2015-03-19 08:55:02

Tack för en bra sammanställning av läget!
Anmäl


Ludwig von Mises|2015-03-19 11:51:05

Jag tolkar din skrivelse som att du tycker det är bra att värdet på den statliga fiatvalutan urholkas ännu mer. Vi befinner oss på den snart-vertikala delen av den exponentiella kurvan när fiatvalutor dör. Prislappen på tillgångar mätt i något som i princip är värdelöst blir väldigt, väldigt hög. Kronan har tappat 19% i värde på ett år mot guld, 4,5% mot silver, och 25% mot OMXS30. "Central banking is a marxist idea"
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Ludwig!

Om det är rätt åtgärd eller inte återstår nog att se. Tydligt är i alla fall att Riksbanken är beredd att ta till alla medel för att få fart på inflationen, och då är det avgörande att inte kronan stärks för mycket. 

Anmäl


Svensk flykting|2015-03-20 00:03:37

Man läser ofta att det är så viktigt att ha en årsinflation på 2%. Ofta skrivs detta av folk som inte ens vet vad inflation är och varför det är så katastrofalt om den ligger något över noll. Av en händelse råkar dessa även ha höga bolån. Tycker därför att du, som kallar dig ekonom, förklarar detta för alla bolånetorskar. Självklart är även jag nyfiken på vad du har för åsikter om detta. Kom bara inte dragande med att folk skulle sluta att handla för att vänta på ännu lägre priser om inflationen understiger 2%.För det vet ju alla med lite kunskaper om det hela att det bara är lögn. Vill också tala om att jag har blivit av med 25% netto av min pension då jag bor i Thailand men det är väl bra enligt sådana som du. Tråkigt för många har jag så mycket baht i Thailand att jag inte behöver röra min pension ännu på tio år men inbilla er inte att de pengarna hamnar på någon av bankernas nollräntekonton.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej "Svensk flykting"

Inflationsmålet togs i bruk 1995 efter en mycket turbulent period framför allt på valutamarknaden (varför man valde just 2 procent som inflationsmål kan man läsa mer om här: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/)

Målet har fungerat väl i perioder men med rätta ifrågasatts under andra perioder. Just nu har vi exempelvis en situation med en svensk ekonomi som går ganska bra och där många människor fått mer i plånboken tack vare både låga räntor, skattesänkningar och höga reallöneökningar. Trots det ligger inflationen kring nollstrecket och det har gjort att vi har det ränteläge vi har idag. Vilka de långsiktiga effekterna blir av det återstår ännu att se.

En kortsiktig effekt är dock att svenska kronan är svag, vilket precis som du säger drabbar dig som är pensionär i ett annat land. Vilken tur att du redan växlat så mycket pengar att du klarar dig i tio år. Innan det är dags att använda dem kan mycket ha förändrats!
 
Mvh
Maria

Anmäl


Peter|2015-03-20 15:49:09

Att börsen går upp när tillväxt inom bolagen i många fall är obetydlig eller fallande visar att vi sannolikt är inne i en bubbla. Höga P/E tal kommer till slut ta ut sin rätt vad gäller fallande kurser.
Anmäl


Mats|2015-03-23 13:42:05

Till svensk flykting. Det är otroligt trist att du inte kan skriva på ett civiliserat sätt. Att angripa skribenten som på ett, enligt mig, lättförståeligt och intressant sätt förklarar händelseförloppet är inte OK. Om du inte kan skriva utan att gå till personangrepp och låta din bitterhet gå ut över andra så tycker du kan vara tyst.
Anmäl


Bosse|2015-03-23 15:31:17

Helt rätt Mats! Och vem är f.ö. avundsjuk på "svensk flykting"? Inte jag i varje fall!
Anmäl


Martin|2015-03-28 14:23:43

Tack Maria för en tydlig och välskriven artikel, och heder för att du hanterade det märkligt ohyfsade inlägget av "svensk flykting" på det professionella sätt du gjorde.
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Rekordhög optimism hos svenska hushåll



Låga räntor har vi skrivit mycket om, och kommer så fortsätta. Det är en ny miljö både för beslutsfattare och hushåll – och för sparbolag som Skandia icke att förglömma! Vi har skrivit om hur man skall tänka framåt i tiden i ett läge med obefintlig avkastning på många sparkonton och låga avkastningsförväntningar även på mer riskfyllda tillgångar. Låt oss titta lite på situationen just nu, i mars 2015, och se hur negativa räntor och sjunkande lånekostnader påverkar hushållens beteende.

