Blir allt bättre?

Taggar: Dagny


Idag talas det mycket om att den svenska skolan är i kris och att den befinner sig i fritt fall enligt internationella undersökningar. Det förvånar mig, som kunnat se hur allting annat i samhället har blivit bättre och effektivare allt eftersom tiden gått. Själv tycker jag att den skola jag fostrades i hade enbart förtjänster och skoltiden var mitt livs lyckligaste period. På min tid respekterade vi lärarna och ifrågasatte aldrig deras auktoritet. Det var ogifta kvinnor som valde läraryrket. En gift kvinna förvärvsarbetade inte på den tiden. Manliga lärare som ville bli pedagoger undervisade oftast på ett högre läroverk för gossar och hade betydligt högre status än en lärarinna.  Givetvis fick manliga lärare gifta sig och bilda familj.

Fria läromedel och skolluncher är en senare tiders förmåner. När jag gick till skolan de första åren hade jag en griffeltavla, en suddsvamp och ett par smörgåsar i skolväskan. Skoldagen för de minsta inleddes med att eleverna stod i givakt bredvid skolbänken. Denna var försedd med lock och hade urtag för bläckhorn och pennor. De minsta startade skoldagen med morgonbön och psalmsång till ackompanjemang av en liten tramporgel. När psalmen tonat ut fick de order att satta sig ner i bänkarna. Där satt de som tända ljus under lektionerna, räckte snällt upp handen och svarade ivrigt på frågor.

Det undervisades om religion i min tids skola. Vi läste Biblisk historia och Martin Luthers lilla katekes. Psalmverser och mycket annat lärde vi oss utantill och jag kan den dag som idag är rabbla upp alla såväl stora som mindre profeter, evangelister och en massa årtal. Den praktiska nyttan av vissa kunskaper kan ifrågasättas, men vi tränade upp minnet. De barn som hade svårt för att lära sig läsa och inte klarade läxorna klassades som dumma eller lata. De blev underkända och kvarsittare flera år i rad. Satt eleven inte stilla i bänken och var orolig under lektionen blev han eller hon utskälld och fick lämna skolsalen och släpptes inte in förrän nästa lektionstimme.  ADHD och dyslexi kände varken lärare eller föräldrar till och det var verkligen synd om de stackars barn som avvek från det normala.

Jag hade förmånen att bo i en stad med bra skollokaler och nära till skolan, men har vänner som gått i små byskolor på landsbygden. Där kunde barnen ha flera kilometers väg att gå innan de kom fram till skolan. I en byskola fanns det ofta bara en lärarinna, som undervisade byns alla elever i olika åldrar i en och samma skolsal. En lärare i byskolan kunde göra underverk och de var högt aktade av barn och föräldrar. Deras elever lärde sig inte bara att läsa och skriva utan fick redan i barndomen lära sig att samarbeta och visa hänsyn.

Min tids folkskola var bra på många sätt, men läromedlen var inte gratis och mina småsyskon fick t ex ärva mina väl begagnade skolböcker. Fortsätta studier efter avslutad folkskola var förbehållet barn med välsituerade föräldrar. Det var därför inte alltid som de mest begåvade läste vid universiteten. Jag blir idag ganska sorgsen när jag hör att dagens skola är dålig och att många ungar blir skoltrötta och sumpar sina möjligheter till en bra framtid. Min dröm när jag gick i skolan var att själv bli lärarinna, men den infriades inte förrän jag för ett par år sedan undervisade några äldre damer i datorhantering.  Bättre sent än aldrig…          

Dagny Carlsson



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Bolånerabatter med bäst-före-datum

Taggar: Öyvind


Svenska bolånetagare betalar cirka 2,9 miljarder kronor för mycket per år, eftersom deras banker ger dem ränterabatter som automatiskt försvinner efter ett år eller två. Det berättar Svenska Dagbladet idag, efter att de har granskat beräkningar som vi har gjort baserat på statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Här finns en viktig skillnad mellan Skandias och storbankernas bolån. Våra bolånekunder får automatiskt de rabatter man kvalificerar för, utan att behöva pruta (den kan bli större eller mindre än rabatten man hade innan, om man t.ex. har ökat sitt sparande eller försämrat sin belåningsgrad). Hos många andra banker förvandlas rabatten istället automatiskt till listpris om man inte bevakar och prutar igen när den går ut. Det betyder att gamla lojala kunder som sitter still i båten får sämre villkor än nya.

