Lärdomar av historien

Man brukar säga: ”om du kan din historia vet du hur framtiden ser ut”. Så om du kan din historia borde du då inte kunna ta rätt investeringsbeslut inför framtiden?

Jag ställde mig den frågan och kunde snabbt konstatera att vore det så enkelt skulle alla vara ekonomiskt oberoende. Några mönster är ganska enkla, som att krascher (IT, finans osv.) ofta kommer efter ett euforiskt rally. Och tittar vi historiskt kan vi också konstatera att aktiefonder har rört sig kraftigt både upp och ner, medan räntefonder har haft stabilare utveckling.

Tittar vi tillbaka skulle man kunna resonera enligt följande för tio år sedan. IT-bubblan hade nyligen briserat och många hade sett sina aktier falla kraftigt. Sannolikt ville vi då satsa på gamla ”trygga” marknader som Europa och USA. Och inte en chans att vi satsade på de där riskabla tillväxtmarknadsfonderna. 

Idag, 10 år senare, kan vi konstatera att Japan-, Europa- och USA-fonder har varit de sämsta, medan udda tillväxtmarknadsfonder samt svenska småbolagsfonder tillhör de bästa. Räntefonder ligger någonstans i mitten.

För fem år sedan då? Tillväxtmarknadsfonder hade gått som tåget och det fanns ingen kris färskt i minnet. Lätt att tänka: jag lägger det mesta i aktiefonder och framförallt tillväxtmarknadsfonder. Räntefonderna minskar jag på. Den som med ”tillväxtmarknadsfond” menade t ex en Thailandfond eller Kina är nog nöjd då framförallt Thailandfonden har gått upp rejält (125 %). Men den som menade Ryssland eller Balkan är nog mycket missnöjd (Balkanfonden har backat 67 %). Och räntefonderna har slagit majoriteten av aktiefonder.

Och hur finns det risk att vi resonerar idag? Vi lever i efterdyningarna av finanskrisen och Greklandskrisen (som vi definitivt inte vet om den är över…) Aktiefonder har inte varit någon lysande placering de senaste åren direkt. Räntefonderna däremot har ju gått riktigt bra! Så då ökar vi väl mängden räntefonder i portföljen och drar ned på aktiefonderna, för de verkar ju faktiskt inte ge någon avkastning?

Tänker vi ett steg längre kan vi fundera på framtiden för räntefonder. Lite förenklat kan man säga att en räntefond gynnas när marknadsräntorna sjunker. Och vad tror du är mest sannolikt - att de rekordlåga räntorna gradvis börjar röra sig uppåt eller att de rekordlåga räntorna sjunker ytterligare? Och låter ett decennium med svag börsutveckling som köp- eller säljläge?

Lärdomen vi kan dra från de senaste tio åren är att det är lätt att ha fel om vi låter våra känslor styra för mycket, och sparande ska inte baseras på sannolikheten att man ”prickar rätt” eller inte. Du som väljer en grundfördelning mellan aktie- och räntefonder som du kommer att ha kvar både i uppgång och nedgång, och som kompletterar sparandet med någon Thailand- och Balkanfonder som en liten extra krydda har kommit en lång väg för att undvika framtida sparbesvikelser!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Tänk längre

Det har nu gått nästan två månader sedan Skandia Liv förvärvade Skandia. I och med detta blev vi ett företag ägt av våra kunder med huvudkontor i Sverige. Vi har verkligen fått en flygande start tack vare er, våra ägare och kunder, vilket både utnämningen till årets livbolag och den första kvartalsrapporten vittnar om.

Nästa steg är att ta position på marknaden, något som vi tänker klara av med hjälp av det som är kärnan i vår verksamhet: att tänka längre - både långsiktigt och utanför ramen. Det har vi gjort i över 150 år, och nu har vi skaffat oss bättre möjligheter än någonsin. Vi har inte några aktieägare som vill se snabba resultat nästa kvartal, utan vi ägs  numera av Skandia-kunder som vill ha långsiktig värdetillväxt. Vi ser oss som kortsiktighetens fiende och ifrågasätter den kortsiktiga jakten på vinster som dominerar i alltför många sammanhang.

Idag skriver jag och vår välfärdsekonom, Patrik Hesselius, på DI Debatt om Sverigestudien. En undersökning om människors egna värderingar och syn på arbetsplats- och samhällskulturen. Studien bekräftar tyvärr att samhället idag är alldeles för kortsiktigt - men vi drömmer om ett samhälle som sätter långsiktigheten först. Här känner jag mig trygg med ett Skandia vars ägarform gör det möjligt att fokusera på att bygga långsiktiga värden. Det är helt enkelt lönsammare att förutse och förebygga än att lappa och laga i efterhand.

Det finns många exempel på att tänka nytt för att skapa en långsiktighet som alla vinner på. Vi startade Sveriges första internetbank - för att 16 år senare lansera Sveriges första smartbank. Med smartbanken får du koll på ekonomin och skapar en sund insikt om privatekonomin. Och år 2009 uppfann vi Hälsokedjan, ett försäkringskoncept som inte bara tar hand om konstaterad sjukdom utan även hjälper till att fånga upp medarbetare redan innan de riskerar att bli sjukskrivna. Du får helt enkelt hjälp innan du blir sjuk. Vinst för dig – vinst för ditt företag – och vinst för oss.

Men jag tror samtidigt att det är dags för finansbranschen att se sig som något större än sig självt, och börja agera därefter: samhällsansvarsfullt. Och det finns mycket att göra, vilket blir uppenbart i skenet av onödigt risktagande på andras bekostnad som vi sett exempel på i media. Mer måste göras både av oss och av det svenska näringslivet i stort om vi ska lyckas bygga och upprätthålla ett högt förtroende och samtidigt ha ett gott samhälle att leva i.