I Skandias kvartalsvis återkommande Plånboksindex kan vi läsa av det rådande stämningsläget hos svenska hushåll och se vilka prioriteringar de gör avseende sin privatekonomi. Vi ser i rapporten (pdf) att optimismen fortsätter att stiga under årets första kvartal. Sedan det rejäla bottennappet i oktober 2014 har trenden varit stigande och vi är nu uppe på rekordnivåer när det gäller hur ljust hushållen ser på framtiden. Inte överraskande är optimismen extra markant hos de hushåll som äger sitt boende – och där ränteutgifterna sjunkit rejält under den aktuella perioden.

Lite mer förvånande är kanske utvecklingen avseende sparviljan. Vi frågar ju inte bara om hur man ser på sin privatekonomiska utveckling det närmaste året, utan också vad man tänker prioritera i närtid: sparande eller konsumtion. Vi ser här att de låga räntorna inte alls tycks få hushållen att spendera mer. Det är snarare sparande som är i fokus. Och här ser vi en uppgång både för banksparande och investeringar på aktiemarknaden.

Sammantaget ger den rekordhöga optimismen och den ökade sparviljan en bild av de svenska hushållen som typiska investerare. De kännetecknas av en stark framtidstro kopplat med en relativt hög vilja att spara och investera för att framtiden skall bli ännu bättre. Se i diagrammet nedan den resa hushållen gjort från ”trösta”-läget sista kvartalet 2014 till dagens investerare.

Så vad är vår slutsats – är vi förvånade? Ja, lite. Framförallt anar vi att Riksbanken bör vara något besvikna. Att dra ned räntor till historiskt låga nivåer görs för att få konsumtionshjulen att snurra och inflationstakten att börja krypa uppåt. Detta samband är naturligtvis inte lagbundet, utan bygger på att hushållen faktiskt öppnar plånboken och börjar spendera pengar. När vi nu ser att så inte är fallet infinner sig frågan: vad gör Riksbanken nu? Är räntevapnet satt ur spel?

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff




Brian|2015-03-18 17:29:29

Hur får ni ihop att när folk fortsätter att spara trots låga räntor så är de optimistiska? Jag får det till det motsatta, folk sparar för att de tror det blir knapert, eller till att spendera senare.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Brian

Vi inleder vår Plånboksundersökning med att fråga hur mycket pengar individer tror att de kommer ha över i plånboken om ett år - och svaren där ger oss en indikation om optimismen. Därutöver frågar vi vad man tänker göra med pengarna - konsumera eller spara. Det är såldedes två olika frågor som vi sätter ihop till en - vi sparar mer men antagligen inte för att "trygga" oss för dåliga tider i framtiden utan för att investera.

Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Skandia - vi har ett resultat!

Taggar: Kajsa


Tack alla ni drygt 10 000 som röstade i Skandias fullmäktigeval! Här är de sju personer som ni har valt:


Bo
Källstrand

Ebba
Fåhraeus

Eva
Lindqvist

Leif
Hansson

Therese
Johansson

Ulf
Troedsson

Marianne
Dicander
Alexandersson

 
På bolagsstämman den 6 maj kommer de att väljas in formellt och det betyder att vi då har 14 av våra totalt 21 ledamöter på plats. När ni röstat nästa år kommer de att vara fulltaliga.

Tillsammans med tidigare valda ledamöter representerar de våra kundgrupper, och med deras samlade kompetens och engagemang ska det bli spännande att se hur de kan bidra till Skandias fortsatta utveckling.

Hur ser dina förväntningar ut på det kundstyrda Skandia?

Kajsa Nordborg, kundinflytande
Twitter: @kajsanordborg

Läs mer om fullmäktige på Skandias kundinflytandesajt.




Faror med minusränta



Jag har ju förmånen att när jag är uppe på Skandia i Stockholm ha den gode herr Munter på andra sidan skrivbordet. Mycket trevligt kan jag intyga! Framförallt kommer man ju osökt in på hans senaste blogginlägg "Valfrihetens pris" – om minusränta och rimliga förväntningar på sparande.