För att sätta strålkastarljuset på det här problemet satte vi alltså tänderna i SCB:s officiella siffror, för att se om vi kunde räkna ut hur mycket pengar det blir, totalt sett. Vi blev förvånade över hur stor summan blev – nästan 3 miljarder kronor per år, som aldrig skulle ha betalats ifall kunderna automatiskt fick behålla de ränterabatter som de förtjänar (och i många fall tror att de har).

Vill du slippa hamna i fällan har du två val. Se till att verkligen pruta varje gång din rabatt löper ut. Eller flytta bolånet till en bank som funkar annorlunda.

Om du är nyfiken på hur vi gjort våra beräkningar får du gärna läsa mer här nedanför. Och fråga gärna i kommentarsfältet om något är oklart!

Såhär har vi räknat:
Vi har jämfört räntan som svenska banker och bolåneinstitut ger till nya kunder med den ränta som de befintliga kunderna får betala. För att eliminera effekten av att vissa gamla kunder band räntan när den låg på helt andra nivåer än idag har vi använt enbart rörlig tre-månaders-ränta för beräkningarna. Vi har även räknat bort den del av skillnaden som kan bero på eftersläpning, då alla lån inte får en uppdaterad ränta så snart listräntan har ändrats.

Om det vore så att nya och gamla kunder fick lika bra ränterabatter skulle inte nya kunder få lägre ränta.

Men beräkningen visar tvärtom att nya kunder under januari till augusti 2014, i genomsnitt har fått en bolåneränta på 2,31 procent. Befintliga kunder har samtidigt fått betala i genomsnitt 2,48 procent på sina lån. Av skillnaden skulle ungefär 0,05 procentenheter kunna förklaras med eftersläpningseffekter. Resterande skillnad är effekten av att bankernas ränterabatter försvinner för den som inte orkar tjata år efter år.

0,12 procentenheter kan möjligen låta lite. Men på svenskarnas samlade bolån, som i augusti uppgick till 2 430 miljarder kronor, blir det cirka 2,9 miljarder kronor per år.

Syftet med våra beräkningar är inte att beräkna på flera decimaler exakt hur stora pengar bolånetagarna förlorar på systemet, utan att visa på att det är ett reellt problem som kostar mångmiljardbelopp varje år.

Öyvind Thomassen, Skandias bankchef



Bosse|2014-10-22 12:47:27

Tack för att ni belyser frågan om bolånerabatter och "rör om i grytan"!
Anmäl


Per|2014-10-22 13:35:43

När kommer Skandiabankens räntesänkning? Alla andra banker har sänkt räntan de senaste dagarna.
Anmäl


Skandia|

Hej Per! Imorn sänker vi räntan, läs mer här. //Anna, bloggredaktör

Anmäl


Q|2014-10-22 13:55:37

Per - det kom nog idag.
Anmäl


Peter|2014-10-23 20:38:37

Förstår inte skillnaden. "Våra bolånekunder får automatiskt de rabatter man kvalificerar för, utan att behöva pruta (den kan bli större eller mindre än rabatten man hade innan, om man t.ex. har ökat sitt sparande eller försämrat sin belåningsgrad). Hos många andra banker förvandlas rabatten istället automatiskt till listpris om man inte bevakar och prutar igen när den går ut. Det betyder att gamla lojala kunder som sitter still i båten får sämre villkor än nya." Hos andra banker vet jag min rabatt och när denna upphör, d.v.s. när jag ska förhandla om. Hos er vet jag väl (nästan) precis samma? Skillnaden är att ni inte säger någon tidsgräns! Eller menar du att 1 mkr i en viss sparform alltid kommer ge en viss %-rabatt från listpriset? Och att ni ALDRIG kommer ändra denna rabatt eller gräns? Om inte, är väl era rabatter sämre än andra banker eftersom jag själv redan från dag ett måste bevaka vad som ger rabatt över tid eftersom det kan ändras. Och bör ändras ska väl tilläggas. För ni ger ju enbart rabatt för vissa saker. Exempelvis den tjänstepension jag betalat in via mitt egna företag ger ju noll rabatt. Medans grannes IPS ger rabatt. Varför?
Anmäl