Jag ser fram emot när vi har skapat de tekniska systemen för kundinflytande - där kommer kunddialogen att börja på allvar. Jag ser också fram emot att arbeta för en styrelse som är helt utsedd av våra kunder. Där är jag övertygad om att en enorm kraft bor, och att vi kan ta ytterligare ett steg bort från kortsiktighetens problem, och mot ett långsiktigt tänkande och investerande. Vi är på god väg!

Hälsningar
Bengt-Åke Fagerman, koncernchef Skandia

Utanförskapets pris?

Vad är samhället  redo att betala för att rädda människor från utanförskap? Och vad kostar det att låta bli?

Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 % i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader.

Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att unga som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Dessutom är priset för sociala åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Trots det avstår kommuner många gånger från sociala investeringar. Det tycker vi är märkligt eftersom vi vet att det är en kostnadsbesparing som långsiktigt blir dyr, både i mänskliga och ekonomiska termer.

Det går självklart inte att värdera mänskligt lidande i pengar. Men det är möjligt att visa att förebyggande projekt mot utanförskap lönar sig. Inom Idéer för livet jobbar vi just med det förebyggande arbetet för att fånga upp barn och unga ur en riskzon. Det gör vi genom att stötta eldsjälar, kommuner och skolor med metoder och verktyg.

Nu har vi tagit fram en metod som visar hur stort utanförskapet är per kommun och årskull. Och hur dyrt det är att låta det fortsätta. Detta gör vi för att slå hål på myten om att man inte har råd med förebyggande insatser. Som försäkringsbolag vet vi att det är bättre att i ett tidigt stadium upptäcka signaler på att en individ mår dåligt och gå in med en insats innan det blir värre.

Genom att lyfta fram utanförskapets pris vill vi få fler att se vikten av de förebyggande insatser som görs av skolkuratorer, fritidspersonal, lärare, psykologer, eldsjälar, resursstöd och polisen. Hittills har vi utbildat 40 kommuner att använda vår modell för att främja förebyggande insatser för barn och unga. Om du vill se hur utanförskapet ser ut i din kommun kan du gå in på www.ideerforlivet.se/utanforskapetspris

Hälsningar
Lena Hök, chef för Skandia Ideer för livet 
 

Sparande helt enkelt

"Balansen mellan information och kunskap är väldigt mycket till säljarens fördel", konstaterar finansmarknadsminister Peter Norman i fredagens DN. Och jag håller med. Det är svåra saker, det här med sparande. Eller, rättare sagt, sparande kan formuleras på nobelpristagarnivå om man vill, och göras så fruktansvärt krångligt och komplicerat att en vanlig dödlig inte har en suck att hänga med.

Vi på Skandia har bestämt oss för att slåss mot det där. Vi ändrar inte världen på en eftermiddag, men vi har stakat ut riktningen, med verktyg som Smartbank, Totalkollen och liverådgivning via webben.

Rådgivning för mig ser olika ut beroende på hur mycket vi som rådgivare vet om kunden, om dig. På nätet vet vi lite. Vi frågar om din aptit på risk och om hur länge du skall spara pengarna om du besöker oss via Matchmaker på Internet. I våra råd måste vi där vara totalt transparenta, och ha en logik som går att syna baklänges och framlänges. När rekommenderar vi aktier, när tycker vi att pengarna skall samlas på ett bankkonto - beslutsreglerna är enkla och tydliga.

I en rådgivningssituation har vi som rådgivare däremot möjlighet att få veta mycket mer om dig som kund. Allt det där som inte ryms i två frågor på Internet. Hur ser familjesituationen ut, hur ser boendet ut, finns det andra tillgångar som skall tas hänsyn till? Allt det där som gör att vi som rådgivare kan rekommendera något som är anpassat för just dig - just därför att vi nu vet mycket mer om dig.

I inget av fallen är ett snabbt avslut per telefon något vi eftersträvar. Och sparande kan göras superenkelt. Bufferten in på ett bankkonto! Långsiktigt sparande - gör Matchmakern och utgå från dess rekommendation. Finns pengar och intresse kvar - botanisera bland våra utvalda fonder.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom        

Skandia årets livförsäkringsbolag

Sent igår kväll blev Skandia utsett till årets livförsäkringsbolag 2012 på försäkringsgalan Insurence Awards. En hedrande utmärkelse som även förpliktigar!

Juryn bestod av en blandning av privatekonomiska experter, akademiker, ekonomijournalister och andra branschexperter. De motiverade utmärkelsen såhär:

Skandia Liv har skrivit historia genom att köpa tillbaka Skandia AB från Old Mutual. Den nya Skandia-koncernen är därmed ett av de största, fristående, kundägda alternativen inom sparande och försäkring i Sverige, med fler än 2 miljoner kunder. Bolaget har givit en bra avkastning och har under 2011 också lanserat privat pensionssparande i depåförsäkring och en självständig tjänstepensionslösning i depåförsäkring för företagskunder.

Utmärkelsen speglar den entusiasm som jag mött både från kunder och branschkollegor, som ser fram emot att det nya Skandia ska vitalisera den svenska bank- och försäkringsvärlden.

Vi har förvisso levererat den högsta avkastningen av alla traditionella livbolag de senaste tre åren och vi har skapat en av Nordens största, kundägda och oberoende bank- och försäkringskoncerner. Men jag måste erkänna att ingen av oss ändå hade väntat oss utmärkelsen. Inte än. För oss har vår resa just inletts och den mest spännande delen ligger fortfarande framför oss. Nu har vi höjt ribban ännu ett snäpp.

Hälsningar
Bengt-Åke Fagerman, koncernchef Skandia