Det är ju galet viktiga saker Mattias tar upp här! Vi har talat om det förr: den radikala sänkning av räntenivåerna vi observerat måste åtföljas av en lika stor sänkning av förväntningar på framtida avkastning. Med antagande om att riskpremien är densamma - dvs att du får lika mycket betalt för att ta risk nu som i ett läge där räntan är 5 procent - kommer vi helt enkelt, precis som Mattias skriver, att få lägre avkastning på vårt långsiktiga sparande, och därmed lägre pensioner.

Jag tänkte försöka utveckla det Mattias är inne på, nämligen vad det låga ränteläget och de låga framtida avkastningarna kan tänkas trigga för reaktioner hos sparare.

För individer som inte är så intresserade och medvetna ser jag att en stor risk är att man blir rejält besviken den dag man faktiskt öppnar det där orange kuvertet och ser vad den framtida pensionen blir. Eller, vilket säkert är mer troligt för många, att man går i pension och då ser vad som sätts in på kontot från Pensionsmyndigheten varje månad. Det är lätt att den ”gamla” förväntansbilden, dvs den som bygger på ett högre ränteläge, medvetet eller omedvetet ligger kvar och gör att en rimlig avkastning på en bred aktieportfölj – som väl idag ligger på runt 4 procent – ses som ett rejält bottennapp.

En annan möjlig konsekvens är att den mer aktive kunden söker sig till mer riskfyllda tillgångar för att om möjligt skapa en avkastning i linje med de gamla förväntningarna. Med nödvändighet innebär detta en högre risknivå i portföljen, med allt vad det innebär: bland annat en högre sannolikhet för att enskilda år få rejält negativa avkastningar. Den här faran ser jag också när vi tittar på pensionssystem och buffertfonder. I alla lägen där ett nominellt eller realt avkastningskrav är åsatt finns nu risken att den underliggande portföljen med dagens räntenivåer tvingas söka sig till mer riskfyllda tillgångar.

Mattias tar upp vad minusräntan betyder för pensionssystemen – och i förlängningen för dig som arbetstagare: jobba längre helt enkelt. I den del av ditt sparande där du själv bestämmer avkastningskravet (dvs du är inte beroende av ett underliggande pensionssystem med allt vad det innebär) tror jag att nyckeln är av en mer psykologisk karaktär. Vi måste tagga ner våra egna förväntningar på avkastning i samma takt som Riksbanken sänker räntan. Först då undviker vi de båda farorna jag beskrivit ovan - besvikelse i efterhand eller alltför hög risk idag.

Hälsningar
Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff



SH|2015-03-13 18:21:21

Istället för att jobba längre kan man reducera sina utgifter så att det pensionskapital man har räcker längre. Ökad sparande (med mycket låga avgifter, såklart) går hand-i-hand med reducerade utgifter och har mest effekt om sparande pågår i många år. Tråkigt, jag vet.
Anmäl


Harald|2015-03-13 23:45:52

Felet med resonemanget är att det utgår från tron att man kan leva av pengar. Det kan man inte. Man kan inte äta pengar eller klä sig i dem. Pengar är bara symboler för de värden som skapas i produktionen av varor och tjänster. Alla pensionssystem bygger på att de produktiva avstår en del av dessa värden till dem som har slutat att vara produktiva. Att räntorna för tillfället är låga är i längden rätt oväsentligt. Räntorna har varierat genom tiderna och kommer att fortsätta att variera. Det som är viktigt för framtida pensioner är att man ser till att det finns tillräckligt många som är produktiva. För det är förmodligen låga räntor bra, eftersom det beryder att investeringar i produktion blir förmånligare jämfört med att sätta in pengarna på banken.
Anmäl


Johan|2015-03-17 22:29:58

Jag förstår inte resonemanget. Om vi har höga räntor finns det rimligtvis även inflation. Om vi har låga räntor som nu har vi i princip ingen inflation. Realräntan (räntan kompenserad för eventuell inflation) bör rimligtvis inte bero på ränteläget (eller?). Av detta resonemang borde avkastning av kapital vara lägre vid låga räntenivåer, ja, men det relativa värdet av pension och pensionsparande borde inte (så som du påstår i inlägget ovan) bli mindre. Jag borde om jag lägger undan värdet motsvarande en liter mjölk idag i räntebärande instrument borde jag kunna köpa en liter mjölk som pensionär, oavsett ränteläge (om vi bortser från avgifter, skatter och bankens profit mm.). Eller?
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Johan

Du har helt rätt!! Det är ju köpkraften som är det viktiga, dvs att kunna köpa den där litern mjölk som du själv beskriver. Jag tror dock att alla inte är så klarsynta som du. Jag tror nominell ränta och nominell avkastning spelar bra mycket större roll för människor än det scenario du beskriver, och det jag försöker beskriva i bloggen är just de felslut och felbeslut detta kan leda till. Men framhärda, jag tycker du har rätt!