Øyvind Thomassen|

Hejsan Peter,

Så bra att du frågar! Jag ber om ursäkt för den bristande pedagogiken. Från oss får du liksom från andra banker en rabatt och en exakt tidsgräns. Skillnaden är att hos oss slapp du pruta för att få rabatten från början, och du slipper även pruta när den går ut. Gör du ingenting hos andra banker blir nämligen rabatten ofta noll. Gör du ingenting hos oss får du tvärtom automatiskt en ny rabatt, enligt samma villkor som alla andra kunder, nya som gamla. Det är den stora skillnaden. Angående kriterierna för rabatt så hoppas vi kunna ta med tjänstepension i framtiden. Gör vi det så kommer kunderna med tjänstepension hos oss, precis som för de andra kriterierna, automatiskt få rabatt för det utan att behöva pruta. /Øyvind

Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Jag hittade min bankbok från 1920...

Taggar: Dagny


"Sparsamhet är en dygd." Vikten av att vara sparsam fick jag lära både hemma och i skolan när jag var liten.  Veckopeng är ett senare tiders påfund och det var ytterst sällan jag fick en större slant när jag var barn.  Några ören att köpa karameller för fick man då och av föräldrarna och det hände att tanter och farbröder på visit tog upp börsen innan de sade adjö och gav husets barn var sin enkrona. Då kände man sig rik och skulle gärna köpt godis för en del av slanten om inte mor sett till att den hamnade i sparbössan. I bössan stoppade jag också en och annan 10-öring som jag fått som belöning när jag sprungit ärenden (handlat mjölk eller specerier) åt någon tant utan egna barn att skicka. Ju tyngre sparbössan blev desto roligare blev det att spara och jag köpte sällan karameller för mina pengar.

Min barndoms sparbössa och min sparsamhet har jag inte skänkt en tanke under de hundra år jag levat och skulle inte gjort det idag heller om jag inte för en tid sedan rotat i en kartong med gamla papper och hittat en helt bortglömd sparbanksbok med gulnade blad.  Boken var utställd på "Flickan Dagny Eriksson" och dagen då första insättningen gjordes var troligen identiskt med den då min sparbössa tömdes för allra första gången.  Insatsbeloppet var femton kronor. Mycket pengar för en åttaåring på den tiden och jag kan tänka mig att jag var mäkta stolt över att ha blivit kund på Nya Sparbanken. Min stad hade två sparbanker och den andra kallades aldrig för något annat än den Gamla Sparbanken.

De femton kronorna växte och andra transaktion i boken var ett uttag på fem kronor, dagen då jag fyllde elva år.  Vad jag använde pengarna till minns  jag inte. Kanske skulle de användas till mitt födelsedagskalas? Det var ovanligt med barnkalas på den tiden och ungar blev  inte bortskämda med  dyra presenter.

Övriga uttag och insättningar är helt ointressanta men en insättning på tio kronor en skolavslutningsdag var jag säkert stolt över. Tian fick jag i "premium" för att jag varit bäst i klassen. Bankboken tog jag inte med när jag som 19-åring flyttade till annan ort. Det blev betydligt svårare att spara när man skulle betala allting själv, men jag skaffade en postsparbanksbok och satte in en femma en och annan gång. För varje insättning fick man ett klistermärke och en stämpel i boken. Den boken är försvunnen, men jag minns att den var ett litet häfte i A5-format.

Av fortsatt läsning i den gamla bankboken kan jag se att jag gjorde sporadiska insättningar då och då och summan växte med ränta på ränta. Hela det hopsparade beloppet cirka 3 000 kr tog jag ut vid 40 års ålder. Det är inte någon summa att skryta med nu, men på den tiden var det rätt mycket pengar. Tiderna förändras och vi med den och nu sparar vi inte på en sparbanksbok längre. 

Avlöningen får vi inte kontant i ett lönekuvert, som jag fick när jag var ung. En tusenlapp är en struntsumma och min barndoms fem och tiokronorssedlar har blivit växelmynt. Jag har fortsatt att vara sparsam och har utan svårighet blivit ägare till både hus och sommarstuga med hjälp av en sparad slant på banken.  Att jag lärde mig sparsamhet och fick en egen sparbanksbok som barn har bidragit till att jag aldrig varit utan pengar och jag har därför känt en viss trygghet. Ordstävet "den som spar han har" är lika aktuellt idag, som det var när jag var barn.                        