Anmäl



Amorteringskraven riskerar slå mot unga



Idag kom FI med ett färdigt förslag på hur de nya amorteringskraven ska se ut. Bakgrunden är den snabba prisuppgången på bostadsmarknaden och att man vill bromsa svenska folkets ökade skuldsättning.

Det mesta i förslaget var känt sedan tidigare, men FI gjorde ett par förtydliganden. Det ena är att bostaden inte får värderas om oftare än vart femte år i syfte att räkna om belåningsgraden. Det andra förtydligandet gäller utökade lån för exempelvis reparationer, som antingen ska amorteras ner tills den totala belåningsgraden är 50 procent, eller till dess att det nya lånet är helt återbetalt.

Förra veckan kom SCBs Småhusbarometer som visar att ett genomsnittligt småhus i Sverige nu kostar nära 2,6 miljoner kronor. I storstäderna är priset ännu högre. Genomsnittspriset för småhus i Stor-Stockholm är 4,8 miljoner, i Stor-Göteborg drygt 3,6 miljoner och i Stor-Malmö strax över 3 miljoner kronor.

Den som köper ett småhus för 2,6 miljoner kronor behöver idag lägga minst 15 procent i kontantinsats, vilket blir 390 000 kronor. Lånet blir då drygt 2,2 miljoner, och det ska amorteras ned med 2 procent om året tills belåningsgraden är 70 procent.

Det innebär att amorteringen uppgår till 44 200 kronor om året eller 3 683 kronor i månaden under 9 år. Därefter blir amorteringen drygt 1 800 kronor i månaden under 24 år. Då kommer lånet att vara mindre än 50 procent av bostadens värde. I exemplet utgår vi från det värde bostaden hade när den köptes och att ingen omvärdering görs under tiden.

I storstäderna blir beloppen högre. Den som köper ett småhus i Stockholm måste i genomsnitt lägga 720 000 kronor kontant och amortera nästan 82 000 kronor om året de första nio åren.

Innan finanskrisen gick det att låna till 100 procent av bostadens värde, och många hade amorteringsfria bostadslån. Att en sundare amorteringskultur behövs är det ingen tvekan om.

Nedsidan med kraven är att det riskerar att slå framför allt mot unga. Det är inte många unga vuxna som har ett antal hundra tusen kronor sparade till en kontantinsats, och alla kan inte ta hjälp av föräldrar eller släktingar. Om man dessutom ska ha råd att amortera ett antal tusen kronor varje månad behövs en högre lön än man kanske har i början av sin karriär.

I dag är det stort fokus på att skärpa reglerna för att låna pengar och att skapa en sund amorteringskultur. Men en sund sparkultur är också önskvärd och utgör grunden för att köpa ett hus eller en lägenhet. Därför bör man också titta på vilka möjligheter som finns att i framtiden subventionera sparande.

Hälsningar
Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twittrer: @MariaLandeborn

 



Lars|2015-03-11 11:03:24

Har svårt att förstå varför samhället ska ha synpunkter på hur jag som medborgare sparar. Om jag t ex sparar i statsobligationer istället för att spara i boendet, m a o amorterar, tycker jag borde vara min och min kreditgivares ensak. Ett, i mitt tycke bättre sätt, för minskad risk för samhället är personligt soliditet-krav, lagkrav för långivare och låntagare. För att bromsa prisutvecklingen på bostäder, borde väl ökad kostnad vara ett bättre verktyg? D v s minska ränteavdraget successivt för att på sikt avskaffa helt. Tycker även att det är egendomligt att ett tjänstemanna-förslag kan få sådana konsekvenser för oss medborgare.
Anmäl


Patrik|2015-03-11 15:52:05

Det är väl ett perfekt tillfälle nu att se både minska ränteavdrag och skärpa amorteringskraven när räntan är så extremt låg och förmodligen kommer fortsätta vara det ett bra tag framöver. Sen kanske man får inse att man som ung utan besparingar eller möjlighet till ekonomisk hjälp från släktingar helt enkelt inte har råd att köpa en villa eller bostadsrätt i storstäderna för flera miljoner.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Patrik!