Dagny Carlsson

 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Plånboksindex visar en störtdykning i optimism



Något har hänt – det ser vi i Plånboksindex, Skandias kvartalsvisa redogörelse för hushållens optimism och sparvilja. Vi har där siffror från början av 2009, från tiden strax efter dramatiken hösten 2008, från tiden då Sveriges BNP sjönk kraftigt på kvartalsbasis. Vårt optimismindex visade då riktigt låga siffror; likaså var det rejäla lågvattenmärken under skuldkrisens era under 2011. Aldrig förr har dock framtidstron varit så låg som nu. En bild säger, som vanligt, mer än tusen ord:

Vi gör vanligtvis våra mätningar under tre månader – denna gång lade vi dock till en månad. Vi ville helt enkelt försöka stämma av de eventuella förändringar avseende sparvilja och optimism som kunde tänkas ha uppkommit efter valet. Och visst hade det skett något! Hela nedgången av optimismen kom under vår oktobermätning – och det var en rejäl förändring.  

Osäkerhet ogillas, brukar man säga. Och osäkerheten om det parlamentariska läget tycks ha satt sina spår.

Vi brukar tala om att hushållens nivå på optimism ger en relief till sparviljan. Man kan spara med olika grundtoner, så att säga – ett optimistiskt sparande med tonvikt på investeringar och framtida goda avkastningsmöjligheter, och ett mer pessimistiskt sparande med tonvikt på trygghet. Just nu är vi så djupt inne i trygghetssökandet att det är svårt att se någon ljusglimt. Vi på Skandia känner igen det här mönstret från de fondflöden vi ser: stora inflöden i alla våra räntefonder den senaste tiden aviserar precis samma bild.

Ge mig era reaktioner – jag blev rätt förbluffad när vi såg magnituden på nedgångarna. Är du mer pessimistisk nu än 2009?

Jeanette Hauff, sparekonom



Anders|2014-10-20 13:52:18

Blir inte förvånad, då Skandia nekar sina kunder flytträtt på KAP-KL :-( Här är Skandia ensamma, och får ställa sig i skamvrån med dumstruten på !!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Anders! Tack för din kommentar. Generellt så är Skandia positiva till flytträtt så länge den omfattar hela marknaden och till villkor som gör att de kunder som väljer att stanna kvar inte drabbas negativt.
Inom KAP-KL specifikt så erbjuder Skandia flytträtt på avtal tecknade efter 2006-01-01, något som inte alla bolag valde att göra under den upphandlingstiden.
I upphandlingen av valbara bolag som gjordes 2012 däremot, där ett av kraven var fri flytträtt, så var Skandia inte med och därmed har vi inte heller ändrat några avtalsvillkor på befintliga avtal. Därför ser det ut som det gör just nu för KAP-KL. /Mattias

Anmäl


Lars |2014-10-20 14:07:08

Kan naturligtvis endast tala för egen del, men helt klart att förskjutningen till 70-talet:s politik med minskad premiering för de som tar risk, Politikernas ökade mandat att ta beslut på medborgarnas bekostnad, ser inte jag som någon framgångsfaktor. Ser med ökad oro hur USA, i en allt snabbare takt utvecklar nya och framgångsrika företag, såsom Google, medan Europa, med undantag av ett fåtal nya företag, diskuterar politikens roll. Men som sagt, min personliga reflektion
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

5 saker att tänka på vad gäller bolån

Taggar: bolån Jeanette



Här kommer en tvåminutare med fem konkreta tips att tänka på vad gäller bolån. Snabbt och enkelt!




Här är checklistan:

  • Hur har bostadspriserna på din ort sett ut under en 20-årsperiod?
  • Räkna med ränta och amorteringar i din budget. Hur mycket du får i ränta hos Skandia kan du räkna på själv här.
  • Glöm inte heller att räkna med eventuella extrakostnader i din budget, som lagfart, pantbrev eller nödvändiga renoveringar.
  • Ska du ha rörlig eller fast ränta?
  • Se igenom ditt försäkringsskydd - kan du bo kvar om din partner går bort? Eller om du blir sjuk?


Jeanette Hauff, sparekonom



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Skandia på

youtube