Att minska ränteavdragen är regelbundet uppe till diskussion men än så länge har det inte varit i närheten av att genomföras. Tittar man på vårt grannland Danmark så har man börjat trappa ner ränteavdraget gradvis och det ser ut att fungera bra, så det borde gå att göra här också. Jag tycker dock att det i så fall bör kompletteras med att man använder skatteintäkterna till att subventionera sparande på något sätt , så att fler får en bra chans att spara till en egen bostad.

Mvh
Maria

Anmäl


Anders|2015-03-11 22:15:17

Men hur blir det om man redan nu tecknat avtal och betalat handpenningen men tillträdes datum inte är förrän efter 1 augusti, kommer man hamna under detta regelverk eller undantas? Blir ju en stor effekt för de som köper nyproduktion.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Anders!

Om du redan skrivit på kontrakt för att köpa nyproduktion gäller inte de nya amorteringskraven. I FI:s förslag (7 § 2) står det att om man ingått kontraktet innan amorteringskravet träder i kraft den 1 augusti så omfattas inte lånet av de nya kraven.

Här kan du läsa mer på FI:s hemsida om just amorteringskraven.

Mvh
Maria

Anmäl


Sten|2015-03-13 07:36:48

Kom med nån nyhet istället
Anmäl


SH|2015-03-13 17:53:22

Har man inte råd med å amortera 2% har man lånat för mycket.
Anmäl


Fredrik Johansson|2015-03-15 13:52:03

Ständigt hör man detta "Det kan slå mot unga ...". Problemet idag är att pga subventioner kombinerat med låg ränta så tvingas unga ta ett lån som i vissa fall i varje fall närmar sig halva deras livsinkomst före skatt. Hade det inte varit trevligare om månadsavgiften varit högre och priset lägre? Varför alla dessa subventioner och avdrag?
Anmäl



Valfrihetens pris



På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet.

Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år.

Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen
och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort ”lycka till” med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner.

Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis
aktier.

Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om räntesänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation.

Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter



Peter Johansson|2015-03-10 14:10:15

Ni borde titta över hur ni publicerar era blogginlägg för när man läser dem i bla Feedly försvinner all styckeindelning mm som gör det mycket svårläst. Som nedan ser detta inlägg ut. På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet. Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år. Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort ”lycka till” med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner. Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis aktier. Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om räntesänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation. Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid? Hälsningar Mattias Munter, pensionsekonom Skandia Twitter: @mattiasmunter
Anmäl


Peter Johansson|2015-03-10 14:11:12

Även era kommentarer på denna sida verkar följa samma formateringkoncept, borde vara enkelt att fixa.
Anmäl



Minusränta och börsrekord



Sedan botten för sex år sedan har Stockholmsbörsen stigit 230 procent. En starkt bidragande orsak till uppgången är centralbankernas nollräntepolitik (och Riksbankens minusräntepolitik) samt köp av statsobligationer. Frågan är om uppgången är motiverad och om den kan fortsätta.

Efter den senaste tidens uppgång värderas den svenska börsen nu till 17,7 gånger nästa års förväntade vinster. Det är högre än snittet för både de senaste 10 och 20 åren, men samtidigt ser förutsättningarna annorlunda ut jämfört med tidigare. På grund av den låga räntan ger ränteplaceringar som sparkonton, korta och långa räntefonder knappt någon avkastning vilket gör att det finns dåligt med alternativ till aktier för den som vill göra mer än att bevara värdet på sina pengar.

Centralbankernas fortsatta massiva stimulanser, låg avkastning på ränteplaceringar och en konjunktur som trots allt ser ut att ljusna kan ändå ge fortsatt stöd åt aktier. Faktum kvarstår dock att förväntningarna på bolagen har ökat och för att uppgången ska fortsätta måste både konjunkturen och bolagsvinsterna fortsätta att förbättras. Det finns en överhängande risk för att besvikelser kan slå hårt mot börsen, åtminstone tillfälligt. Även om vi i grunden är optimistiska så kan resan under resten av året bli skakig.

Läs mer om detta i Marknadsbrevet för mars.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @MariaLandeborn




Harald|2015-03-09 21:06:44

Den låga räntan bidrar väl till ökad aktivitet i företagen. Det blir ju lättare att få en investeringskalkyl att gå ihop.
Anmäl



Skandia på

youtube